Logga in
Den här lektionenen ger en djupgående förståelse för arcusfunktioner, inklusive arcsin, arccos och arctan. Den förklarar hur man kan använda dessa funktioner för att beräkna vinklar baserat på trigonometriska värden, vilket är en omvänd process till att använda trigonometriska funktioner för att räkna ut sinus-, cosinus- och tangensvärden för en given vinkel. Dessutom diskuteras hur man kan bestämma definitionsmängden för dessa funktioner och hur man kan använda dem för att lösa trigonometriska ekvationer. Lektionenen förklarar också hur man kan använda trigonometriska speglingssamband för att hitta ytterligare rötter till ekvationer inom olika intervall.
| | 8 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Om man känner till en vinkel kan man räkna ut sinus-, cosinus- och tangensvärdet för den.
Man kan också gå åt andra hållet och beräkna vinklar utifrån trigonometriska värden med arcusfunktionerna arcsin, arccos och arctan, som oftare skrivs som sin^(- 1), cos^(- 1) och tan^(- 1).
ccc sin & cos & tan ↓ & ↓ & ↓ arcsin & arccos & arctan
Dessa funktioner kan ses som motsatser till de trigonometriska funktionerna. T.ex. är
sin 45^(∘) = 1/sqrt(2) och sin^(-1)(1/sqrt(2)) = 45^(∘).
Om man tittar på standardvinklarna ser man att flera vinklar kan ha samma sinusvärde. Till exempel är både
sin 45^(∘) = 1/sqrt(2) och sin 135^(∘) = 1/sqrt(2).
Därför kan man fråga sig varför arcsin(1/sqrt(2)) ger 45^(∘) och inte 135^(∘).
Anledningen är att varje invärde till en arcusfunktion bara ska ge ett bestämt utvärde. Därför har man valt ett särskilt intervall för varje arcusfunktion.
Detta intervall är funktionens värdemängd.
| Funktion | Värdemängd (grader) | Värdemängd (radianer) |
|---|---|---|
| sin^(-1) | -90^(∘)≤ v≤90^(∘) | -π/2≤ v≤π/2 |
| cos^(-1) | 0^(∘)≤ v≤180^(∘) | 0≤ v≤π |
| tan^(-1) | -90^(∘) < v < 90^(∘) | -π/2 < v < π/2 |
Bestäm alla vinklar i triangeln ABC. Svara i radianer och avrunda till 3 decimaler.
Slå in på räknare
Avrunda till 31tiondelar 32hundradelar 33tusendelar 34tiotusendelar 35hundratusendelar 36miljontedelar 37hundramiljontedelar 38miljardtedelar
Nu skulle vi kunna göra på samma sätt för att bestämma den sista vinkeln, B, men det går lika bra att använda att vinkelsumman i en triangel är 180^(∘), alltså π radianer. Vi subtraherar de redan bestämda vinklarna från π, och behåller då deras exakta värden för att undvika avrundningsfel. Med hjälp av räknaren får vi att den sista vinkeln är
π - π/2 - cos^(-1)(36/85) ≈ 0,437rad.
Nu har vi bestämt alla tre vinklar i triangeln.
Trigonometriska ekvationer är ekvationer där den obekanta variabeln finns i argumentet till en trigonometrisk funktion, t.ex.
sin x =1/sqrt(2).
Ekvationens rötter är samtliga värden som gör att likheten är uppfylld.
Ibland får man dock ett intervall som ekvationen ska lösas på och då är det bara vissa av dessa värden som ska anges.
Om intervallet motsvarar värdemängden för den arcusfunktion som behövs för att lösa ekvationen finns bara en rot: den vinkel som ges av arcusfunktionen.
Om ekvationen ovan ska lösas på intervallet -90^(∘)≤ x≤90^(∘) kommer alltså den enda roten vara
x=sin^(-1)(1/sqrt(2))=45^(∘).
