Logga in
Denna sida handlar om logaritmer och förklarar begreppet på ett lättförståeligt sätt. Den täcker olika aspekter av logaritmer, inklusive tiologaritmer, och hur man räknar med dem. Sidan innehåller också digitala verktyg för att beräkna logaritmer och förklarar regler och samband som är bra att känna till. Det finns exempel och övningar som hjälper till att förstå hur man använder logaritmer i olika matematiska sammanhang.
| | 8 sidor teori |
| | 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En logaritm av ett tal anger den exponent man måste upphöja logaritmens bas till för att få tillbaka talet. Logaritmen av ett positivt tal a skrivs som nedan, där b anger vilken bas som används. Detta utläses som b-logaritmen av a.
log_b(a)
Exempelvis är log_4(16)=2, eftersom 2 är den exponent man ska upphöja basen 4 till för att få resultatet 16. Logaritmen är inte definierad för negativa a.
En tiologaritm är en logaritm som använder basen 10. T.ex. är log_(10)(1 000) lika med 3 då 10^3 är lika med 1 000.
a=10^b ⇔ b=lg(a)
Talen 0,01; 0,1; 1; 10 och 100 kan skrivas som tiopotenser, dvs. 10^(- 2), 10^(- 1), 10^0, 10^1 och 10^2. Beräknar man tiologaritmen av dessa blir resultatet exponenten på tiopotensen.
| x | 0,01 | 0,1 | 1 | 10 | 100 |
|---|---|---|---|---|---|
| lg(x) | lg(0,01) | lg(0,1) | lg(1) | lg(10) | lg(100) |
| = | - 2 | - 1 | 0 | 1 | 2 |
Bestäm värdena på logaritmerna utan räknare: lg(10 000) lg(100) lg(1) lg(0,001).
| lg(10 000) | = | lg(10^4) | = | 4 |
| lg(100) | = | lg(10^2) | = | 2 |
| lg(1) | = | lg(10^0) | = | 0 |
| lg(0,001) | = | lg(10^(- 3)) | = | - 3 |
Vi ser att vi även kan bestämma tiologaritmerna genom att räkna nollor, så länge vi tar logaritmen av ett tal som består av en etta följt med ett antal nollor före eller efter. Talet 10 000 har 4 nollor, 100 har 2 nollor, 1 har 0 nollor och 0,001 har 3 nollor och är ett tal mindre än 1, så då får vi komma ihåg att det ska bli - 3.
Para ihop tiologaritmerna med de avrundade värdena utan att använda räknare. Det finns fler värden än logaritmer.
| lg(900) lg(100) lg(0,01) lg(0,25) |
| -5 -3,57 -2 -0,60 0 0,30 2 2,95 3 |
| lg(900) | lg(100) | lg(0,25) | lg(0,01) |
| ≈ 2,95 | 2 | ≈ -0,60 | - 2 |
Hur man beräknar logaritmer med räknaren beror på vilken bas logaritmen har.
På räknaren kan man beräkna tiologaritmen av ett tal genom att trycka på LOG.
Det man sedan skriver in är argumentet till logaritmen, alltså det som räknaren kommer att beräkna logaritmen av. Om man ska utföra fler räkneoperationer efter logaritmen är det viktigt att komma ihåg att avsluta argumentet med en högerparentes, vilket skrivs genom att trycka på knappen ).
Ur definitionen av logaritmer får man två samband som är bra att känna till. De kan tolkas som att tiologaritmen av
och tio upphöjt till
tar ut varandra.
Sitter en logaritm, lg(a), som exponent på 10 kan man direkt bestämma tiopotensens värde genom att läsa av logaritmens argument, dvs. a.
Logaritmerar man en tiopotens blir resultatet exponenten i tiopotensen. Detta är den praktiska tolkningen av definitionen av en tiologaritm.
Skriv talet 14 både som en potens med basen 10 och som en tiologaritm.
lgoch
10 upphöjt tilltar ut varandra.
Skriv lg(sqrt(10^y) ) som ett bråk.
Det man ska inse här är att denna typ av rotuttryck kan skrivas om som en potens:
sqrt(a^b)=a^(b/n).
Därefter använder vi definitionen av en tiologaritm som säger att logaritmen av ett tal är den exponent 10 ska upphöjas till för att få talet, eller att lg
och 10 upphöjt till
tar ut varandra.
Vi har alltså lyckats skriva det som yx.
Nu har vi en tiologaritm av en tiologaritm. Vi börjar med att bestämma den innersta logaritmen, lg (10^(10)), och sedan beräknar vi tiologaritmen av svaret.
Även här börjar vi inifrån. Logaritmer med andra baser än 10 fungerar på samma sätt, men nu letar vi efter den exponent som ska sitta på basen 2 för att få talet 8, dvs. 3.
Nu ska vi beräkna trelogaritmen av 3. Vilken exponent ska vi sätta på basen 3 för att få talet 3? Jo 1 eftersom 3^1 är lika med 3.
För att beräkna den inre logaritmen behöver vi skriva om potensen 2^(50) på basen 4. Därefter resonerar vi på motsvarande sätt som i föregående uppgift.
Vi vet att log_3(12) ≈ 2,26. Använd denna identitet för att uppskatta värdet av log_3(16).
Om vi ska kunna utnyttja att log_3(12) ≈ 2,26 måste vi på något sätt skriva om log_3(16) så att det består av log_3(12) och andra kända tal. Det gör vi med logaritmlagarna och vi börjar med att skriva om argumentet 16 som 4^2 för att sedan flytta ner exponenten framför logaritmen.
Nu är argumentet 4, men vi kan få det att bli 12 genom att skriva om det som 123 och sedan använda logaritmlagen för division för att dela upp logaritmen i en differens där ena termen är log_3(12) och den andra är log_3(3). Då känner vi till alla värden i uttrycket eftersom log_3(3)=1.
Observera att 2,52 är ett avrundat värde, vilket man kan visa genom att skriva ~ 2,52.
Graferna beskriver tre olika funktioner på formen y=log_b(x) med heltalsbaser b som ligger i intervallet 2 ≤ b ≤ 8.
Para ihop graferna med följande funktioner. y= log_3(x) y=log_2(x) y=log_5(x)
Uttrycket log_b(x) beräknar vilken exponent man ska höja upp basen b med för att få x: b^(log_b(x))= x. Eftersom graferna beskriver olika funktioner på formen y=log_b(x) så måste y-värdet ange den exponent som b ska upphöjas till för att få x-värdet. Om vi därför kan hitta punkter på grafen där både x- och y-koordinaten utgör heltalsvärden kan vi bestämma exponenten och resultatet, alltså y respektive x i ekvationen b^y= x.
Den gröna grafen h(x) skär punkten (5,1). Höjer vi upp grafens bas med 1 ska vi få 5. Eftersom alla tal upphöjt till 1 blir sig självt är basen 5.
Den röda grafen g(x) skär punkten (9,2). Dess bas upphöjt till 2 ska alltså vara lika med 9: b^2=9. Kvadratroten ur 9 är 3 eftersom 3* 3=9 så den röda grafen har basen 3. Detta kan vi också se från att grafen skär punkten (3,1), med samma motivering som för gröna grafen.
Den blå grafen f(x) skär punkten (8,3). Detta innebär att basen upphöjt till 3 ska vara lika med 8: b^3=8. Drar vi tredje roten ur 8 får vi 2 så den blå grafen har basen 2. Även här kan vi se detta på grund av att linjen går igenom punkten (2,1). Vi sammanfattar: h(x)& ↔ y=log_5(x) g(x)& ↔ y=log_3(x) f(x)& ↔ y=log_2(x)