Logga in
| 7 sidor teori |
| 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
För två händelser, A och B, som inte kan inträffa samtidigt, är sannolikheten att någon av dem inträffar summan av deras individuella sannolikheter.
P(A eller B)=P(A)+P(B)
Man kan motivera detta samband med ett exempel med en tärning. Sannolikheten att slå en 1:a är 61 eftersom det finns 1 gynnsamt utfall av 6 möjliga. För händelsen att antingen slå en 1:a eller en 2:a ökar antalet gynnsamma utfall till 2 så sannolikheten blir 62.
Ett träddiagram visar alla möjliga utfall i ett slumpförsök som består av flera steg, till exempel att kasta en tärning två gånger. Diagrammet består av noder och grenar som visar varje val eller händelse.
För att skapa ett träddiagram som visar alla möjliga utfall när man kastar en tärning två gånger, börjar man med en rotnod. Från denna nod ritar man en gren för varje möjligt utfall av det första kastet. I slutet av varje gren skapar man en ny nod som representerar resultatet av det kastet.
Oavsett vilket resultat man får vid det första kastet, finns det sex möjliga utfall även vid det andra kastet. Därför ritas sex grenar från varje nod efter det första kastet, som leder till noder för de möjliga utfallen av det andra kastet.
Slutnoderna i träddiagrammet visar alla möjliga utfall i detta experiment — totalt 36 stycken. Sannolikheten att få två ettor när man kastar en tärning två gånger är då 361, eftersom det bara finns ett gynnsamt utfall för den händelsen. Detta motsvaras av den allra första grenen i träddiagrammet.
Denna sannolikhet kan också beräknas genom att multiplicera sannolikheten för den första händelsen med sannolikheten för den andra. Sannolikheten att slå en etta på kast 1 är 61. Samma sannolikhet gäller för att få en etta på kast 2.
Denna regel gäller endast när den ena händelsen inte påverkar den andra. Om sannolikheten för händelse A är P(A) och sannolikheten för händelse B är P(B), då är sannolikheten att både A och B inträffar lika med produkten av deras individuella sannolikheter:
Två lyckohjul är uppdelade i åtta delar vardera. I det ena hjulet finns siffrorna 1–8 och i det andra finns bokstäverna A–H.
Rita ett träddiagram som representerar situationen.
Om en händelse, kallad A, är att slå 4:a med en tärning är händelsen att man inte slår en 4:a den s.k. komplementhändelsen. Den brukar skrivas med ett litet c uppe till höger: Ac. För A är komplementhändelsen Ac att tärningen visar 1, 2, 3, 5 eller 6.
Antingen inträffar händelsen A eller dess komplementhändelse, Ac. Utfallet kan inte vara något annat så den sammanlagda sannolikheten för dessa två händelser är lika med 1.
P(A)+P(Ac)=1
Minst ett av de fem skraplotterna vinner.
Överväg alla möjliga utfall.
Det finns många sätt att dra två kort som inte är par. Det är därför enklare att beräkna sannolikheten för komplementhändelsen, dvs. att man drar ett par. Det spelar ingen roll vilket kort man drar först. Frågan är hur sannolikhet det är att andra kortet ger par. Drar du en sjua, finns det 3 st. kvar bland 51 kort. Sannolikheten för par blir alltså P(par)=3/51. Summan av denna sannolikhet och sannolikheten att man drar olika kort måste vara 1, eftersom det inte finns några andra utfall. Vi sätter in detta i formeln för komplementhändelse.
Sannolikheten att man inte får par är 1617.
Hur kunde vi inse att det gick att förkorta 4851 med 3? Jo, siffersumman i både täljare och nämnare är delbara med 3, vilket innebär att talen är delbara med tre.
bake-off. Oddset för att Maria vinner har beräknats till 2,5. Hur sannolikhet är det att Maria vinner? Svara i hela procent.
Vi kallar händelsen att slå ett jämnt tal för A. Om vi ska beräkna oddset för att slå ett jämnt tal behöver vi veta P(A). När man kastar tärning finns det sex utfall och tre av dessa är gynnsamma (2, 4 och 6). Vi sätter in detta i sannolikhetsformeln.
Sannolikheten att slå jämnt är 0,5 vilket innebär att sannolikheten att slå udda också är 0,5. Vi sätter in dessa sannolikheter i formeln för att bestämma odds.
Oddset för att slå jämnt är alltså 1.
Vi kallar händelsen att Maria vinner baktävlingen för A. Händelsen att Maria inte vinner blir då
1-P(A).
Vi sätter in händelserna i formeln för att beräkna oddset, likställer med 2,5 och löser ut P(A).
Sannolikheten att Maria vinner är cirka 0,71 eller 71 %.
Om sannolikheten att Maria vinner är 71 % måste sannolikheten att Henrik vinner vara 29 %. Vi sätter in dessa värden i formeln för att beräkna odds och förenklar.
Oddset för att Henrik vinner är cirka 0,41.
Genen för sjukdomen Rucola finns hos 1% av befolkningen. Det finns ett test man kan göra för att ta reda på om man bär på den här genen. Men testet är inte 100% tillförlitligt. Om man bär på genen är sannolikheten att testet visar rätt 98% och om man inte bär på den är sannolikheten att det visar rätt 95%.
