Logga in
| 13 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett bråk representerar ett förhållande mellan två tal som beskriver hur många delar av en helhet vi har. De är rationella tal skrivna i formen ba, där täljaren a är delen och nämnaren b är helheten.
a över b.
Ett tal på blandad form består av ett heltal som inte är noll och ett bråk där nämnaren är större än täljaren.
Tal på blandad form representerar rationella tal mellan två heltal.
Omvandla det givna talet på blandad form till det motsvarande bråket eller tvärtom – det givna bråket till ett tal på blandad form. Om bråket motsvarar ett heltal, lämna bråkdelen tom. Förenkla inte bråkdelen i ett tal på blandad form.
När man förlänger ett bråk innebär det att man multiplicerar täljare och nämnare med samma tal. Även om täljaren och nämnaren förändras kommer inte bråkets värde att förändras eftersom bråket fortfarande beskriver samma andel.
ba=b⋅ka⋅k
Använd regeln för att utvidga en bråk.
När man förkortar bråk divideras täljare och nämnare med samma tal. Täljaren och nämnaren förändras men det gör inte bråkets värde eftersom bråket fortfarande beskriver samma andel.
ba=b/ka/k
Ett bråk är i sin enklaste form när täljaren och nämnaren inte har några gemensamma faktorer förutom 1. Det betyder att bråket inte kan förkortas ytterligare och att nämnaren är så liten som möjligt.
Bråk | Är det skrivet i enklaste form? | Orsak |
---|---|---|
73 | Ja | Inga gemensamma faktorer förutom 1 |
925 | Ja | Inga gemensamma faktorer förutom 1 |
82 | Nej | Gemensam faktor: 2 |
1015 | Nej | Gemensam faktor: 5 |
Använd regeln för att utvidga en bråk.
Undersök det givna bråket. Kan det förkortas? Om ja, skriv det givna bråket i dess enklaste form. Om bråket redan står på enklaste form, skriv det som det är.
En gemensam nämnare är en nämnare som delas mellan två eller flera bråk. Nedan är några exempel.
Bråk med samma nämnare | Gemensam nämnare |
---|---|
32 och 35 | 3 |
108 och 105 | 10 |
1711 , 176 och 171 | 17 |
Använd definitionen av en gemensam nämnare.
Både Tina och Maria har lika mycket fickpengar i början av dagen. Om vi delar in Tinas fickpengar i sjundedelar har Maria exakt 3 sådana sjundedelar kvar (och Tina har sju sjundedelar). Skulle vi lägga till $54 till Marias fickpengar och $9 till Tinas efter shoppingrundan ska dessa uttryck vara lika stora. Vi kan illustrera detta med följande figur.
Vi kallar Tinas mängd fickpengar när de shoppat klart för a. Enligt ovanstående resonemang kan vi alltså ställa upp ekvationen a+9=3a/7+54. Genom att lösa ut a kan vi bestämma hur mycket fickpengar Tina hade kvar i sluter av dagen.
Tina hade $78,75 kvar.
Går det att förkorta nedanstående bråk? Anta att variablernas värden är heltal och skilda från varandra.
I täljaren finns faktorn (c+d) och samma faktor återfinns i nämnaren, vilket innebär att vi kan förkorta bråket med den. För att lättare se detta bryter vi ut x ur bråket.
Nu ser vi att det står samma sak i täljaren och nämnaren, vilket innebär att bråket måste vara lika med 1, oavsett vad c och d är.
Svaret är alltså ja, bråket kan förkortas.
Om vi tittar på täljare och nämnare så innehåller de exakt samma termer och bråket kan därmed förkortas till 1. Vi kan visa varför genom att omarrangera termerna i täljaren eller nämnaren.
Detta innebär att svaret är ja, bråket kan förkortas. Observera att det är inte är nödvändigt att omarrangera termerna för att kunna förkorta bråket.
I täljaren ser vi att termerna 3 * a * b * b och 2 * a* b* b bara skiljer sig åt i siffran som står framför. Man kan tolka det som att den första termen innehåller tre a * b * b och den andra innehåller två a * b * b. Totalt finns det alltså fem a * b * b i täljaren, vilket kan skrivas som 5 * a * b * b.
Vi förkortade med 5a, vilket betyder att svaret är ja, bråket kan förkortas.
Ett företag har fått i uppdrag av en kommun att anlägga en ny park. Den ska vara kvadratisk och första översiktsbilden de får av kommunen ser ut på följande sätt.
Vi kan börja med att dela upp parken i mindre bitar, för att sedan kunna räkna hur många av dessa som kommer att bli sandlåda. Eftersom parken är kvadratisk och vi vet att träden ska finnas i mitten av parken respektive mitten av varje hörnsektion kan vi skissa stödlinjer så att varje sida av parken delas upp i fyra lika breda delar.
I varje liten kvadrat drar vi diagonaler.
Vi ser att varje kvadrat innehåller 4 likadana små trianglar och eftersom det finns totalt 16 kvadrater innebär det att hela parken kan delas upp i 16*4=64små trianglar. Nu kan vi se att sandlådan är uppbyggd av 9 sådana trianglar.
Det innebär alltså att sandlådan utgör 9/64av parken. Vi kan inte förkorta bråket eftersom täljare och nämnare saknar gemensamma faktorer.