Logga in
| 8 sidor teori |
| 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En logaritm av ett tal anger den exponent man måste upphöja logaritmens bas till för att få tillbaka talet. Logaritmen av ett positivt tal a skrivs som nedan, där b anger vilken bas som används. Detta utläses som b-logaritmen av a.
logb(a)
a=10b⇔b=lg(a)
Talen 0,01; 0,1; 1; 10 och 100 kan skrivas som tiopotenser, dvs. 10−2, 10−1, 100, 101 och 102. Beräknar man tiologaritmen av dessa blir resultatet exponenten på tiopotensen.
x | 0,01 | 0,1 | 1 | 10 | 100 |
---|---|---|---|---|---|
lg(x) | lg(0,01) | lg(0,1) | lg(1) | lg(10) | lg(100) |
= | −2 | −1 | 0 | 1 | 2 |
Skriv varje tal som en potens av 10.
lg(10000) | = | lg(104) | = | 4 |
lg(100) | = | lg(102) | = | 2 |
lg(1) | = | lg(100) | = | 0 |
lg(0,001) | = | lg(10−3) | = | −3 |
Vi ser att vi även kan bestämma tiologaritmerna genom att räkna nollor, så länge vi tar logaritmen av ett tal som består av en etta följt med ett antal nollor före eller efter. Talet 10000 har 4 nollor, 100 har 2 nollor, 1 har 0 nollor och 0,001 har 3 nollor och är ett tal mindre än 1, så då får vi komma ihåg att det ska bli −3.
Para ihop tiologaritmerna med de avrundade värdena utan att använda räknare. Det finns fler värden än logaritmer.
lg(900) lg(100) lg(0,01) lg(0,25) |
−5 −3,57 −2 −0,60 0 0,30 2 2,95 3 |
lg(900)≈2,95
lg(100)=2
lg(0,01)=−2
lg(0,25)≈−0,60
Vilka tal med exakta logaritmer är nära 900 och 0,25?
Nu har vi parat ihop alla logaritmer med rätt värden, med följande resultat.
lg(900) | lg(100) | lg(0,25) | lg(0,01) |
≈2,95 | 2 | ≈−0,60 | −2 |
Hur man beräknar logaritmer med räknaren beror på vilken bas logaritmen har.
På räknaren kan man beräkna tiologaritmen av ett tal genom att trycka på LOG.
Det man sedan skriver in är argumentet till logaritmen, alltså det som räknaren kommer att beräkna logaritmen av. Om man ska utföra fler räkneoperationer efter logaritmen är det viktigt att komma ihåg att avsluta argumentet med en högerparentes, vilket skrivs genom att trycka på knappen ).
Ur definitionen av logaritmer får man två samband som är bra att känna till. De kan tolkas som att tiologaritmen av
och tio upphöjt till
tar ut varandra.
Sitter en logaritm, lg(a), som exponent på 10 kan man direkt bestämma tiopotensens värde genom att läsa av logaritmens argument, dvs. a.
Logaritmerar man en tiopotens blir resultatet exponenten i tiopotensen. Detta är den praktiska tolkningen av definitionen av en tiologaritm.
14=10lg(14)=lg(1014)
Använd de grundläggande relationerna för tiologaritmer.
lgoch
10 upphöjt tilltar ut varandra.
Beräkna uttrycket utan räknare.
Vi beräknar först nämnare och täljare för sig och dividerar sedan.
Nu har vi en summa i exponenten. Det betyder att vi kan skriva om uttrycket till en produkt med en av potenslagarna.
Här har vi en tiopotens med en negativ exponent. Vi kan skriva om den som ett bråk, och använder sedan definitionen av en tiologaritm för att beräkna värdet.
I ord kan lg(x) tolkas som det tal tio ska upphöjas till för att få x. Till exempel är 10^3 = 1000, så lg(1000) = 3. För att uppskatta lg(9) jämför vi med tiologaritmer i närheten. Nio ligger mellan ett och tio, så lg(9) måste vara större än lg(1) men mindre än lg(10). Då vi vet att 10^0=1 och 10^1=10 är lg(1)=0 och lg(10) = 1. Eftersom lg(9) är mindre än lg(10) är det också mindre än 1.
lg(-2) är det tal man ska upphöja 10 till för att få -2. Exponenten på tian anger hur många gånger 10 multipliceras med sig själv. T.ex. är 10^3=10*10*10. Hur många gånger ska vi multiplicera 10 för att produkten ska bli -2? 10 är ett positivt tal och oavsett hur många gånger det multipliceras med sig själv blir produkten alltid positiv, och därmed aldrig -2. Därför är lg(-2) odefinierad. Beräkningen går därför inte igenom.
