Budgetering

Kostnader kan generellt delas in i sex kategorier:

• Boende
• Mat
• Transport
• Kläder
• Lån
• Övrigt

Vi går igenom dem en i taget.

Boende

Enligt listan betalar Viktor 1 500 kr i avgift och 2 500 kr i ränta för sitt boende. Hans sammanlagda kostnad för boendet är alltså 1 500+2 500=4 000 kr.

Mat

Viktor äter dels en hel del snabbmat och köper även en del i butiken Matnära. Sammanlagt uppgår matkostnaderna till 100+1 500+1 300=2 900 kr.

Transport

Viktor åker Taxi för 400 kr varje månad.

Kläder

Viktor köper kläder för 4 000 kr varje månad.

Lån

Till kategorin lån brukar man räkna alla lån utöver exempelvis bostad och bil. De faller under kategorin Boende respektive Transport. Viktor har gjort avbetalningar på 2 000 kr i månaden till Frasses hamburgare så han har förmodligen ätit på krita.

Övrigt

Alla andra poster faller under övrigt. Summerar vi dessa får vi en totalkostnad på 500+250+1 200+1 500+200+700=4 350 kr.

Totala utlägg

Summerar vi alla utlägg ser vi att Viktors månatliga kostnader är 4 000+2 900+400+4 000+2 000+4 350=17 650 kr.

Det mest fördelaktiga för Linnea är att maximera bidraget och bara ta så mycket lån som precis behövs. Vi börjar med att räkna ut hur stort lån han behöver ta om han maximerar bidraget till 14 080 kr: 25 500-14 080=11 420 kr. Linnea måste alltså låna 11 420 kr. Eftersom lånet per vecka är 1 772 kr motsvaras det av 11 420/1 772 ≈ 6,4 veckor. Man kan dock inte söka för delar av veckor, så för att inte hamna under budgeten behöver Linnea alltså ta lån för 7 veckor.

Han kommer inte att betala ränta på bidraget, endast på lånet. Storleken på lånet för de 7 veckorna är 1 772 * 7 =12 404 kr.

Det är enklare att få en överblick om vi först räknar den norska levnadskostnaden till svenska kronor genom att multiplicera med 1,1: 6 000 NOK=6 000 * 1,1 SEK=6 600 SEK. Sedan ställer vi upp budgeten. Skatten i november är 12 %, så den genomsnittliga månadsinkomsten x multiplicerar vi med förändringsfaktorn 0,88. För december-april är skatten 24 %, vilket ger månadsinkomsten 0,76x. Eftersom det är samma i 5 månader multiplicerar vi med 5.

Vi beräknar nu vad hon måste tjäna i genomsnitt per månad. Om hon går ± 0 ska alltså summan av resultaten under året vara lika med 0. Det ger oss en ekvation.

Hon behöver tjäna ungefär 22 564 SEK/månad. Räknar vi med att det går 4 veckor på en månad blir det 22 564/4=5 641 SEK/vecka. Timlönen är 83 * 1,1=91,3 SEK/h. Om vi dividerar det hon måste tjäna på en vecka med timlönen får vi hur många timmar hon måste jobba varje vecka. 5 641/91,3 ≈ 62 h/vecka. För att uppfylla sin dröm måste hon jobba ca 62 h/vecka, dvs. drygt 150 % under ett halvår. Då har hon inte räknat med ifall hon skulle bli sjuk eller vilja ha lite extra ledighet över jul och nyår. Hon har inte heller räknat med oförutsedda kostnader. Så det kanske inte är helt realistiskt att inte jobba alls under sommarsäsongen, även om hon antagligen behöver jobba betydligt mindre då än under vintern.

Vi börjar med att bestämma den maximala vinsten. Det innebär att de säljer slut på allt. För att kalkylprogrammet automatiskt ska beräkna totala vinsten för försäljning av 120 bullar för 15 kr/st markerar vi cell D3 och skriver =b3*c3 alternativt markerar vi B3, skriver * och markerar C3.

Därefter tar vi tag i rutan i cellens nedre högra hörn och drar nedåt för att beräkna maximal vinst från försäljning av övriga varor.

Maximala vinsten bestämmer vi genom att markera cell D12 och använda summakommandot: =sum(d3:d11)

Den maximala vinsten är alltså 13 220 kr. Delen av detta som de måste sälja för är 10 000 kr. Andelsformeln ger Andel=10 000/13 220. I kalkylprogrammet gör vi detta genom att markera någon cell, t.ex. D13, och dividera 10 000 med resultatet i cell D12: =10 000/d12

På detta sätt kommer andelen även justeras om vi ändrar på något som påverkar vinsten. Eleverna måste alltså sälja ca 76 % av sakerna.

Vi börjar med att beräkna vinsten på motsvarande sätt som i förra deluppgiften. Vi skriver =b3*c3 och drar sedan i hörnet för att beräkna vinsterna från respektive vara.

Sedan markerar vi cell D12 och använder summakommandot "sum(d3:d11)" för att beräkna den totala vinsten.

Det ser än så länge mörkt ut för klassen. Men vad blev medelvärdet av servicebetygen? Vi markerar t.ex. cell E12 och beräknar det med något av kommandona för medelvärde. Det kan heta t.ex. &=medel( &=mean( &=average( och ger oss alltså medelbetyget för servicen.

Därefter multiplicerar vi vinsten med denna faktor. Vi markerar då en annan tom cell, här cell E13, och skriver =d12*e12

Tyvärr hamnar klassens vinst under målet eftersom de endast tjänar ca 9 871 kr, så det blir en resa till Stockholm istället för Berlin.