Logga in
| 9 sidor teori |
| 26 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Två händelser A och B är oberoende om den ena händelsens förekomst inte påverkar den andra. De är också oberoende om och endast om sannolikheten att båda inträffar är lika med produkten av deras individuella sannolikheter.
Till exempel — tänk dig att en skål innehåller tre kulor: en grön, en orange och en blå. Låt G, B och O vara händelserna att dra den gröna, blå och orange kulan, respektive.
Anta att man drar en kula i taget, och att den första kulan läggs tillbaka innan den andra dragningen. Vad är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula?
I det här fallet finns det 9 möjliga utfall när man drar två kulor, en i taget, och lägger tillbaka den första innan nästa dragning. Bara 1 av dessa utfall motsvarar händelsen att först dra en grön kula och sedan en orange kula.
Därför är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula 91.
Nästa steg är att beräkna sannolikheten för varje händelse var för sig. Sannolikheten att först dra en grön kula får man genom att dela antalet gynnsamma utfall med det totala antalet kulor. Skålen innehåller 3 kulor, varav 1 är grön. Eftersom kulan läggs tillbaka, finns det vid nästa dragning återigen 3 kulor i skålen, varav 1 är orange.
Eftersom sannolikheten att båda händelserna inträffar är lika med produkten av deras individuella sannolikheter, är händelserna oberoende.
Två händelser A och B kallas beroende om det att den ena inträffar påverkar sannolikheten för att den andra inträffar. Om händelserna är beroende, är sannolikheten att båda inträffar lika med produkten av sannolikheten att den första händelsen inträffar och sannolikheten att den andra händelsen inträffar efter att den första redan har hänt.
Till exempel — anta att en skål innehåller tre kulor: en grön, en orange och en blå. Låt G, B och O vara händelserna att dra den gröna, blå respektive orange kulan.
Anta att man drar kulorna en i taget och att de inte läggs tillbaka efter dragning. Vad är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula?
Som du ser påverkas utfallet vid den andra dragningen av vad som hände vid den första. Till exempel — om den orange kulan dras först, finns det inga orange kulor kvar. Därför är sannolikheten att dra en orange kula vid den andra dragningen 0 i det fallet. När kulorna dras en i taget utan att läggas tillbaka, finns det totalt 6 möjliga utfall för att dra två kulor.
Av de 6 möjliga utfallen är det bara 1 utfall som motsvarar att först dra den gröna kulan och sedan den orange. Därför är sannolikheten för att detta inträffar 61.
Nästa steg är att beräkna sannolikheten för varje händelse var för sig. Sannolikheten att först dra en grön kula får man genom att dela antalet gynnsamma utfall med det totala antalet kulor. Skålen innehåller totalt 3 kulor, varav 1 är grön.
Om det är givet att den första dragningen är grön, finns det fortfarande 1 orange kula kvar i skålen. Men nu finns det bara 2 kulor kvar totalt. Därför är sannolikheten att dra den orange kulan, givet att den första var grön, 21.
Sammanfattningsvis är händelserna beroende, eftersom den första händelsen påverkar sannolikheten för att den andra inträffar. Detta bekräftas också av regeln för beroende händelser.
När man gör flera olika slumpförsök, eller när ett upprepas, får man en kombination av händelser. Sannolikheten för att både händelse A och B, från olika slumpförsök, inträffar får man genom att multiplicera deras individuella sannolikheter.
P(A och B)=P(A)⋅P(B)
Analysera om händelserna att välja en spader första och andra gången är beroende eller oberoende. Multiplicera sedan deras sannolikheter.
Multiplicera bråk
Förkorta med 13
Förkorta med 4
För två händelser, A och B, som inte kan inträffa samtidigt, är sannolikheten att någon av dem inträffar summan av deras individuella sannolikheter.
P(A eller B)=P(A)+P(B)
Ett träddiagram illustrerar alla möjliga utfall av ett experiment som involverar flera steg, som att kasta en tärning två gånger. Det består huvudsakligen av noder och grenar.
Två lyckohjul är uppdelade i åtta delar vardera. I det ena hjulet finns siffrorna 1−8 och i det andra finns bokstäverna A–H.
Bestäm om händelserna är beroende eller oberoende. Hitta deras sannolikheter och beräkna sedan deras produkt.
Avgör om händelserna A och B är beroende eller oberoende.
När man singlar slant två gånger påverkas inte sannolikheten av vad man får andra gången av vad man fick den första gången. Det är lika sannolikt att få en klave båda gånger man singlar slant. Händelserna är alltså oberoende.
