Logga in
| | 5 sidor teori |
| | 12 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Om man känner till en vinkel kan man räkna ut sinus-, cosinus- och tangensvärdet för den. Men man kan också gå åt andra hållet och beräkna vinklar baserat på trigonometriska värden. Det gör man med arcusfunktionerna (arcsin, arccos och arctan), vilka kan ses som motsatser till de trigonometriska funktionerna. T.ex. är sin(45^(∘)) = 1/sqrt(2) och arcsin(1/sqrt(2)) = 45^(∘). Om man tittar på standardvinklarna ser man dock att det finns flera vinklar som ger sinusvärdet 1sqrt(2). Exempelvis kan man se att både sin(45^(∘)) och sin(135^(∘)) är 1sqrt(2). Så varför får man inte tillbaka 135^(∘) om man beräknar arcsin för 1sqrt(2)? Jo, för att man har valt att varje invärde till en arcusfunktion ska ge en specifik vinkel inom ett visst intervall så att resultatet blir entydigt. Dessa intervall är funktionernas värdemängder.
| Funktion | Värdemängd (grader) | Värdemängd (radianer) |
|---|---|---|
| arcsin | -90^(∘)≤ v≤90^(∘) | - π2≤ v≤ π2 |
| arccos | 0^(∘)≤ v≤180^(∘) | 0≤ v≤π |
| arctan | -90^(∘) | - π2 |
Bestäm alla vinklar i triangeln ABC. Svara i radianer och avrunda till 3 decimaler.
Slå in på räknare
Avrunda till 31tiondelar 32hundradelar 33tusendelar 34tiotusendelar 35hundratusendelar 36miljontedelar 37hundramiljontedelar 38miljardtedelar
Trigonometriska ekvationer är ekvationer där den obekanta variabeln finns i argumentet till en trigonometrisk funktion, t.ex. sin(x)=1/sqrt(2). Ekvationens rötter är samtliga värden som gör att likheten är uppfylld. Ibland får man dock ett intervall som ekvationen ska lösas på och då är det bara vissa av dessa värden som ska anges. Om intervallet motsvarar värdemängden för den arcusfunktion som behövs för att lösa ekvationen finns bara en rot: den vinkel som ges av arcusfunktionen. Om ekvationen ovan ska lösas på intervallet -90^(∘)≤ x≤90^(∘) kommer alltså den enda roten vara x=arcsin(1/sqrt(2))=45^(∘). För att hitta ytterligare rötter på andra intervall kan man använda trigonometriska speglingssamband.
sin(v)=sin(180^(∘)-v)
cos(v)=cos(- v)
Till exempel kan man använda det övre sambandet för att bestämma en till rot till ekvationen sin(x)= 1sqrt(2) på intervallet 0^(∘)≤ x≤360^(∘). Då får man även roten x=180^(∘)-45^(∘)=135^(∘). Med enhetscirkeln kan man se att dessa två rötter faktiskt motsvarar samma trigonometriska värde.
Lös ekvationen cos(v) = 0.5 på intervallet -180^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘). Svara i grader.
Vi ska bestämma de vinklar på intervallet -180^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘) som svarar mot cosinusvärdet 0.5. Med hjälp av enhetscirkeln kan vi se att det finns två sådana vinklar.
Vinkeln v_1 kan bestämmas med arccos, som ger en vinkel på intervallet 0^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘). Vi använder räknaren för att utföra beräkningen arccos(0.5). För att få svaret i rätt enhet ser vi till att ha räknaren inställd på grader.
Vinkeln v_1 är alltså 60^(∘).
Nu kan vi använda sambandet cos(v)=cos(- v) för att bestämma v_2. Sambandet säger att vinklarna v och - v har samma cosinusvärde, så vinkel v_2 måste vara -60^(∘).
Ekvationen cos(v) = 0.5 har alltså rötterna v=60^(∘) och v=-60^(∘) på intervallet -180^(∘) ≤ v ≤ 180^(∘).
Det finns fler speglingssamband än de som används vid ekvationslösning. Bland annat följande två, som kan vara användbara vid förenklingar och omskrivningar av trigonometriska uttryck.
sin(- v)=- sin(v)
cos(v) = -cos(180-v)
Vi söker en vinkel v som ger samma sinusvärde som för 5v. I en enhetscirkel motsvarar sinusvärdena y-koordinater, så vi söker de vinklar v som har samma y-värde som för 5v. Vi kan rita upp en enhetscirkel för att se hur en lösning skulle kunna se ut.
Här ser vi att punkterna är speglade i y-axeln, vilket innebär att vinkeln mellan den negativa x-axeln och den vänstra punkten också kommer att vara v.
Ett halvt varv, 180^(∘), i enhetscirkeln motsvarar alltså 5v + v.
En vinkel som uppfyller sin(v) = sin(5v) är alltså v = 30^(∘). Vi kontrollerar även att vinkeln 5v = 5*30^(∘) = 150^(∘) ligger mellan -180^(∘) och 180^(∘), vilket den gör. Vi hittar ytterligare en lösning om vi istället drar linjen vid ett negativt y-värde.
De här vinklarna är lika stora som de vi hittade tidigare, förutom att de är negativa. Den andra lösningen är alltså v = - 30^(∘). Än så länge har vi tittat på när v och 5v är olika vinklar. Men finns det något fall där är samma, dvs. när v=5v? Om vinklarna är samma får de ju också samma sinusvärde. Det finns enbart en lösning till den ekvationen: v=0^(∘). Totalt finns alltså tre lösningar: v = 30^(∘), v = -30^(∘) och v = 0^(∘).
Lösningar till ekvationen sin(x) = 0.5 kan man hitta genom att markera linjen y = 0.5 i enhetscirkeln och undersöka var linjen skär cirkeln.
Vi kan direkt se att det finns två lösningar, x_1 och x_2, på det första varvet. Men intervallet 0 ≤ x ≤ 5π2 utgör mer än ett varv. För att avgöra hur intervallet bör markeras i enhetscirkeln så delar vi in intervallet i de två delintervallen 0 ≤ x ≤ 2π och 2π ≤ x ≤ 5π/2. Det första intervallet motsvarar det första varvet i enhetscirkeln, medan det andra intervallet motsvarar delar av det andra varvet. Vi kan dra bort ett varv från det andra intervallet för att lättare se vad det motsvarar i enhetscirkeln. Vi får då 0 ≤ x ≤ π/2. Intervallet 0 ≤ x ≤ 5π2 motsvarar alltså ett helt varv och sedan vinkeln π2. Vi markerar detta i enhetscirkeln.
Vi kan nu se att punkten till höger i enhetscirkeln ingår två gånger i intervallet, vilket innebär att den punkten motsvarar två olika lösningar. Den första lösningen är x_1, som är markerad i föregående bild. Den andra lösningen blir x_1 + 2π, alltså samma lösning fast ett varv senare. Påståendet att ekvationen har tre lösningar inom det givna intervallet stämmer därför.
Den som inte nöjer sig utan att bestämma lösningarna bör påminna sig själv om de trigonometriska standardvinklarna. Vi ser då att lösningarna x_1 och x_2 är π6 respektive 5π6 eftersom de är vinklarna som ger sinusvärdet 0.5. Vi kan nu beräkna den sista lösningen x_3.