För att hitta ytterligare rötter på andra intervall kan man använda trigonometriska speglingssamband.
sin v =sin(180^(∘)-v)
cos v =cos(- v)
Till exempel kan man använda det övre sambandet för att bestämma en till rot till ekvationen sin x =1/sqrt(2) på intervallet 0^(∘)≤ x≤360^(∘). Då får man även roten
x=180^(∘)-45^(∘)=135^(∘).
Med enhetscirkeln kan man se att dessa två rötter faktiskt motsvarar samma trigonometriska värde.
Lös ekvationen cos v = 0,5 på intervallet -180^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘). Svara i grader.
Vinkeln v_1 kan bestämmas med arccos, som ger en vinkel på intervallet 0^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘). Vi använder räknaren för att utföra beräkningen cos^(-1)0,5. För att få svaret i rätt enhet ser vi till att ha räknaren inställd på grader.
Fil:Arcusfunktioner och speglingar Kurs 4 Discussion Lös den trigonometriska ekvationen på intervallet 0601.svg
Vinkeln v_1 är alltså 60^(∘).
Nu kan vi använda sambandet
cos v =cos(- v)
för att bestämma v_2. Sambandet säger att vinklarna v och - v har samma cosinusvärde, så vinkel v_2 måste vara -60^(∘).
Ekvationen cos v = 0,5 har alltså rötterna v=60^(∘) och v=-60^(∘) på intervallet -180^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘).
Betrakta punkterna P, Q, R och S i enhetscirkeln. Dra en av punkterna och undersök sambandet mellan punkterna.
Symmetri i enhetscirkeln kan ge oss några viktiga samband.
Genom att jämföra koordinaterna för punkterna Q, R och S med koordinaterna för punkten P, kan flera samband mellan trigonometriska värden hittas.
sin(180^(∘)-v) = sin v
cos(180^(∘)-v) = -cos v
Både x- och y-koordinaterna för punkterna P och R är motsatta.
sin(180^(∘)+v) = -sin v
cos(180^(∘)+v) = -cos v
x-koordinaterna för punkterna P och S är lika och deras y-koordinater är motsatta.
sin(- v) = -sin v
cos(- v) = cos v
Dessa samband kan sammanfattas enligt följande.
sin(180^(∘)-v)=sinv
sin(180^(∘)+v)=-sinv
sin(- v) = -sinv
cos(180^(∘)-v)=-cosv
cos(180^(∘)+v)=-cosv
cos(- v) = cosv
Använd att sin45^(∘)=sqrt(2)/2 för att bestämma det exakta värdet av sin(-45^(∘)).
Använd att sin30^(∘)=1/2 för att bestämma det exakta värdet av sin150^(∘).
Använd att cos30^(∘)=sqrt(3)/2 för att bestämma det exakta värdet av cos210^(∘).
I vilken kvadrant ligger en vinkel på -45^(∘)? Hur relaterar den till 45^(∘)?
I vilken kvadrant ligger en vinkel på 150^(∘)? Hur relaterar den till 30^(∘)?
I vilken kvadrant ligger en vinkel på 210^(∘)? Hur relaterar den till 30^(∘)?
Vi börjar med att skissa vinklarna 45^(∘) och -45^(∘) i koordinatplanet med hjälp av enhetscirkeln.
Observera att y-koordinaten för dessa vinklar har motsatta tecken. Eftersom sinusvärdet för 45^(∘) motsvarar dess y-koordinat, är sinus för -45^(∘) det negativa värdet av sinus för 45^(∘), det vill säga,
sin(-45^(∘)) = - sin45^(∘)= -sqrt(2)/2.
Börja med att skissa vinkeln 30^(∘), som ligger i första kvadranten. För att skissa vinkeln 150^(∘), observera att den kan skrivas som
150^(∘) = 180^(∘)-30^(∘),
vilket gör att vi kan rita den symmetriskt i andra kvadranten.
y-koordinaten för båda vinklarna är densamma, vilket innebär att sin150^(∘)=sin30^(∘).
