Formeln för att bestämma en kan skrivas som nedan, där k=1.
a+ak+ak2+…+akn−1=k−1a(kn−1)
Vi kallar summan i vänsterledet för
sn så att vi får ekvationen:
sn=a+ak+ak2+…+akn−1,
För att bevisa formeln skapar vi en till ekvation där ovanstående ekvation har multiplicerats med faktorn
k. Man får då följande två ekvationer:
sn= a+ak+ak2+…+akn−1sn⋅k=ak+ak2+ak3+…+akn(I)(II)
Jämför man dessa inser man att alla termer i summornas högerled är gemensamma
förutom a och
akn som endast finns i ekvation (I) respektive ekvation (II). Dessa gemensamma termer har nedanför markerats som gröna:
sn=a+ak+ak2+…+akn−1sn⋅k= ak+ak2+ak3+…+akn.
Om man subtraherar ekvation (I) från ekvation (II) kommer de gröna termerna att ta ut varandra. Det som därefter blir kvar kan skrivas om till formeln för att bestämma en geometrisk summa.
sn=a+ak+ak2+…+akn−1sn⋅k=ak+ak2+ak3+…+akn(I)(II)
sn=a+ak+ak2+…+akn−1sn⋅k−sn=ak+ak2+ak3…+akn−(a+ak+ak2+…+akn−1)
sn=a+ak+ak2+…+akn−1sn⋅k−sn=akn−a
Nu kan man fokusera på den andra ekvationen och lösa ut sn.
sn⋅k−sn=akn−a
sn(k−1)=akn−a
sn=k−1akn−a
sn=k−1a(kn−1)
Men
sn var ju från början definierad som
a+ak+ak2+…+akn−1 vilket ger likheten
a+ak+ak2+…+akn−1=k−1a(kn−1).