{{ option.label }} add
menu_book {{ printedBook.name}}
arrow_left {{ state.menu.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }} arrow_right
arrow_left {{ state.menu.current.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }}
arrow_left {{ state.menu.current.current.current.label }}
{{ option.icon }} {{ option.label }}
Mathleaks
Använd offline
Expandera meny menu_open
Egenskaper hos funktioner

Logaritm- och absolutbeloppsfunktioner

{{ 'ml-article-collection-answers-hints-solutions' | message }}
tune
{{ topic.label }}
{{tool}}
{{ result.displayTitle }}
{{ result.subject.displayTitle }}
navigate_next

Kanaler

Direktmeddelanden

Logaritmen av ett tal är den exponent som man måste sätta på en viss bas för att få tillbaka talet. Exempelvis är tiologaritmen av 1000 lika med 3 eftersom 103=1000. Generellt kan man skriva detta samband som
När man använder ordet logaritm kan man mena ett specifikt värde, t.ex. eller men man kan också syfta på den generella funktionen som beskriver alla logaritmer för en given bas.

Begrepp

Logaritmfunktion

Hur logaritmfunktionen ser ut beror på basen. Två exempel är
där baserna är 3 respektive talet e. Eftersom man enbart kan beräkna logaritmer för positiva tal är definitionsmängden för funktionerna x>0. Däremot kan funktionsvärdena variera mellan och vilket innebär att värdemängden är alla reella tal.

Begrepp

Logaritmfunktioners grafer

Hur grafen till en logaritmfunktion ser ut beror på vilken bas som används, men alla logaritmfunktioner har liknande utseende. Ju större x är, desto större blir funktionsvärdet, men med avtagande lutning.

Exempel

Bestäm logaritmens bas

fullscreen

I koordinatsystemet är grafen till inritad, där basen a är ett positivt heltal.

Bestäm konstanten a.

Visa Lösning expand_more

Vi undersöker om det finns några punkter som är lätta att läsa av.

Det finns två sådana punkter: (1,0) och (7,1). De ger oss följande samband.
Från det första sambandet får vi veta att det tal man ska sätta som exponent på basen a för att få 1 är 0 dvs. a0=1. Detta gäller ju för alla positiva heltal så det hjälper oss inte så mycket. Det andra sambandet innebär att om man höjer upp a till 1 får man 7 dvs.
a1=7.
Eftersom alla tal upphöjda till 1 är sig själva blir a=7.

Begrepp

Absolutbeloppsfunktion

När man beräknar absolutbeloppet av ett tal, a∣, blir resultatet alltid större än eller lika med 0. Om a redan är positivt ändras det inte, men om det är negativt får man -a, vilket är positivt. Absolutbeloppet kan även ses som en funktion:
Absolutbeloppsfunktionen är aldrig negativ, men om man kombinerar den med andra funktioner, t.ex. polynom, kan grafen hamna både ovanför och under x-axeln.
Exempelvis blir funktionen h(x) negativ för x-värden mindre än -5 och större än 5. Graferna till f, g och h ser ut på följande sätt.
Typiskt för funktioner med absolutbelopp är att de har grafer som vänder skarpt.

Exempel

Rita grafen till absolutbeloppsfunktionen

fullscreen
Rita grafen till absolutbeloppsfunktionen.
y=∣4x2
Visa Lösning expand_more
När man undersöker absolutbeloppsfunktioner är det ofta bekvämt att dela upp dem på olika intervall, beroende på om det som står innanför absolutbeloppet är positivt eller negativt. I det här fallet står det 4x, som är negativt när x>4 och positivt eller 0 när x4. Vi undersöker hur funktionen ser ut på dessa intervall.

Exempel

x4

När x4 är det som står innanför absolutbeloppet positivt eller 0. Då kan man ta bort absolutbeloppstecknen direkt. Vi får då
∣4x2=4x2=2x,
vilket betyder att

Exempel

x>4

Nu är 4x negativt, så när vi tar bort absolutbeloppet måste vi byta tecken på det som står innanför. Då får vi
∣4x2=-(4x)2=x6.
I det andra intervallet har vi alltså funktionsuttrycket

Exempel

Grafen

Fram till x=4 ritar vi alltså den räta linjen y=2x och efter det byter vi till linjen y=x6.

Begrepp

Deriverbarhet

En funktion som är deriverbar kan deriveras i alla punkter och har alltid "slät" graf, dvs. den saknar skarpa kanter. Exempelvis är polynomfunktioner alltid deriverbara, medan diskontinuerliga funktioner och de flesta funktioner med absolutbelopp är exempel på funktioner som inte är deriverbara i alla punkter. Den formella definitionen av deriverbarhet är att gränsvärdet som definierar funktionens derivata,
existerar för varje punkt x0 i definitionsmängden.
arrow_left
arrow_right
{{ 'mldesktop-placeholder-grade-tab' | message }}
{{ 'mldesktop-placeholder-grade' | message }} {{ article.displayTitle }}!
{{ grade.displayTitle }}
{{ 'ml-tooltip-premium-exercise' | message }}
{{ 'ml-tooltip-programming-exercise' | message }} {{ 'course' | message }} {{ exercise.course }}
Test
{{ focusmode.exercise.exerciseName }}
{{ 'ml-btn-previous-exercise' | message }} arrow_back {{ 'ml-btn-next-exercise' | message }} arrow_forward
arrow_left arrow_right
close
Community