Likformighet och kongruens
{{ 'ml-heading-theory' | message }}
Likformighet
Två geometriska figurer med samma form men inte nödvändigtvis samma storlek kallas likformiga. Om två figurer är likformiga gäller följande.
- Motsvarande vinklar i figurerna är lika stora.
- Kvoten, dvs. förhållandet, mellan två motsvarande sidor i figurerna är lika stor för alla sidor.
Med "motsvarande" menas vinklar och sidor som har samma relativa placering i figurerna, t.ex. hypotenusan i två likformiga rätvinkliga trianglar.
Notation
Likformighet:
Notation
Fyrhörningarna är likformiga med varandra.
Detta kan anges genom att skriva vilket utläses " är likformig med " eller " och är likformiga med varandra."
Likformiga trianglar
För att avgöra om två trianglar är likformiga räcker det med att undersöka om två par av motsvarande vinklar är likadana. Om detta gäller måste även vinklarna i det tredje paret vara lika stora eftersom vinkelsumman är i alla trianglar.
Uppgift Figurerna är likformiga med längder angivna i meter. Bestäm de okända sidorna och
Figurerna är likformiga med längder angivna i meter. Bestäm de okända sidorna och
För att lättare kunna se vilka sidor som motsvarar varandra roterar vi den mindre figuren.
Sidorna längst till vänster är kända i båda figurerna, så vi kan använda dem för att bestämma kvoten mellan motsvarande sidor. Vi väljer att dividera sidan i den större figuren med motsvarande sida i den mindre figuren. Man kan också dela den kortare sidan med den längre, men då måste man tänka på att göra det även i resten av uppgiften. Eftersom fyrhörningarna är likformiga ska vi få kvoten ovan oavsett vilka motsvarande sidor vi dividerar. Detta kan vi använda för att bestämma och och vi börjar med att ställa upp en ekvation med
Nu sätter vi den kända kvoten lika med för att lösa ut Sida är alltså m och sida är m.Kongruens
Om två geometriska figurer både är likformiga och har samma storlek, dvs. är kopior av varandra, säger man att de är kongruenta. Så länge dessa krav är uppfyllda spelar det ingen roll hur de är ritade, vilket innebär att även spegelvända och roterade figurer kan vara kongruenta med varandra.
Trots att den blå figuren är spegelvänd och den röda har roterats jämfört med den gröna är de alltså alla kongruenta med varandra.
