Logga in
| 13 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett bråk representerar ett förhållande mellan två tal som beskriver hur många delar av en helhet vi har. De är rationella tal skrivna i formen ba, där täljaren a är delen och nämnaren b är helheten.
a över b.
Ett tal på blandad form består av ett heltal som inte är noll och ett bråk där nämnaren är större än täljaren.
Tal på blandad form representerar rationella tal mellan två heltal.
Omvandla det givna talet på blandad form till det motsvarande bråket eller tvärtom – det givna bråket till ett tal på blandad form. Om bråket motsvarar ett heltal, lämna bråkdelen tom. Förenkla inte bråkdelen i ett tal på blandad form.
När man förlänger ett bråk innebär det att man multiplicerar täljare och nämnare med samma tal. Även om täljaren och nämnaren förändras kommer inte bråkets värde att förändras eftersom bråket fortfarande beskriver samma andel.
ba=b⋅ka⋅k
Använd regeln för att utvidga en bråk.
När man förkortar bråk divideras täljare och nämnare med samma tal. Täljaren och nämnaren förändras men det gör inte bråkets värde eftersom bråket fortfarande beskriver samma andel.
ba=b/ka/k
Ett bråk är i sin enklaste form när täljaren och nämnaren inte har några gemensamma faktorer förutom 1. Det betyder att bråket inte kan förkortas ytterligare och att nämnaren är så liten som möjligt.
Bråk | Är det skrivet i enklaste form? | Orsak |
---|---|---|
73 | Ja | Inga gemensamma faktorer förutom 1 |
925 | Ja | Inga gemensamma faktorer förutom 1 |
82 | Nej | Gemensam faktor: 2 |
1015 | Nej | Gemensam faktor: 5 |
Använd regeln för att utvidga en bråk.
Undersök det givna bråket. Kan det förkortas? Om ja, skriv det givna bråket i dess enklaste form. Om bråket redan står på enklaste form, skriv det som det är.
En gemensam nämnare är en nämnare som delas mellan två eller flera bråk. Nedan är några exempel.
Bråk med samma nämnare | Gemensam nämnare |
---|---|
32 och 35 | 3 |
108 och 105 | 10 |
1711 , 176 och 171 | 17 |
Använd definitionen av en gemensam nämnare.
Hur stor andel av nedanstående figur är färgad?
För att bestämma hur stor andel av rektangeln som är färgad börjar vi med att ange det totala antalet rutor som den består av. Genom att multiplicera antalet rutor i sid- och höjdled kan vi bestämma det.
I sidled finns det 13 rutor och i höjdled finns det 5 rutor. Det totala antalet rutor är alltså 13* 5=65stycken. Nu måste vi även räkna antalet gröna rutor. Gör man det kommer man fram till att det finns 30 stycken. För att bestämma den andel av rektangeln som är färgad delar vi sedan antalet gröna rutor med det totala antalet rutor (dvs. vita och gröna). Vi förenklar detta bråk så långt som möjligt för att få det skrivet på enklaste form.
Då ser vi att 613 av figuren är färgad.
0,35 betyder 35 hundradelar och 0,37 betyder 37 hundradelar. På bråkform skrivs detta som 35/100 och 37/100. Bråket mittemellan dessa måste vara 36100. Vi förkortar det till sin enklaste form.
Bråket 925 ligger mittemellan 0,35 och 0,39. Det står på sin enklaste form eftersom det inte finns några gemensamma faktorer som kan brytas ut från både täljare och nämnare, och därmed inte kan förkortas.
Det är lättare att jämföra bråk om de har samma nämnare. Vi förlänger därför det första bråket med 11 och det andra med 10 och jämför därefter storleken på täljarna. Bråket med störst täljare är det största talet.
Bråk | Förläng med | Förlängt bråk | Multiplicera faktorer |
---|---|---|---|
9/10 | 11 | 9* 11/10* 11 | 99/110 |
10/11 | 10 | 10* 10/11* 10 | 100/110 |
Eftersom 100 är större än 99 så är 100110 större än 99110. Det betyder att 1011 är störst.
Skriver vi om 2 och 3 som bråk med 8 i nämnaren kan man genom att läsa av bråkens täljare avgöra vilka värden man kan sätta in i rutan för att bråket ska hamna mellan 2 och 3.
2 kan skrivas som 168.
3 kan skrivas som 248. Genom att välja en täljare som ligger mellan 16 och 24 får vi ett bråk vars värde ligger någonstans mellan 2 och 3. Vi kan t.ex. välja 20.