Budgetering

Eftersom det är ett IT-företag och de listat ett antal saker som har med IT att göra, får vi utgå ifrån att de är de nödvändigaste. Datorer, internet och mjukvarulicenser är alla saker som de inte kan klara sig utan, så de måste köpas in. Utöver detta kan ett bokföringsprogram vara nödvändigt för att de ska kunna hålla koll på sina kostnader.

Om företaget bara består av två personer är ett bra sätt att spara pengar att sitta hemma hos någon och jobba. På så vis slipper man kostnaden för kontorslokal. Övriga saker på listan kan de förmodligen klara sig utan till att börja med.

Resultatet varje månad beräknas genom att vi subtraherar respektive månads kostnader från dess intäkter. För september får vi exempelvis 1050-290-100-150-250=260kr. Gör vi likadant för övriga månader får vi följande resultat.

Hon sparar alltså 260 kr först månaden, 60 kr andra månaden, osv. Totalt beräknar hon då att kunna spara 260+60+360+110=790 kr.

Den tomma rutan är i den tredje kolumnen, d.v.s. det tredje kvartalet. Det vi saknar är intäkten för sommarjobb, som vi t.ex. kan kalla för s. Vi summerar nu alla kostnader i budgeten.

Summan av intäkterna är 1 050+s. Vi subtraherar summan av kostnaderna från summan av intäkterna, vilket vi vet ska bli 2 500 kr. Detta ger oss en ekvation som vi kan lösa.

Det ska alltså stå 6 900 i den tomma cellen, vilket betyder att Emil måste tjäna 6 900 kr på sitt sommarjobb för att kunna spendera så pass mycket pengar under sommaren. Sammanfattningsvis kommer Emils budget att se ut så här.

Vi summerar Olivers totala intäkter genom att addera studiebidragen: 1 050+1 050+1 050=3 150 kr. Vi beräknar även de kända kostnaderna genom att lägga ihop dem: 300+350+300+390+390+390=2 120 kr. Om vi subtraherar kostnaderna från intäkterna för det första kvartalet får vi 3 150-2 120=1 030 kr. Om han spenderar totalt 1 030 på övrigt går han alltså ± 0.

Om han spenderar 1 030 kr på övrigt går Oliver ±0. Men om han ska ha 900 kronor över till sina skor har han 1 030-900=130 kr kvar handla för. Detta ska fördelas på tre månader vilket betyder 130/3≈ 43kr/mån. Hans budget skulle alltså då se ut så här.

I denna lösning beräknar vi summan av kostnaderna för alla tre månaderna, även fast det inte efterfrågas. För att kalkylprogrammet ska beräkna summan av kostnaderna för januari markerar vi t.ex. cell B12 och skriver =sum(b3:b11) alternativt markerar cellerna.

Den totala summan kommer dyka upp i cell B12 när vi klickar på enter, och kommer i detta fall vara 7 671 kr. För att beräkna totalkostnaden för februari och mars tar vi tag i den lilla kvadraten och drar markeringen till cell C12 och D12. Då beräknas på motsvarande sätt summan av februaris respektive mars kostnader.

När vi räknar ut medelvärdet av kostnaden för kläder ska vi också börja med att markera någon tom cell i kalkylarket, t.ex. cell B14. För att räkna ut medelvärdet använder vi något av kommandona nedan (varierar mellan olika kalkylprogram) &=medel( &=mean( &=average( Här använder vi medel och skriver då =medel(b10:d10) alternativt markerar dessa celler och trycker på enter. I cell B14 kommer då medelvärdet 283,33333... för de tre månaderna att visas.

Medelkostnaden för Mari-Anns kläder per månad är alltså ca 283 kr.

Vi börjar med att fylla i D-kolumnen. I kalkylprogrammet markerar vi översta cellen under rubriken Area, dvs. cell D3. Här kommer resultatet av beräkningen av första spånskivans area att placeras. För att multiplicera ihop längd och bredd skriver vi =b3*c3 alternativt markerar cellerna B3 och C3. Asterisken motsvarar ett multiplikationstecken.

Vi tar sedan tag i denna cells nedre högra hörn och drar nedåt längs alla rader med inskriven längd och bredd. Då beräknas övriga areor automatiskt.

Nu markerar vi kolumnen där areorna finns. Sedan använder vi en funktion i kalkylprogrammet som heter något i stil med sortera, sortera och filtrera eller sort (beroende på kalkylprogram och språk). Den finns i menyn upptill eller genom att högerklicka på den markerade kolumnens bokstav (D). Välj sortera från största till minsta eller sort Z → A. Observera att även kolumn B och C följer med i sorteringen.

Vi ser nu att släpvagnens botten inte får vara mindre än 7,14 m^2. Ett problem med att utgå från detta är dock att vagnen kan vara för kort och eller för smal. T.ex. skulle ett släp som är 1 * 7 m ha korrekt area, men spånskivor som är bredare än 1 m skulle inte få plats. Nour måste alltså även ta hänsyn till spånskivornas maximala längd och bredd.