Granska statistik

Vi studerar de fyra diagrammen och ser hur mycket de signalerar att 1 :a-klassarna hade någon slags prioritet vid räddningsarbetet.

Diagram A

Här ser man att 1 :a-klassarna utgjorde väldigt liten andel av de som omkom, men hur många som räddades i förhållande till andra grupper framgår inte. Detta behöver inte nödvändigtvis innebär att de räddats i större utsträckning än de andra, utan skulle lika gärna kunna visa att 1 :a-klassarna bara var färre, vilket de var. Diagrammet är inte ett lämpligt val för journalisten.

Diagram B

Här är 1 :a klass varken största eller minst, så diagram B duger inte för att markera den gruppen som en extrem i något avseende. Diagrammet är inte ett lämpligt val för journalisten.

Diagram C

Här ser man att bland 1:a-klass-passagerare var antalet räddade fler än antalet omkomna, och det var den enda grupp där detta gällde. Därför kan diagrammet tyda på att de haft prioritet. Diagrammet är ett lämpligt val för journalisten.

Diagram D

Här visas att 1 :a klass hade den största andelen räddade. Det innebär att om du fick välja vilken grupp du skulle resa som, skulle du ha störst chans att överleva i 1 :a klass. Då inga exakta antal tas med antyder D tydligast att 1 :a klass haft prioritet. Diagrammet är ett lämpligt val för journalisten.

Om vi vill antyda att besättningen inte fokuserat på att rädda sig själv vill vi framhäva att en stor andel av dem omkommit. Detta visas tydligast av diagram D, där man ser att besättningen var den grupp som hade störst andel omkomna.

A visar att besättning var den vanligaste gruppen bland de omkomna. Detta måste dock jämföras med den totala fördelningen. Anta t.ex. att besättningen utgjorde 90 % av alla på båten men bara 46 % bland de omkomna. Då har de verkligen räddat sig själva i första hand! Därför ger diagram D det tydligaste försvaret, men man kan även använda diagram A, beroende på hur man tolkar det.

Tidningen gör flera misstag.

Två y-axlar

Linjerna hör till olika y-axlar och beskriver därför olika saker (de har ju olika enheter). Den ena är i procent — en relativ skala — och den andra är antal — en absolut skala. För att kunna göra någon form av jämförelse måste skalan vara samma. Arbetslösheten är angiven i procent, dvs. hur många om saknade arbete i förhållande till befolkningsmängden, men man kan inte säga något om antalet personer som var arbetslösa.

y-axlarnas gradering

Ingen av y-axlarna börjar på 0 och graderingen på dem är olika. Hade graderingen varit jämförbar är det inte säkert att linjerna hade haft så lika utseende som de har nu.

Slutsatsen

Även om trenderna verkar sammanfalla är det inte på något sätt säkert att de hör ihop. Ett namns popularitet är antagligen inte kopplat till arbetslösheten. Men även om det vore på det sättet, är det inte nödvändigtvis sammankopplat på det sättet tidningen påstår. Det skulle kunna vara så att arbetande personer inte är lika benägna att skaffa barn, så när fler personer får jobb föds färre barn. Då kommer alla namn att minska i popularitet, inte bara Anna.