Expandera meny menu_open Minimera Gå till startsidan home Startsida Historik history Historik expand_more
{{ item.displayTitle }}
navigate_next
Ingen historik än!
Statistik equalizer Statistik expand_more
Student
navigate_next
Lärare
navigate_next
{{ filterOption.label }}
{{ item.displayTitle }}
{{ item.subject.displayTitle }}
arrow_forward
Inget resultat
{{ searchError }}
search
menu
{{ courseTrack.displayTitle }} {{ printedBook.courseTrack.name }} {{ printedBook.name }}
{{ statistics.percent }}% Logga in för att se statistik
search Använd offline Verktyg apps
Digitala verktyg Grafräknare Geometri 3D Grafritare Geogebra Classic Mathleaks Kalkylator Kodfönster
Kurs & Bok Jämför mattebok Studieläge Avsluta studieläge Skriv ut kurs
Handledning Videohandledningar Formelsamling

Videohandledningar

Hur fungerar Mathleaks

Mathleaks Läromedel

Hur fungerar Mathleaks

play_circle_outline
Studera med en mattebok

Mathleaks Läromedel

Hur studerar man med en mattebok

play_circle_outline

Mathleaks Läromedel

Lösningarna finns i appen

play_circle_outline
Verktyg för elever & lärare

Mathleaks Läromedel

Dela statistik med lärare

play_circle_outline

Mathleaks Läromedel

Hur skapar man klasser

play_circle_outline

Mathleaks Läromedel

Hur skriver man ut kursmaterial?

play_circle_outline

Formelsamling

Formelsamlingar för mattekurser looks_one

Kurs 1

looks_two

Kurs 2

looks_3

Kurs 3

looks_4

Kurs 4

looks_5

Kurs 5

Logga in account_circle menu_open

Differentialekvationer

Det finns många situationer där förändringen av ett antal eller en mängd beror på dess nuvarande värde. Ett exempel är mängden pengar på ett bankkonto, där den intjänade räntan beror på hur mycket pengar som finns på kontot. Sådana situationer kan beskrivas matematiskt med hjälp av så kallade differentialekvationer.
Begrepp

Differentialekvation

En differentialekvation anger ett samband mellan en funktion och en eller flera av dess derivator. Ett exempel på en differentialekvation är y+3y+2y=0, y'' + 3y' + 2y = 0, som beror på funktionen yy och dess första- och andraderivata. Denna differentialekvation är av andra ordningen eftersom andraderivatan är den högsta förekommande derivatan. Lösningarna till differentialekvationen är de funktioner yy som uppfyller likheten. I det givna exemplet är y=e-xochy=12e-2x y = e^{\text{-} x} \quad \text{och} \quad y = 12e^{\text{-}2x}

två möjliga lösningar eftersom de gör att vänsterledet blir lika med 0.0. Oftast finns det ett oändligt antal sådana funktioner, och man säger ibland att de satisfierar differentialekvationen.
Metod

Bekräfta lösningar till differentialekvationer

För att bekräfta att en funktion uppfyller en differentialekvation bestämmer man först den eller de derivator som ingår i ekvationen. Sedan sätter man in dem i ekvationen och visar att likheten gäller. Exempelvis kan man bekräfta att funktionen y=2x28x+4y = 2x^2 - 8x + 4 uppfyller differentialekvationen y+2y+4y=2(x2+2). y + 2y' + 4y'' = 2\left( x^2 + 2 \right).

1

Bestäm derivatorna som ingår
Först identifierar och bestämmer man de derivator som ingår i differentialekvationen. För exemplet ingår första- och andraderivatan i ekvationen. Man börjar då med att bestämma förstaderivatan.
y=2x28x+4y = 2x^2 - 8x + 4
y=D(2x2)D(8x)+D(4)y' = D \left( 2x^2 \right) - D(8x) + D(4)
y=D(2x2)8y' = D \left( 2x^2 \right) - 8
y=4x8y' = 4x - 8
Man deriverar sedan igen för att få andraderivatan.
y=4x8y' = 4x - 8
y=D(4x)D(8)y'' = D(4x) - D(8)
y=4y'' = 4

2

Sätt in funktionen och derivatorna i ekvationen
När derivatorna är bestämda sätter man in dem och funktionen i differentialekvationen.
y+2y+4y=?2(x2+2)y + 2y' + 4y'' \stackrel{?}{=} 2\left( x^2 + 2 \right)
2x28x+4+2y+4y=?2(x2+2){\color{#0000FF}{2x^2 - 8x + 4}} + 2y' + 4y'' \stackrel{?}{=} 2\left( x^2 + 2 \right)
2x28x+4+2(4x8)+4y=?2(x2+2)2x^2 - 8x + 4 + 2({\color{#0000FF}{4x - 8}}) + 4y'' \stackrel{?}{=} 2\left( x^2 + 2 \right)
2x28x+4+2(4x8)+44=?2(x2+2)2x^2 - 8x + 4 + 2(4x - 8) + 4 \cdot {\color{#0000FF}{4}} \stackrel{?}{=} 2\left( x^2 + 2 \right)