Om man drar en svart strumpa första gången minskar antalet svarta strumpor i byrålådan med en och det totala antalet strumpor i byrålådan minskar med en. Detta påverkar sannolikheten för att man drar ytterligare en svart strumpa. Händelserna är beroende.
Aktiepriset vid en specifik tidpunkt beror på den information som finns tillgänglig om ett företag. Även om duktiga aktiehandlare kan förutspå hur en aktie går långsiktigt finns det ingen som kan säga att aktiepriset kommer stiga under en dag bara för att det steg under gårdagen eller vice versa. Detta är alltså oberoende händelser.
Oavsett om Björn träffar det första skottet eller inte kommer sannolikheten inte att förändras nästa gång han skjuter. Det är fortfarande 80 % chans att han träffar tavlan och 20 % risk att han missar. Vi ritar ett träddiagram.
Vi markerar två träffar i rad i träddiagrammet.
Sannolikheten för att få två träffar i rad beräknar vi genom att multiplicera sannolikheterna längs med den röda vägen: P(T,T)=0,8* 0,8=0,64. Sannolikheten att Björn träffar båda sina skott är 0,64.
Sannolikheten för att fotbollsspelaren sätter en straff är 810=0,8. Antingen gör han mål eller så gör han inte mål. Detta är de enda utfallen så sannolikheten för att han missar blir därför 1-0,8=0,2. Vi beräknar sannolikheten för att han missar två straffar i rad genom att multiplicera sannolikheten för miss två gånger.
Det är 4 % sannolikhet att han missar båda straffar.
Stannis plockar kulor ur en burk med 40% blå och 60% gröna kulor. Efter varje dragning lägger han tillbaka kulan som dragits. Utfallen visas i träddiagrammet.
Vi markerar händelsen att ta upp två gröna kulor i träddiagrammet.
Sannolikheten för denna händelse kan beräknas genom att multiplicera sannolikheterna längs den markerade grenen i träddiagrammet: P(G,G)=0,6* 0,6=0,36. Sannolikheten att han tar två gröna kulor är 0,36.
Det finns två sätt för Stannis att plocka två olika kulor. Antingen tar han först en grön och sedan en blå. Eller så tar han först en blå och sedan en grön. Vi markerar dessa utfall i träddiagrammet.
Sannolikheten för de olika händelserna beräknas genom att multiplicera sannolikheterna längs med grenarna: P(G,B)=0,6* 0,4 och P(B,G)=0,4* 0,6 Sannolikheten för att någon av dessa händelser inträffar är summan av deras individuella sannolikheter.
Sannolikheten är alltså 0,48 att Stannis plockar två kulor med olika färg.
Du har fyra vanliga tärningar.
Det totala utfallsrummet beräknas genom att multiplicera utfallsrummen med varandra. Varje tärning har sex möjliga sidor och genom att multiplicera dessa kan vi beräkna det totala utfallsrummet när man kastar fyra tärningar: 6* 6* 6* 6=1296.
För att få poängsumman 4 måste den ena tärningen visa 3 och den andra 1 eller vice versa. Vi får även poängsumman 4 om båda skulle visa 2.
Det finns alltså tre gynnsamma utfall.
Sannolikhet beräknas med sannolikhetsformeln. I det här fallet är antalet gynnsamma utfall 3 och antalet möjliga utfall 36. Vi sätter in detta i formeln.
Sannolikheten att få poängsumman 4 är ca 8 %.
Du kastar två vanliga tärningar.
Vi markerar utfallen där vi får minst en 3:a i ett utfallsrum. Raderna representerar prickarna på den ena tärningen och kolumnerna antalet prickar på den andra.
Av de 36 möjliga utfallen innehåller 11 av dem minst en 3:a. Vi sätter in dessa värden i sannolikhetsformeln.
Vi markerar de utfall där tärningssumman är udda.
Det är 18 gynnsamma utfall och totala antalet utfall är fortfarande 36. Vi sätter in detta i sannolikhetsformeln.
Två vanliga tärningar kastas.
Vi ritar ett utfallsrum och markerar alla utfall där poängsumman är 4 eller 9.
Det finns 7 utfall där poängsumman blir 4 eller 9. Vi sätter in dessa värden i sannolikhetsformeln. Det totala antalet utfall är 36.
Sannolikheten är alltså ca 19 %.
Vi markerar de två händelserna i ett utfallsrum.
Det finns 2 utfall som ger poängsumman tre, medan 5 utfall ger poängsumman åtta. Det totala antalet utfall är 36 för båda händelser så poängsumman åtta är mer sannolik eftersom de gynnsamma utfallen är fler.