Logga in
| 5 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett sätt att få ett diagram att se bättre eller sämre ut än vad det är, är att manipulera koordinataxlarna. Diagrammet visar hur en lokaltidning framställde hur priset på ett busskort har förändrats under de senaste 10 åren.
Är diagrammet missvisande? Om man tittar på y-axeln ser man att den börjar på 320, och inte på 0. Det tidningen har gjort är att gradera y-axeln på ett sätt så att linjediagrammet visar en starkt uppåtgående trend. Tidningen har tagit bort utrymmet under grafen och dragit ut ökningen så att den ser mer dramatisk ut. Låter man y-axeln börja på 0 kommer grafen att få ett helt annat utseende.
Ett företag presenterar hur priset har förändrats för deras aktie i följande diagram.
En investerare blir misstänksam och undersöker hur aktiens pris har förändrats över det senaste året.
Hur har företaget kommit fram till sitt diagram och varför kan de ha gjort på det sättet?
Se lösning.
Vilket diagram representerar företagets allmänna prestation bättre?
Företaget visar bara prisutvecklingen för de sista 5 veckorna på året, så x-axeln börjar på vecka 47. Utöver det har y-axeln också ändrats så att den bara går upp till 12, vilket gör att prisskillnaderna ser större ut. Tillsammans gör detta att det ser ut som att det finns en uppåtgående trend för aktien, medan om man tittar på hela året ser det snarare ut som att det finns en nedåtgående trend med mindre variationer. Förmodligen vill företaget ge intrycket att saker går bättre än de egentligen gör.
Man kan förstärka skillnader i diagram genom att inte göra vissa delar skalenliga. Hamburgerkedjan BestBurger redovisar antalet kunder de haft under början av året i ett stapeldiagram. De skriver också: På bara tre månader har antalet kunder som väljer BestBurger fördubblats!
Cirkeldiagrammet visar hur åldersfördelningen ser ut på en arbetsplats.
Titta på cirkeldiagrammets etiketter. Intervallen är olika stora vilket kan göra att åldersfördelningen ser mer ojämn ut än vad den är. Låt oss anta att åldersfördelningn är väldigt jämn, t.ex. som i tabellen nedan.
Ålder | Antal |
---|---|
21-25 år | 3 |
26-30 år | 3 |
31-35 år | 3 |
36-40 år | 3 |
41-45 år | 3 |
46-50 år | 3 |
51-55 år | 3 |
56-60 år | 3 |
61-65 år | 3 |
Om man delar in dem i samma åldersintervall som i cirkeldiagrammet, där åldersspannen är olika stora får tabellen ett annat utseende.
Ålder | Antal |
---|---|
21-25 år | 3 |
26-35 år | 6 |
36-50 år | 9 |
51-55 år | 3 |
56-65 år | 6 |
Detta gör att fördelningen ser skev ut, trots att den är ganska jämn. Därför, är svaret A.
En nystartad gymnasieskola ska bilda ett elevråd som består av totalt 12 ledamöter från skolans tre årskurser. I tabellen framgår antalet elever per årskurs.
Åk | Antal elever |
---|---|
1 | 118 |
2 | 92 |
3 | 70 |
Treorna vill att varje årskurs ska få 4 ledamöter i elevrådet. På vilket sätt blir detta missvisande?
Hur kan urvalet göras för att elevrådets 12 platser bättre ska spegla skolans årskurser?
Man kan tycka att det verkar rättvist att alla årskurser får lika många representanter, dvs. att varje årskurs får 13 av platserna. Men eftersom det inte går lika många elever i varje årskurs stämmer inte den andelen in på skolan som helhet.
Vi kan istället göra urvalet så att elevrådets sammansättning speglar förhållandet mellan antalet elever i de olika årskurserna. Totalt går det
118+92+70=280
elever på skolan. Vi beräknar andelen elever som går i respektive årskurs med andelsformeln.
Åk | Antal elever | Andel |
---|---|---|
1 | 118 | 118/280 |
2 | 92 | 92/280 |
3 | 70 | 70/280 |
Nu kan vi beräkna antalet ledamöter som respektive årskurs får utifrån deras andel av det totala antalet elever genom att multiplicera andelen med antalet representanter.
Åk | Andel * Det hela | = | Antal ledamöter |
---|---|---|---|
1 | 118/280 * 12 | 5,05714 ... | 5 |
2 | 92/280 * 12 | 3,94285 ... | 4 |
3 | 70/280 * 12 | 3 | 3 |
Avrundat till hela representanter ska årskurs 1, 2 och 3 ha fem, fyra respektive tre representanter i elevrådet.
En ekonomichef presenterar följande stapeldiagram som visar företagets intäkter under de fyra senaste kvartalen (Q1-Q4).
Motivera varför diagrammet är missvisande.
Hur skulle ett diagram som inte är vilseledande se ut?