3

Bekräfta att VL == HL
Till sist bekräftar man att likheten gäller genom att förenkla båda leden.
2x28x+4+2(4x8)+44=?2(x2+2)2x^2 - 8x + 4 + 2(4x - 8) + 4 \cdot 4 \stackrel{?}{=} 2\left( x^2 + 2 \right)
2x28x+4+8x16+44=?2x2+42x^2 - 8x + 4 + 8x - 16 + 4 \cdot 4 \stackrel{?}{=} 2x^2 + 4
2x28x+4+8x16+16=?2x2+42x^2 - 8x + 4 + 8x - 16 + 16 \stackrel{?}{=} 2x^2 + 4
2x2+4=2x2+42x^2 + 4 = 2x^2 + 4
Eftersom likheten stämmer har man nu bekräftat att funktionen y=2x28x+4y = 2x^2 - 8x + 4 uppfyller differentialekvationen. Om likheten istället inte skulle gälla innebär det att funktionen inte uppfyller differentialekvationen.
Begrepp

Differentialekvationer som modeller

Många verkliga händelseförlopp kan beskrivas med hjälp av differentialekvationer, t.ex. bakterietillväxter, temperaturförändringar och vattenflöden. Om befolkningstillväxten i en stad beror på hur många invånare staden har kan man t.ex. ställa upp ekvationen y=ky, y' = ky,

där derivatan yy' anger befolkningstillväxten, yy är antalet invånare och kk är en proportionalitetskonstant. I det här fallet är det ett linjärt samband mellan förändringen av värdet och själva värdet. Beroende på situationen kan dock sambandet se ut på många olika sätt.
Uppgift

I en bakterieodling är tillväxthastigheten per timme i varje ögonblick proportionerlig mot antalet bakterier. Ställ upp en differentialekvation som beskriver detta samband om tillväxthastigheten är 35%35\,\% av det nuvarande antalet. Låt funktionen yy ange antalet bakterier efter xx timmar. Visa sedan att funktionen y=15000e0.35x y = 15\,000 \cdot e^{0.35x} uppfyller denna differentialekvation.

Lösning
Vi vet att tillväxthastigheten för bakterierna är 35%35\,\% av det nuvarande antalet. Om det vid ett visst tillfälle exempelvis finns 2000020\,000 bakterier ökar antalet i det ögonblicket med hastigheten 0.3520000=7000 0.35 \cdot 20\,000 = 7000 bakterier per timme. Denna tillväxthastighet är derivatan av funktionen yy och beräknas alltså som 0.35y=y. 0.35 \cdot y = y'. Denna differentialekvation anger sambandet mellan funktionen yy och dess derivata y.y'. Vi vill nu bekräfta att funktionen y=15000e0.35xy = 15\,000 \cdot e^{0.35x} uppfyller differentialekvationen, vilket vi gör genom att jämföra vänster- och högerledet. För högerledet måste vi först bestämma derivatan y.y'.
y=15000e0.35xy = 15\,000 \cdot e^{0.35x}
y=D(15000e0.35x)y' = D\left( 15\,000 \cdot e^{0.35x} \right)
y=150000.35e0.35xy' = 15\,000 \cdot 0.35 \cdot e^{0.35x}
Detta är vårt högerled. För vänsterledet, 0.35y,0.35 \cdot y, behöver vi inte göra någon uträkning utan det räcker med att sätta in funktionen y=15000e0.35x.y=15\,000 \cdot e^{0.35x}. Vi får då VL=0.35y=0.3515000e0.35xHL=150000.35e0.35x. \begin{array}{l}\text{VL} = 0.35 \cdot y = 0.35 \cdot 15\,000 \cdot e^{0.35x}\\[-1em] \\ \text{HL} = 15\,000 \cdot 0.35 \cdot e^{0.35x}. \end{array} Vänster- och högerleden är lika, vilket innebär att y=15000e0.35xy = 15\,000 \cdot e^{0.35x} uppfyller differentialekvationen.
Q.E.D.
info Visa lösning Visa lösning
{{ 'mldesktop-placeholder-grade-tab' | message }}
{{ 'mldesktop-placeholder-grade' | message }} {{ article.displayTitle }}!
{{ grade.displayTitle }}
{{ exercise.headTitle }}
{{ 'ml-tooltip-premium-exercise' | message }}
{{ 'ml-tooltip-programming-exercise' | message }} {{ 'course' | message }} {{ exercise.course }}
Test
{{ 'ml-heading-exercise' | message }} {{ focusmode.exercise.exerciseName }}
{{ 'ml-btn-previous-exercise' | message }} arrow_back {{ 'ml-btn-next-exercise' | message }} arrow_forward