Logga in
| 5 sidor teori |
| 15 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Minispelare aktiv
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Inom statistiken är undersökningar insamling av information genom t.ex. enkäter, intervjuer eller mätningar. Det man undersöker, exempelvis alla skruvar som tillverkas i en fabrik eller alla män mellan 30 och 35 år, kallas populationen. En enskild mätning, dvs. en längd eller ålder, kallas för en observation.
Om man undersöker hela populationen, t.ex. mäter samtliga tillverkade skruvar i fabriken, kallas det för en totalundersökning. Detta kan bli både tidskrävande och kostsamt, så oftast gör man en stickprovsundersökning. Då undersöks en mindre del av populationen — ett stickprov. Exempelvis mäts var 5:e tillverkade skruv, dvs. 20% av populationen.
När man väljer ut de individer eller objekt som ska ingå i en stickprovsundersökning kallas det för att göra ett urval. Eftersom stickprovet bör representera hela populationen är urvalet viktigt. Man vill att sannolikheten för ett visst resultat där ska vara lika stor som för populationen. Ofta innebär detta att man gör ett obundet slumpmässigt urval, där slumpen avgör vilka delar av populationen som ingår i stickprovet.
Om populationen är fördelad på olika undergrupper kan man göra ett representativt urval som reflekterar fördelningen. Detta kallas för ett stratifierat urval och innebär att om populationen innehåller 80% män och 20% kvinnor ser man till att stickprovet också gör det.
I ett stratifierat urval ska undergruppernas fördelning, dvs. deras respektive andelar, behållas.
Andel i populationen
Lärare | Antal | Andel | = |
---|---|---|---|
Manliga | 48 | 6448 | 0.75 |
Kvinnliga | 16 | 6416 | 0.25 |
Antal i stickprovet
I stickprovet ska andelen män respektive kvinnor behållas. Av de 8 lärare som ska väljas ut bör alltså 75% vara män och 25% vara kvinnor. Vi beräknar vad det motsvarar i antal.
Lärare | Andel | Antal | = |
---|---|---|---|
Manliga | 0.75 | 0.75⋅8 | 6 |
Kvinnliga | 0.25 | 0.25⋅8 | 2 |
Enligt Ubbes förslag bör de alltså intervjua 6 manliga och 2 kvinnliga lärare.
Ett företag som tillverkar digitala bastutermometrar vill veta hur många i deras dagsproduktion som förväntas vara trasiga. De gör ett slumpmässigt urval på 660 termometrar varav 33 är trasiga. VD:n utbrister:
Vi börjar med att beräkna dagsproduktionen. 660 termometrar ingår i stickprovet och av dessa är 33 trasiga. Vi sätter in dessa värden i andelsformeln för att bestämma hur många procent det motsvarar.
Av stickprovet är 5 % av termometrarna trasiga. Eftersom urvalet gjordes slumpmässigt utgår vi ifrån att detta gäller för hela populationen av termometrar. Delar vi 4000 med den totala dagsproduktionen av termometrar, dvs. det hela, ska vi alltså få 0.05.
Enligt VD:n ska högst 1500 st. i dagsproduktionen vara trasiga, dvs. 150080 000. Slår vi det på räknaren får vi 0.01875, vilket motsvarar ca 1.9 %. Detta ska även gälla för stickprovet på 660 termometrar, vilket innebär max 0.01875 * 660=12.375 st. Halva termometrar kan inte vara trasiga. Om 13 termometrar är trasiga överstiger företaget fortfarande VD's krav. Vi avrundar alltså nedåt så högst 12 termometrar av stickprovet får vara trasiga.
