Logga in
| 6 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Minispelare aktiv
Ett företag presenterar hur priset har förändrats för deras aktie i följande diagram.
En investerare blir misstänksam och undersöker hur aktiens pris har förändrats över det senaste året.
Vilket diagram representerar företagets allmänna prestation bättre?
Företaget visar bara prisutvecklingen för de sista 5 veckorna på året, så x-axeln börjar på vecka 47. Utöver det har y-axeln också ändrats så att den bara går upp till 12, vilket gör att prisskillnaderna ser större ut. Tillsammans gör detta att det ser ut som att det finns en uppåtgående trend för aktien, medan om man tittar på hela året ser det snarare ut som att det finns en nedåtgående trend med mindre variationer. Förmodligen vill företaget ge intrycket att saker går bättre än de egentligen gör.
Ett sätt att få ett diagram att se bättre eller sämre ut än vad det är, är att manipulera koordinataxlarna. Diagrammet visar hur en lokaltidning framställde hur priset på ett busskort har förändrats under de senaste 10 åren.
Är diagrammet missvisande? Om man tittar på y-axeln ser man att den börjar på 320, och inte på 0. Det tidningen har gjort är att gradera y-axeln på ett sätt så att linjediagrammet visar en starkt uppåtgående trend. Tidningen har tagit bort utrymmet under grafen och dragit ut ökningen så att den ser mer dramatisk ut. Låter man y-axeln börja på 0 kommer grafen att få ett helt annat utseende.
Man kan förstärka skillnader i diagram genom att inte göra vissa delar skalenliga. Hamburgerkedjan BestBurger redovisar antalet kunder de haft under början av året i ett stapeldiagram. De skriver också: På bara tre månader har antalet kunder som väljer BestBurger fördubblats!
Denna lektion diskuterade vilseledande statistik och några typiska exempel. Vilseledande statistik är datarepresentationer som förvränger sanningen, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Denna statistik kan påverka åsikter eller beslut. Vilseledande grafer är ett vanligt exempel.
Grafen ovan antyder att priset på en produkt har sjunkit kraftigt de senaste veckorna. Men genom att titta på siffrorna på y-axeln är det tydligt att det endast rör sig om små variationer. En lämplig storlek på y-axeln löser detta problem.
Ole som jobbar på tidningen PolitikNytt publicerar en grafisk översikt över ställningen mellan de politiska blocken i landet. Det Ljusblå blocket hade vid tidpunkten 46% av väljarstödet, det Mintgröna blocket hade 42% och övriga partier hade 12%. Oles chef menar att grafiken är missvisande, trots att Ole intygar att vinklarna i cirkeln stämmer.
De Ljusblå har 46 % och övriga partier har 12 %. För att beräkna den procentuella skillnaden dividerar vi 46 med 12. Då får vi reda på hur många gånger större 46 är.
De Ljusblå har cirka 383 % av "Övriga". Det betyder att de är 383-100=283 % större.
Vi kan lyfta fram tre vilseledande saker. Den första är att antalet gubbar inte överensstämmer med hur väljarstödet är fördelat. T.ex. finns 5 gubbar i De Mintgrönas tårtbit och 3 gånger fler, dvs. 15 st, i de Ljusblås. Det finns därmed 200 % fler gubbar där. Skillnaden är dock bara
46/42 ≈ 1,095,
dvs. 9,5 %. En annan vilseledande sak är att tårtbitarna har olika radie. Det leder till att arean på tårtbitarna inte är skalenlig med det faktiska resultatet. Om vi plockar bort gubbarna och gör tårtbitarnas radier lika blir diagrammet mer representativt.
Till sist kan vi notera att gubbarnas storlek är olika för de olika tårtbitarna. Detta ger också ett vilseledande intryck.
Vi skall nu undersöka hur stor den procentuella skillnaden mellan de Ljusblå och övriga partier verkar vara om man räknar antalet figurer som är inritade i varje tårtbit. Gubbarnas antal är 1 st för övriga och 15 st för de Ljusblå. Detta innebär att de Ljusblå har
15/1=15=1 500 %
av de grås gubbar. Det är 1 500-100=1 400 % fler gubbar. Notera att de Ljusblås gubbar dessutom är lite större, tar vi med det i beräkningarna kan vi konstatera att gubbarna antyder att de Ljusblå är minst 1 400 % större.
När vi tittar på bitarnas areor ser vi också att storleksskillnaden verkar vara större än den egentligen är. Vi kan uppskatta den blå bitens radie till att vara ungefär dubbelt så stor som den grås. Vi kan kalla dem 2R och R.
Arean för en hel cirkel är π r^2, där r är cirkelns radie. Om vi vill beräkna arean av en tårtbit av en cirkel, dvs. en cirkelsektor, multiplicerar vi arean av hela cirkeln med hur stor andel som medelpunktsvinkeln utgör av ett helt varv på 360^(∘). Vi får då formeln: A=v/360* π r^2, där v är medelpunktsvinkeln. Vi uppskattar den grå vinkeln till att vara ungefär hälften av en rät vinkel, dvs. 45^(∘). Den blå vinkeln är inte riktigt ett halvt varv, men ganska nära. Vi kan t.ex. uppskatta den till 160^(∘). Nu kan vi ställa upp uttryck för den blå och den grå arean.
Vi gör på motsvarande sätt för den arean av den blå sektorn, men vinkeln är nu 160 grader och radien är 2R. För att behålla exakthet i kommande beräkningar avrundar vi inte ännu.
Nu kan vi slutligen beräkna hur mycket större A_(blå)= 169* π R^2 är än A_(grå)=0.125 π R^2 med andelsformeln.
Jämför vi areorna blir intrycket att de Ljusblå är 1 422-100=1 322 % större. Svar inom intervallet 1 300 % och 1 400 % anses godkänt.