Skriv 150^(∘) som 180^(∘)-30^(∘)
sin(180^(∘)-v)=sin(v)
\ifnumequal{30}{0}{\sin\left(0^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{30}{\sin\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{45}{\sin\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{60}{\sin\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{90}{\sin\left(90^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{30}{120}{\sin\left(120^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{135}{\sin\left(135^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{150}{\sin\left(150^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{180}{\sin\left(180^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{210}{\sin\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{30}{225}{\sin\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{240}{\sin\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{270}{\sin\left(270^{\, \circ}\right)=-1}{}\ifnumequal{30}{300}{\sin\left(300^{\, \circ}\right)=-\dfrac {\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{315}{\sin\left(315^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{330}{\sin\left(330^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 2}{}\ifnumequal{30}{360}{\sin\left(360^{\, \circ}\right)=0}{}
För att skissa vinkeln 210^(∘) observera att vi kan skriva den som
210^(∘) = 180^(∘) + 30 ^(∘).
Detta gör att vi kan rita den symmetriskt i tredje kvadranten.
Observera att x-koordinaten för dessa vinklar har motsatta tecken.
Skriv 210^(∘) som 180^(∘)+30^(∘)
cos(v+180^(∘)) = - cos(v)
\ifnumequal{30}{0}{\cos\left(0^{\, \circ}\right)=1}{}\ifnumequal{30}{30}{\cos\left(30^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{45}{\cos\left(45^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{60}{\cos\left(60^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{90}{\cos\left(90^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{120}{\cos\left(120^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{2}}{}\ifnumequal{30}{135}{\cos\left(135^{\, \circ}\right)=- \dfrac{1}{\sqrt{2}}}{}\ifnumequal{30}{150}{\cos\left(150^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt{3}}{2}}{}\ifnumequal{30}{180}{\cos\left(180^{\, \circ}\right)=- 1}{}\ifnumequal{30}{210}{\cos\left(210^{\, \circ}\right)=- \dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{225}{\cos\left(225^{\, \circ}\right)=- \dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{240}{\cos\left(240^{\, \circ}\right)=- \dfrac {1}2}{}\ifnumequal{30}{270}{\cos\left(270^{\, \circ}\right)=0}{}\ifnumequal{30}{300}{\cos\left(300^{\, \circ}\right)=\dfrac{1}2}{}\ifnumequal{30}{315}{\cos\left(315^{\, \circ}\right)=\dfrac 1 {\sqrt 2}}{}\ifnumequal{30}{330}{\cos\left(330^{\, \circ}\right)=\dfrac{\sqrt 3}2}{}\ifnumequal{30}{360}{\cos\left(360^{\, \circ}\right)=1}{}
Eftersom vi vet alla sidor i triangeln kan vi använda oss av sinus eller cosinus för att beräkna vinkeln v. Vi väljer sinus och behöver då den motstående kateten som är 5,4m och hypotenusan som är 6m. sin(v)=Motstående katet/Hypotenusa = 5,4/6 Nu har vi uttrycket sin v =5,4/6 och kan räkna ut vinkeln v med arcsinus på räknaren. Se till att den är inställd på radianer, eftersom svaret ska vara i radianer. v = sin^(-1)(5,4/6) = 1,11976... ≈ 1,1 Vinkeln v kommer alltså att vara cirka 1,1 radianer.
Vi vet längden på alla sidor i triangeln och väljer nu att räkna ut vinkeln v med cosinus. För att göra det behöver vi använda oss av att den närliggande kateten är 3m och att hypotenusan är 9,1m.
cos(v)=Närliggande katet/Hypotenusa = 3/9,1
Nu har vi uttrycket cos v =3/9,1 och kan räkna ut vinkeln v med arccosinus på räknaren.
cos^(- 1)(3/9,1) = 1,23484... ≈ 1,2
Vinkeln v kommer alltså att vara ungefär 1,2 radianer.
