Logga in
| 4 sidor teori |
| 12 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En funktion vars graf är sammanhängande måste vara kontinuerlig. Dessa sammanhängande funktioner kan man rita för hand utan att lyfta pennan.
En funktion som inte är kontinuerlig kallas diskontinuerlig. Man kan inte rita diskontinuerliga funktioner utan att lyfta pennan. Det kan t.ex. handla om att det finns ett hopp i grafen, eller att funktionen enbart är definierad för diskreta x-värden.
Exempelvis är en funktion som beskriver vinsten vid försäljning av datorer diskret eftersom antalet sålda datorer alltid är ett positivt heltal.
Vilka av graferna representerar kontinuerliga, diskontinuerliga respektive diskreta funktioner?
Eftersom graferna A, C och E går att rita utan att lyfta pennan kan vi konstatera att de representerar kontinuerliga funktioner.
Graferna B, D och F har alla minst ett hopp och representerar därför diskontinuerliga funktioner.
Det finns bara en graf som inte är sammanhängande på något intervall alls och därmed motsvarar en diskret funktion: graf B.
En funktion är kontinuerlig om det inte finns något "avbrott" i grafen. Eftersom både x^3+2 och x^2-a är polynom kommer de vara kontinuerliga på intervallet de är definierade på, men vi måste vara uppmärksamma på intervallens ändpunkt x=3. För att f(x) ska vara kontinuerlig även här måste x^3+2 och x^2-a ha samma funktionsvärde. Vi sätter därför in x=3 i båda uttrycken och sätter dem lika med varandra: 3^3+2= 3^2-a. Genom att lösa ut a ur ekvationen kan vi bestämma det värde på a som gör funktionen kontinuerlig.
f(x) är alltså kontinuerlig om konstanten a är lika med - 20.
Funktionen f(x) är sammanhängande på intervallet 1≤x≤6. Det gäller också att f(1)=0 och f(6)=13 Har ekvationen någon lösning?
Vi vet att f(x) har sina ändpunkter i (1,0) respektive (6,13), och att den är sammanhängande mellan dessa. Mellan punkterna finns alltså någon sammanhängande godtycklig kurva, exempelvis som den i figuren.
Vi avgör nu om ekvationen f(x)=2 har någon lösning, dvs. om det finns något x-värde för vilket funktionsvärdet är 2.
Eftersom punkterna (1,0) och (6,13) är sammankopplade via en kurva kan vi med säkerhet säga att det finns minst ett sådant x på intervallet. Kurvan måste ju korsa linjen y=2 för att ändpunkterna ska kunna kopplas ihop. Svaret är alltså ja, ekvationen f(x)=2 har minst en lösning.
Nu ska vi istället avgöra om ekvationen f(x)=17 har någon lösning. Vi frågar oss därför om grafen till f(x) även skär linjen y=17, eftersom ekvationen skulle ha en lösning i en sådan skärningspunkt.
Till skillnad från linjen y=2 så måste inte linjen y=17 skäras för att de två punkterna (1,0) och (6,13) ska kopplas samman. Men den skulle också mycket väl kunna göra det.
Vi kan alltså inte veta om ekvationen har någon lösning baserat på informationen vi har om f(x).