Vi börjar med att undersöka om urvalet stämmer överens med vad man kan förvänta sig om det faktiskt är stratifierat. Vi vet att 60 % av medlemmarna har katt, och då bör även 60 % av urvalet vara det, alltså 0.60 * 20 = 12medlemmar. 40 % av medlemmarna var hundägare och ett stratifierat urval bör då innehålla 0.40 * 20 = 8medlemmar. Detta stämmer precis överens med undersökningen, så urvalet kan mycket väl ha varit stratifierat. Men kan vi veta det säkert? Nej, det kan ha varit ett obundet slumpmässigt urval men att urvalet ändå fick denna fördelning av en slump. Svaret är alltså nej, det går inte säkert att avgöra om det var stratifierat.
En förskola är uppdelad i två avdelningar: A och B. Barnens könsfördelning framgår av tabellen.
Avdelning | Elever | Andel flickor | Andel pojkar |
---|---|---|---|
A | 400 | 70% | 30% |
B | 250 | 30% | 70% |
En stickprovsundersökning ska genomföras bland barnen där 100 personer ska ingå i stickprovet.
Vi ska göra ett stratifierat urval utifrån kön, vilket innebär att andelen pojkar och flickor i urvalet ska spegla andelen pojkar och flickor som går på förskolan. Dessa andelar kan beräknas med andelsformeln. I formeln utgör delen antalet pojkar respektive flickor på skolan och det hela är det totala antalet barn.
Det totala antalet barn är summan av antalet barn på respektive avdelning, dvs. 400+250=650 stycken.
Antalet flickor på förskolan är summan av 70 % av 400 från avdelning A och 30 % av 250 från avdelning B. Det totala antalet flickor är alltså 0.7 * 400 + 0.3 * 250 = 355.
På samma sätt kan antalet pojkar på förskolan bestämmas. Det är dock enklare att bara subtrahera 355 från 650 vilket ger 650-355 = 295 pojkar.
Genom att dela antalet av respektive kön med det totala antalet barn kan vi bestämma andelen pojkar och flickor på förskolan: Andel pojkar=295/650 Andel flickor=355/650. När vi vet könsfördelningen på förskolans barn beräknar vi hur många flickor respektive pojkar som ska ingå i urvalet genom att multiplicera andelarna med urvalets storlek, dvs. 100. Vi avrundar resultaten till heltal.
Kön | Antal | Andel | Urval | ≈ |
---|---|---|---|---|
Flickor | 355 | 355/650 | 355/650 * 100 | 55 |
Pojkar | 295 | 295/650 | 295/650 * 100 | 45 |
Urvalet ska bestå av 55 flickor och 45 pojkar.
Vi använder fortfarande andelsformeln för att bestämma urvalets fördelning. Det hela är fortfarande det totala antalet elever på skolan. Delen däremot utgör nu antalet barn på respektive avdelning som vi från tabellen kan läsa av till 400 och 250 för avdelning A och B.
Avdelning | Elever | Andel | Urval | ≈ |
---|---|---|---|---|
A | 400 | 400/650 | 400/650 * 100 | 62 |
B | 250 | 250/650 | 250/650 * 100 | 38 |
När man stratifierar stickprovet utifrån avdelningarnas storlek ska man välja 62 barn från avdelning A och 38 barn från avdelning B.
Om stickproven är representativa för hela populationen ska de ha samma andel rökare som för befolkningen som helhet. Vi räknar ut andelen rökare i stickproven genom att dividera antalet rökare med antalet personer i undersökningen. För Sverige får vi 168/800 = 0.21, alltså 21 %. Samma uträkning för Danmark ger 102/600 = 0.17. Vi får alltså anta att 21 % av svenskarna och 17 % av danskarna är rökare. För att bestämma andelen rökare i Sveriges och Danmarks sammanlagda befolkning kombinerar vi de två populationerna. Vi beräknar först totala antalet rökare i Sverige och Danmark, i miljoner.
3.069 miljoner röker totalt i Sverige och Danmark, av totalt 10 + 5.7 = 15.7 miljoner. Vi beräknar totala andelen rökare genom att dividera mängden rökare med totala antalet invånare: 3.069/15.7 = 0.19547... ≈ 0.20. Av den totala befolkningen i Sverige och Danmark kan vi alltså vänta oss att ungefär 20 % röker.