Logga in
| | 5 sidor teori |
| | 11 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En differentialekvation anger ett samband mellan en funktion och en eller flera av dess derivator. Ett exempel på en differentialekvation är y'' + 3y' + 2y = 0, som beror på funktionen y och dess första- och andraderivata. Denna differentialekvation är av andra ordningen eftersom andraderivatan är den högsta förekommande derivatan. Lösningarna till differentialekvationen är de funktioner y som uppfyller likheten. I det givna exemplet är y = e^(- x) och y = 12e^(-2x)
två möjliga lösningar eftersom de gör att vänsterledet blir lika med 0. Oftast finns det ett oändligt antal sådana funktioner, och man säger ibland att de satisfierar differentialekvationen.Derivera funktion
D(ax) = a, D(a) = 0
D(ax^n) = a* nx^(n-1)
y= 2x^2 - 8x + 4
y'= 4x - 8
y''= 4
Många verkliga händelseförlopp kan beskrivas med hjälp av differentialekvationer, t.ex. bakterietillväxter, temperaturförändringar och vattenflöden. Om befolkningstillväxten i en stad beror på hur många invånare staden har kan man t.ex. ställa upp ekvationen y' = ky,
där derivatan y' anger befolkningstillväxten, y är antalet invånare och k är en proportionalitetskonstant. I det här fallet är det ett linjärt samband mellan förändringen av värdet och själva värdet. Beroende på situationen kan dock sambandet se ut på många olika sätt.I en bakterieodling är tillväxthastigheten per timme i varje ögonblick proportionerlig mot antalet bakterier. Ställ upp en differentialekvation som beskriver detta samband om tillväxthastigheten är 35 % av det nuvarande antalet. Låt funktionen y ange antalet bakterier efter x timmar. Visa sedan att funktionen y = 15 000 * e^(0.35x) uppfyller denna differentialekvation.
Derivera funktion
D( ae^(kx)) = a* ke^(kx)
I ekvationen ser vi att y, y' och y'' ingår, alltså måste vi derivera y två gånger.
Nu deriverar vi en gång till för att få y''.
Vi kan nu sätta in funktionen och derivatorna i differentialekvationen och undersöka om vänsterled och högerled är lika.
Funktionen y = xsin(x) löser alltså differentialekvationen.
I ord säger differentialekvationen y'(t) =- 0.3y(t) att y'(t), den ögonblickliga förändringen av y(t), är lika stor som - 0.3 multiplicerat med det nuvarande värdet y(t). Om vi uttrycker - 0.3 som ett procenttal istället får vi att förändringshastigheten alltid är - 30 % av nuvarande värde. Översatt till spelets användarantal betyder det att ändringen i en viss tidpunkt, mätt i användare per vecka, alltid är minus 30 %av antalet användare just då. En negativ förändring betyder minskning, alltså minskar antalet spelare med denna hastighet.
Bestäm en differentialekvation av första ordningen som har funktionen y=x^2 e^x som lösning.
Vår differentialekvation av första ordningen ska innehålla förstaderivatan y' men inga andra derivator av högre ordning. Vi börjar med att derivera y.
Nu kan y och y' kombineras godtyckligt för att bilda en differentialekvation av första ordningen. Vi väljer att addera derivatan y' och funktionen y.
Differentialekvationen y'+y = 2x e^x +2x^2 e^x, löses alltså av funktionen y=x^2 e^x.
En lärare ställer en kopp varmt kaffe i ett 23 grader varmt klassrum och startar lektionen. Newtons avsvalningslag säger att temperaturen T ^(∘) C hos kaffet minskar med tiden t h så att temperaturförändringens hastighet är direkt proportionell mot skillnaden mellan kaffets och rummets temperatur. Låt k vara proportionalitetskonstanten.
Den funktion som beskriver temperaturen på kaffet betecknar vi T(t). Temperaturförändringen får vi om vi deriverar denna funktion med avseende på tiden. Detta betecknar vi som dT/dt. Temperaturförändringens beror av två olika temperaturer. Dels kaffets egna och dels klassrummets temperatur. Klassrummet är 23 grader varmt och kaffet har temperaturen T grader. Differensen mellan dessa temperaturer blir då T-23. Temperaturförändringen, dTdt, och differensen mellan kaffets och rummets temperatur, T-23, är direkt proportionella mot varandra. Vi kallar proportionalitetskonstant k och finner att differentialekvationen kan skrivas dT/dt=k(T-23).
Vi skall undersöka om funktionen T(t)=68e^(kt) +23 löser differentialekvationen. För att göra det behöver vi känna till funktionens derivata.
Vi sätter nu in funktionen och dess derivata i differentialekvationen dT/dt=k(T-23) och undersöker om funktionen löser differentialekvationen.
Eftersom 68* k e^(kt) är lika med k* 68e^(kt) har vi nu kommit fram till att funktionen T(t)=68e^(kt) +23 löser differentialekvationen.
De kända värdena är att tiden är 30 minuter, dvs. t=0.5 h, och temperaturen T(0.5)=45 ^(∘) C. När vi sätter in detta i funktionen T(t) får vi en ekvation med en okänd, nämligen k som vi söker.
Vi har nu bestämt värdet på konstanten, k=2ln( 11/34 ).