Beräkna logaritmen utan att använda räknare.
log_4(4) är det tal man ska sätta som exponent på 4 för att potensens värde ska bli 4. Eftersom 4^1 är lika med 4 betyder det att log_4(4)=1.
log_3(9) är trelogaritmen av 9 dvs. det tal som man ska sätta på 3 för att få 9. 3^2 är lika med 9, vilket betyder att log_3(9)=2.
Vad ska man höja upp 2 till för att få 16? Jo, 4. Det betyder att log_2(16)=4.
Bestäm logaritmen utan att använda räknare.
Tvålogaritmen av 8, dvs. log_2(8), innebär att vi söker den exponent som basen 2 ska upphöjas till för att få resultatet 8: 2^(□)=8. Exponenten vi söker är 3, eftersom 2^3=8. Alltså är log_2(8)=3.
log_6(36) utläses sexlogaritmen av 36, och innebär att vi söker den exponent som basen 6 ska upphöjas till för att få resultatet 36:
6^(□)=36.
Exponenten vi söker är 2, eftersom 6^2=36. Alltså är log_6(36)=2.
Här ska vi ta reda på log_9(9). Vilken exponent ska stå i rutan?
9^(□)=9.
Eftersom alla tal upphöjt till 1 är lika med sig självt så är det 1 som ska stå i rutan. Niologaritmen av 9 är lika med 1.
Vi söker nu den exponent som 4 ska upphöjas till för att få 64, dvs. log_4(64).
4^(□)=64.
Om man inte ser svaret på en gång kan man testa sig fram. 4^2=16, så det är inte 2. Däremot 4^3=4 * 4 * 4 vilket är 16 gånger 4 som är 64. Exponenten vi söker är alltså 3, så log_4(64)=3.
Resulatet av log_3(79) anger det tal som basen 3 ska upphöjas till för att potensens värde ska bli 79, dvs. det är lösningen på ekvationen 3^n=79. Vi testar oss fram genom att sätta in olika heltal i potensen 3^n.
n | 3^n | = |
---|---|---|
1 | 3^1 | 3 |
2 | 3^2 | 9 |
3 | 3^3 | 27 |
4 | 3^4 | 81 |
Vi ser att 3^4 redan är lite större än 79, så 3^5 kommer att bli för stort. Eftersom 3^4 ligger betydligt närmare 79 än vad 3^3 gör så är heltalet 4 det bästa närmevärdet till log_3(79).
Vi slår in uträkningarna på räknaren.
Finns det någon tiologaritm som ger svaret 3? Eftersom 10^3=1000, inser vi att lg(1000) är den tiologaritm som ger oss svaret 3.
Vi har tre givna beräkningar på formen lg(a)+lg(b) som alla kan skrivas om som en tiologaritm, lg(1000). Kan vi hitta något samband mellan dessa?
&log(500)+log(2)=log(1000)
&log(250)+log(4)=log(1000)
&log(200)+log(5)=log(1000)
Det verkar som att alla följer mönstret att produkten av argumenten i de två första tiologaritmerna återfinns i argumentet i den ensamma logaritmen:
&500 * 2=1000
&250 * 4=1000
&200 * 5=1000.
Baserat på detta verkar det alltså som att logaritmen av en produkt kan skrivas som summan av logaritmerna av faktorerna. Algebraiskt kan detta skrivas som följande regel:
log(a)+log(b)=log(ab).
Detta är en av de logaritmlagar som alltid gäller.
Eftersom vi vet att vätejonsaktiviteten är 0,02 mol/dm^3 kan vi byta ut [H^+] mot detta värde i formeln.
pH-värdet är alltså ca 1,7 i magsyra om vätejonsaktiviteten är 0,02 mol/dm^3.