Utskrifter och fel

När man programmerar kallas instruktionerna man skriver till datorn för kod. På samma sätt som människor kommunicerar med varandra på olika språk finns många olika programmeringsspråk, och koden skrivs på olika sätt beroende på vilket man valt. Man säger att språken har olika syntax.

print('Korv')

std::cout << "Korv";

Pröva som exempel att köra koden nedan genom att trycka på Redigera!-knappen. Du kan också öppna ett blankt kodfönster via knappen Verktyg uppe till höger. I så fall, eller om du använder en annan programmeringsmiljö än Mathleaks egen, får du kopiera eller skriva av koden nedan. Se till att koden är exakt likadan, annars är det inte säkert att det fungerar!

for tal in [1,2,3,4,5,6]: print(tal*2) if tal == 3: print('Halvvägs!')

Om du får ett felmeddelande, titta igenom koden och se till att den ser ut precis som ovan. Skulle problemet bestå kan det vara en god idé att testa en annan programmeringsmiljö. Om koden körs som den ska får man följande utskrift.

>
2
4
6
Halvvägs!
8
10
12

Om du inte förstår allt som händer i koden är det ingen fara. Det kommer att förklaras senare och för tillfället räcker det med att den fungerar. Men prova att ändra lite i koden för att se vad som händer. Fundera över frågorna nedan.

• Vad tror du att de olika delarna i koden gör?
• Kan du få programmet att skriva ut Startar! och Färdig på rätt ställen?
• Försök att få programmet att skriva ut talen i kvadrat. Gör programmet vad du väntar dig?

Inom programmering är operatorer tecken som används för att representera olika saker man kan göra. T.ex. representerar operatorn + att man utför en addition och operatorn < att man gör en jämförelse. De värden man använder operatorn på kallas operander.

Inom matematik används operatorerna +, -, * och /. Dessa används också i programmering av precis samma skäl: för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera tal. I programmering skrivs potenser med operatorn **, t.ex. 3**2 för $3^2.$ På miniräknare används ^ för detta, men i Python används den operatorn till annat. När flera operatorer används avgör prioriteringsreglerna hur uttrycket ska tolkas:

Programmering kan ses som kommunikation med datorn, och utskrifter är datorns svar tillbaka till användaren. Kommandot print() instruerar datorn att göra en utskrift, där man i parenteserna anger vad som ska skrivas ut. Det kan vara ett tal, en beräkning eller text. Men när man programmerar kallas det inte text utan strängar. Textsträngar måste markeras med apostrofer som i exemplet nedan.

print(17)
print(9 + 3)
print('Detta är text')

>
17
12
Detta är text

När man använder flera printkommandon efter varandra på detta sätt hamnar utskrifterna på varsin rad. Om man vill att utskrifterna ska hamna på samma rad kan man skriva dem i samma printkommando separerade med komman.

print(17, 9 + 3, 'Detta är text')

>
17 12 Detta är text

Om man skriver text utan apostrofer i ett printkommando kommer Python att tolka det som ett variabelnamn och det som skrivs ut är variabelns värde.

x = 3
print(x)

>
3

När man skriver ut en kombination av text och värden blir det ofta ganska krångligt om man bara använder funktionaliteten i print(). Då är funktionen format() användbar, som finns inbyggd i datatypen sträng. Man använder format() genom att sätta in klammerparenteser i sin sträng på de ställen där man vill sätta in värden. Sedan skriver man en punkt direkt efter den avslutande apostrofen, följt av format(). Inne i parentesen skriver man de värden som ska sättas in istället för klammerparenteserna, i den ordning de ska sättas ut.

x = 15
y = 37
print('Det första talet är {} och det andra är {}'.format(x, y))

>
Det första talet är 15 och det andra är 37

De värden man sätter in behöver inte vara siffror utan kan exempelvis också vara andra strängar.

namn = 'Tindra'
print('Hej {}!'.format(namn))

>
Hej Tindra!

Mycket kan gå fel när man programmerar och Python försöker identifiera dessa fel när programmet körs. Då får man ett felmeddelande som anger på vilken rad, och ibland även var på raden, felet uppstod. Programmeringsfel delas upp i tre huvudkategorier.

• Syntaxfel: Koden kan inte läsas (Syntax error). Det innebär att man någonstans brutit mot syntaxen, dvs. språkreglerna, för det programmeringsspråk man använder.
  

print('Ena parentesen saknas!'

> File "__main__", line 1 print('Ena parentesen saknas!' ^
SyntaxError: Unbalanced bracket (

• Undantag: Koden kan läsas men inte köras (Exception). Den här kategorin innehåller väldigt många olika typer av fel. Exemplet nedan är ett Name error där variabelnamnet x används utan att det getts en betydelse någonstans, så Python vet inte hur det ska användas.
  

print(x)

>
Traceback (most recent call last): File "python", line 1, in <module>
NameError: name 'x' is not defined

• Logiska fel: Koden kan läsas och köras men gör inte det man vill. Logiska fel är den svåraste feltypen att upptäcka, eftersom koden ändå fungerar och inte ger något felmeddelande. Andra fel kan vara svåra att lösa, men de kommer åtminstone uppmärksammas automatiskt.
  

print(10^2)

>
8