Eftersom vi vet motstående katet och hypotenusan kan vi räkna ut vinkeln v med sinus. Nu har vi bara uttryck för längderna, inte exakta värden. Om vi delar motstående katet på hypotenusan kan vi förkorta bort x. Motstående katet/Hypotenusa = x/2x = 1/2 Eftersom x försvinner får vi ett exakt värde och vi kan då beräkna vinkeln v med sinus.
Nu kan vi räkna ut vinkeln v med arcsinus. Slå in uttrycket på räknaren och se till att den är inställd på radianer, eftersom svaret ska vara i radianer. v = sin^(- 1)(1/2) = 0,52359... ≈ 0,52 Vinkeln v blir alltså 0,52 radianer.
Eftersom vi vet närliggande katet och hypotenusan kan vi räkna ut vinkeln v med cosinus. Nu har vi bara uttryck för längderna, inte exakta värden. Om vi delar motstående katet på hypotenusan kan vi förkorta bort y.
Närliggande katet/Hypotenusa = 2,91y/4,12y = 2,91/4,12
Eftersom y försvinner får vi ett exakt värde och vi kan då beräkna vinkeln v med cosinus.
Nu kan vi räkna ut vinkeln v med arccos. Slå in uttrycket på en räknare. v=cos^(- 1)(2,91/4,12) = 0,78652... ≈ 0,79 Vinkeln v blir alltså 0,79 radianer.
Om intervallet som en ekvation ska lösas på motsvarar värdemängden för den arcusfunktion som behövs för att lösa ekvationen finns bara en rot: den vinkel som ges av arcusfunktionen. Detta är precis fallet här eftersom intervallet -90^(∘)≤ v≤ 90^(∘) är värdemängden för arcsin, som behövs för att lösa ekvationen. Den har därför bara lösningen som ges av arcsin. Vi slår in sin^(-1) 0,9 på räknaren och läser av svaret. Se till att räknaren är inställd på grader.
Avrundat till en decimal är lösningen till ekvationen på intervallet alltså v≈64,2^(∘).
Även här motsvarar intervallet värdemängden för den arcusfunktion som behövs för att lösa ekvationen. Vi kan därför direkt slå in cos^(-1)(π/5) på räknaren och få svaret. Se till att räknaren är inställd på radianer.
Lösningen till ekvationen på intervallet är alltså v≈0,9.
Samma mönster fortsätter: intervallet som ekvationen ska lösas på motsvarar värdemängden för den arcusfunktion som behövs för att lösa ekvationen. Vi ser till att räknaren är inställd på grader och slår in tan^(-1)(-2,3).
Ekvationen har alltså lösningen v≈-66,5^(∘) på intervallet.
Vi kan bestämma en vinkel med sinusvärdet - 0,4 med hjälp av arcsin. Vi ser till att räknaren är inställd på grader.
En lösning till ekvationen är alltså v ≈ - 23,6^(∘). Eftersom denna vinkel inte ligger i det begärda intervallet, addera 360^(∘) till den. -23,6^(∘) + 360 ^(∘) = 336,4^(∘) För att hitta ytterligare en lösning kan vi använda sambandet sin v =sin(180^(∘) - v), som säger att vinklarna v och 180^(∘)-v har samma sinusvärde. Vi subtraherar därför - 23,6^(∘) från 180^(∘) för att bestämma en andra lösning. 180^(∘)-(- 23,6^(∘))=203,6^(∘) Med enhetscirkeln kan vi se att dessa två vinklar faktiskt motsvarar samma sinusvärde, -0,4.
Två lösningar till ekvationen är alltså v ≈ 203,6^(∘) och v ≈ 336,4^(∘).
Vi kan bestämma en vinkel med cosinusvärdet - 0,67 med hjälp av arccos. Vi ser till att räknaren är inställd på grader.
