Logga in
| 11 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Ett rätblock är den tredimensionella motsvarigheten till en rektangel.
Dess volym och begränsningsarea bestäms av längden, ℓ, bredden, b, och höjden, h.
En kub är ett rätblock där alla kanter är lika långa, dvs. den tredimensionella motsvarigheten till en kvadrat.
Volymen och begränsningsarean bestäms av längden på kanterna, a.
Ett klot är en bollformad kropp.
Man beräknar volymen och begränsningsarean med hjälp av klotets radie, r.
En cylinder är en tredimensionell kropp där två likadana parallella cirkelskivor binds ihop av en böjd yta som kallas mantel.
Vecklar man ut manteln ser man att den är en rektangel med en längd som är lika med cirkelskivornas omkrets. Volym och begränsningsarea bestäms med hjälp av cirkelskivans radie, r, och cylinderns höjd, h.
En kon är en tredimensionell kropp som består av en cirkelformad basyta och en böjd mantelyta som skapar en spets.
Volymen beräknas med basytans radie, r, och höjden, h, som är det vinkelräta avståndet från basytan till spetsen. Begränsningsarean beräknas istället med radien, r, och avståndet från basytans kant till spetsen, s.
En pyramid är en tredimensionell kropp med basyta i form av en månghörning och tre eller fler triangelformade sidor.
Volymen bestäms av basytan B, och pyramidens höjd, h, som är det vinkelräta avståndet från basytan till spetsen. Begränsningsarean beräknas som summan av basytans och sidytornas areor.
Ett rakt prisma är en tredimensionell kropp med två identiska polygonala baser som förbinds av rektangulära sidoytor.
Volymen bestäms av basytans area B och prismats höjd, h, som är det vinkelräta avståndet mellan baserna. Begränsningsarean beräknas som summan av areorna för de två baserna och sidoytorna.
Benno är en djupt olycklig clown och försöker muntra upp sig själv med ett nytt cirkustält.
r=1 och h=0.5
Förenkla potens & produkt
Omarrangera faktorer
a=33⋅a
Multiplicera faktorer
Addera bråk
Ibland kan man vilja byta enhet när man ska ange en volym. Genom att multiplicera eller dividera med 1000 ett visst antal gånger kan man växla mellan de vanligaste volymenheterna. För vätskor brukar man använda enheten liter, som motsvarar dm3, eller varianter av den, t.ex. milliliter.
Vill man omvandla från exempelvis kubikdecimeter till kubikcentimeter måste man dividera med 1000, eftersom det går 1000 cm3 på 1 dm3. På motsvarande sätt multiplicerar man med 1000 för att omvandla från kubikdecimeter till kubikcentimeter. Volymen 2500 cm3 kan alltså skrivas om som
Använd informationen i diagrammet för att beräkna volymen eller begränsningsarean av den geometriska kroppen, enligt frågan. Om tillämpligt är basen en regelbunden polygon.
Ett rektangulärt papper kan rullas ihop till ett rör (en cylinder) som figuren visar.
Om längd och bredd är olika långa kan man tillverka två olika rör (cylindrar) beroende på hur pappret rullas.
Ett rör tillverkas av ett kvadratiskt papper med sidan 10 cm.
För att beräkna en cylinders volym använder man formeln V = π r^2 h, där r är cylinderns radie och h är höjden. Vi vet att höjden är 10cm eftersom det är sidan på pappret och att diametern, alltså dubbla radien, är 3,2cm. Vi sätter in h = 10 och r = 3,22 = 1,6 i formeln och beräknar volymen.
Rörets volym är alltså ca 80 cm^2.
Beroende på om man rullar ihop pappret på ena eller andra ledden får man antingen en hög eller en låg cylinder. Vi vill bestämma volymen för båda dessa.
Om vi rullar pappret längs med kortsidan får vi en hög cylinder där kortsidan 10cm utgör cylinderns omkrets och långsidan 20cm blir cylinderns höjd. Från tidigare uträkningar vet vi att en omkrets på 10cm ger en diameter som är 3.2cm, alltså en radie som är r = 3.22 = 1.6cm. Vi sätter in det i formeln för en cylinders volym tillsammans med höjden h = 20cm.
Den höga cylindern har en volym på ungefär 161 cm^3. I det här fallet har vi använt ett avrundat värde på radien men om vi istället använder ett oavrundat värde får man ungefär 159 cm^3.
Om vi istället rullar pappret längs med långsidan får vi en låg cylinder där långsidan nu utgör cylinderns omkrets och kortsidan blir dess höjd. Innan vi kan bestämma volymen måste vi först räkna ut radien genom att likställa formeln för cylinderns omkrets med långsidan längd, 20cm, på samma sätt som vi gjorde tidigare. Den här gången använder vi O = 2π r för att direkt lösa ut radien.
Den låga cylinderns radie är alltså ca 3,2cm. Vi sätter in den tillsammans med höjden h = 10cm i formeln för en cylinders volym.
Den låga cylindern har alltså ungefär en volym på 322 cm^3. Även här får man en lite annorlunda volym om man använder ett oavrundat värde för radien. Då får man ungefär 318 cm^3. Vi bestämmer förhållandet mellan dessa genom att dividera den stora volymen med den lilla. 322/161 = 2 Den låga cylindern har alltså dubbelt så stor volym som den höga. Även om man beräknar volymerna med exakta värden för radierna få man samma förhållande: 318159 = 2.