Den här uppgiften blir lättare att lösa om man gör ett träddiagram. Vi vet att 1 % av befolkningen bär på genen. Om man väljer en person slumpmässigt är därför sannolikheten att den personen är bärare (S) 1 %, eller 0,01. Sannolikheten för att man inte är bärare (F) är 99 %, eller 0,99.
Om man inte är bärare är sannolikheten att man får ett negativt resultat 95 %, eller 0,95. Sannolikheten att det blir positivt blir 0,05. Vi ritar in det i träddiagrammet.
Om man bär på genen är sannolikheten 98 % att man får ett positivt resultat. Därför är sannolikheten 2 % att det blir negativt. Vi skriver dessa sannolikheter som 0,98 och 0,02.
Hur kan man få ett positivt resultat på testet? Antingen har man genen och får ett korrekt positivt resultat eller har man den inte, men får ett falskt positivt svar. Det finns alltså två vägar i träddiagrammet.
Man kan alltså få ett positivt resultat på två sätt. Vi multiplicerar sannolikheterna längs med en väg och lägger sedan ihop sannolikheterna för varje väg. Det ger oss P(+)=0,99*0,05+0,01*0,98=0,0593. Sannolikheten att man får ett positivt resultat är alltså 0,0593 eller 5,93 %.
Nisse har fått ett positivt svar. Det betyder att vi endast är intresserade av de vägar i träddiagrammet som kan ge detta.
Eftersom vi vet att resultatet är positivt utgör dessa två vägar alla möjliga utfall. Vad är sannolikheten att man är bärare av genen och att testet ger ett positivt resultat?
Det kan ju bara ske på ett sätt (den rödmarkerade vägen) och vi multiplicerar sannolikheterna längs med den vägen:
P(S och+)=0,01*0,98=0,0098.
Detta är då det gynnsamma utfallet.
Nu kan vi använda oss av sannolikhetsformeln, men istället för antal sätter vi in motsvarande sannolikheter istället. Sannolikheten för alla utfall (dvs. positivt resultat) beräknade vi i förra uppgiften.
Sannolikheten att Nisse bär på genen är alltså cirka 16,5 %.
Vi beräknar först antalet sifferkombinationer man kan prova. Det finns 10 möjliga siffror (0-9) att trycka in på tredje och 10 möjliga siffror på fjärde plats i koden. Detta ger totalt 10* 10 = 100 utfall. Vi kallar händelsen att man gissar båda siffror rätt på något försök för A. Då måste komplementhändelsen till detta A^c vara att man gissar fel alla tre gånger.
Det finns 100 utfall. Av dessa är 1 rätt och 99 fel. Sannolikheten att du gissar fel första gången är därför P=99/100. Andra gången finns det 99 kombinationer kvar att testa. En av dem är rätt så sannolikheten att du gissar fel andra gången blir 9899. Tredje gången finns det 98 kombinationer kvar så sannolikheten att man gissar fel en tredje gång är 9798. Sannolikheten för tre fel är produkten av dessa sannolikheter.
Sannolikheten för A^c är alltså 0,97.
Om man lägger ihop sannolikheterna för A och A^c blir summan 1. Eftersom vi precis bestämt P(A^c) kan vi nu beräkna P(A).
Sannolikheten att du gissar rätt kod på något försök är 3 %.
Vi kallar händelsen att minst två kollegor fyller år samma dag för A. Komplementhändelsen A^c blir att ingen av kollegorna delar födelsedag. Men hur beräknas komplementhändelsens sannolikhet?
Vi säger att kollega 1 fyller år en godtycklig dag av årets 365 dagar. Då kan kollega nummer två fylla år på någon av årets resterande 364 dagar. Sannolikheten att de inte fyller år på samma dag är alltså P(olika dagar)=365/365* 364/365. Men arbetsplatsen består av 18 kollegor så sannolikheten att alla fyller år på en egen dag, dvs. komplementhändelsen till A, blir P(A^c)=365/365*364/365*363/365*...* 348/365. Vi beräknar komplementhändelsens sannolikhet.
Till sist använder vi att summan av sannolikheterna för händelserna A och A^c är lika med 1.
Sannolikheten är ca 35 %.
Yasmins favoritgodis är sura nappar. I en godisskål ligger 5 st geléhallon, 42 sura nappar och 3 colaflaskor. Hon tar slumpmässigt en godis ur skålen.
Det finns totalt 5+42+3=50 godisar i skålen. Av dessa är 42 stycken sura nappar. Sannolikheten för att godisen är en sur napp är antal gynnsamma utfall (42 st.) dividerat med antalet möjliga utfall dvs. 50 stycken.
Sannolikheten att hon drar en sur napp är 84 %.
Komplementhändelsen är det som händer om hon inte drar en sur napp, eller annorlunda formulerat, att hon drar ett geléhallon eller en colaflaska. Summan av en händelse och dess komplementhändelse är alltid 1:
P(A)+P(A^c)=1
I vårt fall är P(A) händelsen att hon får en napp, dvs. 0,84 som vi redan räknat ut. Vi sätter in detta i formeln och löser ut kompementhändelsen.
Det är 16 % sannolikhet att hon inte får en sur napp.
I det här fallet är det egentligen lika enkelt att beräkna komplementhändelsens sannolikhet genom att dividera antalet gynnsamma med antalet möjliga utfall. Antal gynnsamma utfall för komplementhändelsen A^c (inte sur napp) är 5+3=8 och antal möjliga är fortfarande 50.