Vi vet nu att v ≈ 132,1^(∘) löser ekvationen. För att hitta en till lösning kan vi använda sambandet cos v = cos(- v). Det säger att vinklarna v och - v har samma cosinusvärde, så vår andra lösning måste vara v ≈ -132,1^(∘). Eftersom denna vinkel inte ligger i det begärda intervallet, addera 360^(∘) till den. -132,1^(∘)+360^(∘) = 227,9^(∘) I enhetscirkeln kan vi se båda dessa vinklar har cosinusvärdet -0,67.
Vinklarna v ≈ 132,1^(∘) och v ≈ 227,9^(∘) är alltså två lösningar till ekvationen.
Essin har gjort några beräkningar med arcusfunktioner på sin räknare. Bestäm de arcusfunktioner han kan ha använt för att få resultaten - 45^(∘), 180^(∘) och 60^(∘).
För att avgöra vilken eller vilka arcusfunktioner som kan ge respektive vinkel måste vi känna till arcusfunktionernas värdemängder, dvs. de vinklar man kan få som svar när man använder arcusfunktionerna. De visas i tabellen.
| Funktion | Värdemängd |
|---|---|
| sin^(-1) | - 90^(∘) ≤ v ≤ 90^(∘) |
| cos^(-1) | 0^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘) |
| tan^(-1) | - 90^(∘) < v < 90^(∘) |
Nu tittar vi på en vinkel i taget och avgör i vilken eller vilka värdemängder den ingår. Vi börjar med - 45^(∘) och ser att den ingår i värdemängden för både arcsin och arctan. Vinkeln 180^(∘) ingår istället endast i värdemängden för arccos. Till sist kan vi se att 60^(∘) ingår i alla värdemängder. Vi sammanfattar detta i en tabell.
| Vinkel | Möjlig arcusfunktion |
|---|---|
| - 45^(∘) | sin^(-1) eller tan^(-1) |
| 180^(∘) | cos^(-1) |
| 60^(∘) | sin^(-1), cos^(-1) eller tan^(-1) |
Bestäm θ då sinθ=0,422.
Vi vill lösa den givna trigonometriska ekvationen. För att göra det kommer vi att skriva om den med hjälp av arcsin. sinθ = 0,422 ⇔ sin^(-1)0,422 = θ Nu kan vi bestämma värdet av θ med hjälp av en räknare. Tryck 2ND följt av SIN, skriv in det givna värdet och tryck ENTER. Se till att räknaren är inställd på grader för detta steg.
Värdet av sin^(-1)0,422 är ungefär 25^(∘). Därför är θ ≈ 25^(∘) en lösning till ekvationen.
Använd din räknare för att bestämma en lösning till följande ekvation. Avrunda till närmaste tiondel vid behov. cosθ=0,9
Vi vill lösa den givna trigonometriska ekvationen. För att göra det kommer vi att skriva om den med hjälp av arccos. cosθ=0,9 ⇔ cos^(-1)0,9 = θ Nu kan vi bestämma värdet av θ med hjälp av en räknare. Tryck 2ND följt av COS, skriv in det givna värdet och tryck ENTER. Se till att räknaren är inställd på grader för detta steg.
Värdet av cos^(-1)0,9 är ungefär 25,8^(∘). Detta innebär att 25,8^(∘) är en lösning till den givna ekvationen.
Använd din räknare för att bestämma en lösning till följande ekvation. Avrunda till närmaste tiondel vid behov. sinθ=-0,46
Vi vill lösa den givna trigonometriska ekvationen. För att göra det kommer vi att skriva om den med hjälp av arcsin. sinθ = -0,46 ⇔ sin^(-1)(-0,46) = θ Nu kan vi bestämma värdet av θ med hjälp av en räknare. Tryck 2ND följt av SIN, skriv in det givna värdet och tryck ENTER. Se till att räknaren är inställd på grader för detta steg.
Värdet av sin^(-1)(-0,46) är ungefär -27,4^(∘). Därför är θ ≈ 25^(∘) en lösning till ekvationen.