Om vi tittar på y-axeln ser vi att den börjar på 30 och slutar på 34 miljoner kr. Intäkterna har alltså bara ökat med 4 miljoner från Q1 till Q4, men tittar vi på staplarna ser det ut som att intäkterna fyrdubblats. Detta är missvisande.
Det mest rättvisande är att låta y-axeln börja på 0. Då får vi en mer rättvis bild av hur mycket intäkterna ökat under kvartalen.
En politiker vill införa hjälmtvång för cyklister under 40 år eftersom han anser att de är vårdslösa i trafiken. Han förbereder sin presentation för övriga ledamöter noga och har bett sin assistent att ta fram statistik som visar antalet cykelolyckor per dag uppdelat över olika ålderskategorier. Efter en vecka presenterar assistenten följande underlag.
Ålder | 10−19 | 20−39 | 40−49 | 50−59 | 60−69 |
---|---|---|---|---|---|
Olyckor/dag | 421 | 1223 | 556 | 397 | 257 |
Vilket motargument kan du använda om du känner till antalet cyklister per dag i de olika ålderskategorierna (se tabell)? Motivera med beräkningar!
Ålder | 10−19 | 20−39 | 40−49 | 50−59 | 60−69 |
---|---|---|---|---|---|
Cyklister/dag | 25000 | 65000 | 24000 | 20000 | 14000 |
Det finns ett par problem med statistiken:
Underlaget är alltså inte bra.
Det hade varit idealt om åldersintervallen kunde göras lika stora (dvs. 10 år). Denna information har vi tyvärr inte, men vi vet antalet cyklister per dag för ålderskategorierna. Om politikern kan visa att en större andel av de yngre cyklisterna (10-19 och 20-39 år) är inblandade i olyckor har han stöd i statistiken.
Ålder | 10-19 | 20-39 | 40-49 | 50-59 | 60-69 |
---|---|---|---|---|---|
Olyckor/dag | 421 | 1 223 | 556 | 397 | 257 |
Cyklister/dag | 25 000 | 65 000 | 24 000 | 20 000 | 14 000 |
Andel | 421/25 000 | 1223/65 000 | 556/24 000 | 397/20 000 | 257/14 000 |
= | 1,7 % | 1,9 % | 2,3 % | 2,0 % | 1,8 % |
Det är inte någon större skillnad på andelen cyklister inblandade i olyckor för ålderskategorierna. Procentuellt sett är det faktiskt färre yngre cyklister inblandade i olyckor jämfört med äldre cyklister. Statistiskt sett har politikern alltså inga belägg för sin åsikt.
En kommun vill bygga en motorväg i närheten av ett husområde. Som det är nu ligger ljudnivån på cirka 40 dB vid husen. För att undersöka hur mycket mer det kommer att låta (ljudintensitet) tar de reda på vad ljudnivån är vid ett annat område där det redan finns en motorväg. Där ligger ljudnivån på cirka 80 dB. När de lägger fram sitt förslag om motorvägen säger de att det kommer att låta ungefär dubbelt så mycket som det gör nu och visar följande graf.
Det ser ut som att ljudintensiteten är proportionell mot antalet decibel, men om man tittar på y-axeln ser vi att den har en annan skala än x-axeln.
Vid 40 dB är intensiteten 100 och vid 80 dB är den 10 000. Den har alltså blivit 100 gånger större och inte dubbelt så stor. Man kan också fråga sig om man kan avgöra om något låter dubbelt så mycket som något annat. Ljud uppfattas på olika sätt av olika personer. Dessutom kan det finnas andra faktorer som spelar in, t.ex. ljudets frekvens.
Man brukar säga att decibelskalan är logaritmisk. Om antalet decibel blir dubbelt så stort ökar intensiteten med 10^2. Om det blir 3 gånger så stort ökar intensiteten med 10^3 osv.
Vad kan anses vilseledande med följande påståenden?
9 av 10 tandläkare rekommenderar tandborsten BORSTA.
Enligt diagrammet har jordens medeltemperatur inte ökat under de senaste 100 åren.
Påståendet 9 av 10 tandläkare rekommenderar tandborsten BORSTA
låter som att majoriteten av tandläkare föredrar BORSTA
framför konkurrenternas tandborstar. Men tandläkarna kanske rekommenderar flera tandborstar, så länge de uppfyller vissa krav.
Vid en första anblick verkar det som att temperaturen är jämn runt 57-58 ^(∘)F. Men om vi begränsar y-axeln runt detta intervall ser vi en tydligt uppåtgående trend.
Nu ser vi att medeltemperaturen faktiskt har stigit ca 1,5 ^(∘)F (eller ca. 0,83^(∘)C), vilket innebär att påståendet inte stämmer. I detta sammanhang kan vi inte utesluta att små skillnader kan få stora konsekvenser för mänskligheten. Temperaturhöjningar gör att klimatet blir mer extremt och polerna smälter, vilket höjer havsnivån. Påståendet är vilseledande eftersom man inte tar hänsyn till vad som kan se ut att vara små förändringar.