Logga in
| | 9 sidor teori |
| | 21 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
När man betalar tillbaka ett lån säger man att man amorterar. Oftast görs detta i form av flera mindre avbetalningar. Har man lånat $12\,000\text{ kr}$ kan man t.ex. amortera $1\,000\text{ kr}$ varje månad. Då kommer lånet minska till $11\,000\text{ kr}$ efter en månad, $10\,000\text{ kr}$ efter två månader osv. tills hela lånet är avbetalat. Lånebeloppet som eventuell ränta beräknas på sjunker alltså i takt med amorteringarna.
Ränta är kostnaden för att låna pengar från en bank eller den extra summa som tjänas genom att ha pengar på ett sparkonto. Det ursprungliga beloppet kallas kapital. Den årliga räntesatsen är en procentandel som används för att beräkna den årliga räntan på lån eller besparingar. Kom ihåg formeln som används för att beräkna en del av en helhet med hjälp av dess procenttal.
\gathered{ \text{Del} = \text{Hel} \t \text{Procent} }
På samma sätt kan räntan beräknas genom att multiplicera kapitalet med den årliga räntesatsen.
\gathered{ \text{Ränta}=\text{Kapital}\t \text{Räntesats} }
Om tiden är kortare än ett år minskas räntan. Till exempel, om tiden är $1$ månad, är räntan $\dfrac{1}{12}$ av den årliga räntan. Tänk på ett konto med $1\,000$ kronor som kapital och en räntesats på $2\per.$
\aligned{ \text{Ränta}&=\text{Kapital}\t \text{Räntesats}\\ &=1\,000\t 2\per \\ &=20\text{ kr} }
Räntan för ett år är $20$ kronor. Räntan för olika tidsperioder som är kortare än ett år kan beräknas på följande sätt.
| Tid | Ränta (kr) |
|---|---|
| $3 $ månader | $20\t \dfrac{3}{12}= 5$ |
| $6 $ månader | $20\t \dfrac{6}{12}= 10$ |
| $9 $ månader | $20\t \dfrac{9}{12}= 15$ |
Du har tagit ett lån på $1\,570\,000\text{ kr}$ och betalar $2\,500\text{ kr}$ i räntekostnad varje månad. Beräkna årsräntan.
\SubstituteII{\text{Delen}}{30\,000}{\text{Det hela}}{1\,570\,000}
\ReduceFrac{10\,000}
\WriteDec
\RoundDec{3}
\Mult{100\per}
\Multiply
Du betalar alltså $1,9\per$ i årsränta.
Du har tagit ett lån på $100\,000\text{ kr}$ och betalar $5,6\per$ i ränta varje år. Beräkna räntekostnaden.
\SubstituteII{\text{Andelen}}{0,056}{\text{Det hela}}{100\,000}
\Multiply
Räntekostnaden är $5\,600\text{ kr}$ per år.
Du har tagit ett lån på $7\,000\text{ kr}$ till $10\per$ ränta som ska återbetalas under sju år. Beräkna räntekostnaden för de sju åren om det sker en amortering per år.
| År | Lån | Räntekostnad | $=$ |
|---|---|---|---|
| $1$ | $7\,000$ | $7\,000\t 0,1$ | $700$ |
| $2$ | $6\,000$ | $6\,000\t 0,1$ | $600$ |
| $3$ | $5\,000$ | $5\,000\t 0,1$ | $500$ |
| $4$ | $4\,000$ | $4\,000\t 0,1$ | $400$ |
| $5$ | $3\,000$ | $3\,000\t 0,1$ | $300$ |
| $6$ | $2\,000$ | $2\,000\t 0,1$ | $200$ |
| $7$ | $1\,000$ | $1\,000\t 0,1$ | $100$ |
Summan av alla kostnader blir $2\,800\text{ kr}.$ Då är räntekostnaden för de sju åren $2\,800\text{ kr}.$
Lös övningarna relaterade till de angivna ränteberäkningarna.
När man sätter in pengar på banken får man ränta som läggs till besparingarna i slutet av året. Om man inte tar ut några av pengarna kommer det då att finnas mer pengar på kontot nästa år, och då kommer räntan beräknas på denna summa. Detta är vad som kallas ränta-på-ränta-effekten.
Om man tar ett lån eller köper något på avbetalning kan det tillkomma extra avgifter utöver det man ska betala tillbaka. Denna avgift, som kallas avgift, brukar vara en fast summa som betalas vid ett eller flera tillfällen, till skillnad från räntekostnad som varierar. Några exempel på avgifter är följande.
Du har lånat 10 000kr från en bank och betalar ränta en gång per år. Enligt din bankman är kvartalsräntan 0,6 %. Bestäm räntekostnaden efter ett år. Avrunda till två decimaler.
Hur bestämmer vi årsräntan? Om vi gör beräkningen 4* 0,6 % = 2,4 % blir det fel. Varje kvartal ökar ju skulden till banken med 0,6 %, så nästa kvartal ska du betala ränta på dels lånebeloppet men också på den räntekostnad som lagts till skulden. Din skuld efter ett kvartal är 10 000 kr * 1,006 = 10 060 kr. Även kvartalet därefter ska räntan 0,6 % läggas till, men då är lånebeloppet 10 060kr. Multipliceras det ursprungliga lånebeloppet 10 000kr med 1,006 fyra gånger fås den totala skulden efter ett år (fyra kvartal): 10 000 kr * 1,006^4. För att beräkna räntekostnaden drar vi bort det ursprungliga lånebeloppet 10 000kr från ovanstående belopp.
Räntekostnaden du ska betala efter ett år är 242,17kr.
Om kontantinsatsen är $15\per$ lånar de resten, dvs. $85\per$ av banken. Genom att multiplicera priset med andelen lån kan vi bestämma hur mycket de lånat:
\gathered{ 2\,200\,000\t 0,85=1\,870\,000 \text{ kr}. }
Att Greg och Lisa amorterar $5\,000$ i månaden innebär att de ska betala $5\,000\text{ kr}$ varje månad tills de når $1\,870\,000\text{ kr}.$ För att bestämma hur många amorteringar detta innebär dividerar vi lånebeloppet med amorteringsbeloppet.
\gathered{ \dfrac{1\,870\,000}{5\,000}=374. } Efter $374$ amorteringar har lånet betalats. Under ett år görs totalt $12$ amorteringar så efter $\frac{374}{12}\approx 31$ år är lånet återbetalat.
Under första månaden har inga amorteringar gjorts. Räntekostnaden är därför hela lånebeloppet multiplicerat med räntesatsen $0,1\per.$
Utöver räntekostnaden vet vi att de amorterar $5\,000\text{ kr},$ så totalt betalar de $1\,870 + 5\,000 = 6\,870\text{ kr}$ den första månaden.
Om vi antar att paret totalt tjänar $x\text{ kr}$ i månaden innebär det att de har $0,7x$ kvar, alltså $70\per$ av $x,$ efter att $30\per$ skatt har dragits. Detta ska räcka till lånekostnaderna, som vi räknade ut till $6\,870\text{ kr},$ och resten av deras utgifter, som är $8\,000\text{ kr}.$ Vi ställer upp en ekvation för att se hur mycket de minst måste tjäna för att kunna betala lånet.
\gathered{
0,7x = 6\,870 + 8\,000
}
Vi löser ut månadslönen $x$ ur ekvationen.
Paret måste alltså totalt tjäna minst $21\,243\text{ kr}$ i månaden tillsammans.
Vi utgår från att kunden vill minimera sina räntekostnader. Om kunden väljer att betala kvartalsränta blir räntekostnaden \gathered{ 0,03 \t 10\,000=300 \text{ kr.} } Vi beräknar även den totala räntan när lånet förräntas (samlar på sig ränta) med $1\per$ per månad under tre månader. För att göra detta skriver vi om räntan som en förändringsfaktor. Varje månad ökar lånets storlek med $1\per$ så förändringsfaktorn blir $1,01.$ Eftersom lånet förräntas under tre månader blir den totala förändringsfaktorn $1,01^3.$ Vi multiplicerar potensen med det lånade beloppet.
Om lånet förräntas varje månad blir den totala kostnaden $10\,303\text{ kr}.$ Kunden borde alltså välja det första alternativet.
Den totala förändringsfaktorn är $1,01^3=1,030301$ när räntan tickar månadsvis. Detta ger en procentsats på $3,0301\per.$ Avrundar vi till två decimaler får vi $3,03\per.$