Logga in
| 7 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Två händelser A och B är oberoende om den ena händelsens förekomst inte påverkar den andra. De är också oberoende om och endast om sannolikheten att båda inträffar är lika med produkten av deras individuella sannolikheter.
Till exempel — tänk dig att en skål innehåller tre kulor: en grön, en orange och en blå. Låt G, B och O vara händelserna att dra den gröna, blå och orange kulan, respektive.
Anta att man drar en kula i taget, och att den första kulan läggs tillbaka innan den andra dragningen. Vad är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula?
I det här fallet finns det 9 möjliga utfall när man drar två kulor, en i taget, och lägger tillbaka den första innan nästa dragning. Bara 1 av dessa utfall motsvarar händelsen att först dra en grön kula och sedan en orange kula.
Därför är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula 91.
Nästa steg är att beräkna sannolikheten för varje händelse var för sig. Sannolikheten att först dra en grön kula får man genom att dela antalet gynnsamma utfall med det totala antalet kulor. Skålen innehåller 3 kulor, varav 1 är grön. Eftersom kulan läggs tillbaka, finns det vid nästa dragning återigen 3 kulor i skålen, varav 1 är orange.
Eftersom sannolikheten att båda händelserna inträffar är lika med produkten av deras individuella sannolikheter, är händelserna oberoende.
Två händelser A och B kallas beroende om det att den ena inträffar påverkar sannolikheten för att den andra inträffar. Om händelserna är beroende, är sannolikheten att båda inträffar lika med produkten av sannolikheten att den första händelsen inträffar och sannolikheten att den andra händelsen inträffar efter att den första redan har hänt.
Till exempel — anta att en skål innehåller tre kulor: en grön, en orange och en blå. Låt G, B och O vara händelserna att dra den gröna, blå respektive orange kulan.
Anta att man drar kulorna en i taget och att de inte läggs tillbaka efter dragning. Vad är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula?
Som du ser påverkas utfallet vid den andra dragningen av vad som hände vid den första. Till exempel — om den orange kulan dras först, finns det inga orange kulor kvar. Därför är sannolikheten att dra en orange kula vid den andra dragningen 0 i det fallet. När kulorna dras en i taget utan att läggas tillbaka, finns det totalt 6 möjliga utfall för att dra två kulor.
Av de 6 möjliga utfallen är det bara 1 utfall som motsvarar att först dra den gröna kulan och sedan den orange. Därför är sannolikheten för att detta inträffar 61.
Nästa steg är att beräkna sannolikheten för varje händelse var för sig. Sannolikheten att först dra en grön kula får man genom att dela antalet gynnsamma utfall med det totala antalet kulor. Skålen innehåller totalt 3 kulor, varav 1 är grön.
Om det är givet att den första dragningen är grön, finns det fortfarande 1 orange kula kvar i skålen. Men nu finns det bara 2 kulor kvar totalt. Därför är sannolikheten att dra den orange kulan, givet att den första var grön, 21.
Sammanfattningsvis är händelserna beroende, eftersom den första händelsen påverkar sannolikheten för att den andra inträffar. Detta bekräftas också av regeln för beroende händelser.
Vilka av följande situationer beskriver beroende händelser?
Händelse I | Händelse II | |
---|---|---|
Dragning ur kortlek utan återläggning |
Dra ess | Dra ess |
Tärningskast | Slå etta | Slå etta |
Trisslott | Vinst | Vinst |
Hur många kort finns kvar i leken efter att ha dragit ett kort? Ändras tärningen efter att ha kastat den en gång? Efter att ha skrapat en vinstlott finns det 1 vinstlott mindre tillgänglig i lotteriet.
Vi går igenom situationerna, en i taget.
En kortlek består av 52 kort varav 4 är ess, så sannolikheten att dra ett ess är 524. Drar man ett nytt kort finns det dock bara 51 kort kvar i kortleken, och bara 3 av dessa är ess. Sannolikheten att få ett ess när man drar det andra kortet är då 513. Sannolikheten för att få ess i andra dragningen påverkas alltså av resultatet från den första, vilket innebär att händelserna måste vara beroende.
När man slår en tärning är sannolikheten 61 att tärningen visar en 1:a. När tärningen slås andra gången har antalet sidor inte förändrats och det är fortfarande bara en av dem som har en 1:a. Det första kastet påverkar alltså inte sannolikheten för att få en 1:a i andra kastet och då är de två händelserna oberoende.
Ett typiskt lotteri består av ett stort antal lotter där en mindre andel av dessa är vinstlotter. Skrapar man en lott som ger vinst finns det en vinstlott färre i lotteriet. Att skrapa en vinstlott påverkar alltså både antalet lotter i lotteriet och även antalet lotter som är vinstlotter. Att få vinst på två trisslotter är därför beroende händelser.
När man gör flera olika slumpförsök, eller när ett upprepas, får man en kombination av händelser. Sannolikheten för att både händelse A och B, från olika slumpförsök, inträffar får man genom att multiplicera deras individuella sannolikheter.
P(A och B)=P(A)⋅P(B)
Att singla slant två gånger kan ses som ett enda kombinerat slumpförsök där det finns fyra möjliga utfall:
Givet detta kan man beräkna sannolikheten att få t.ex. krona i båda kasten.
Hur många kort finns kvar i leken efter att ha dragit ett kort?
Multiplicera bråk
Förkorta med 13
Förkorta med 4
Sannolikheten för att slumpmässigt dra två spader ur en kortlek är alltså 513.
Läs frågan noggrant för att avgöra om den handlar om att dra med återlämnande eller utan återlämnande. Tänk på vilket fall som representerar beroende händelser och vilket som representerar oberoende händelser. Beräkna sedan den angivna sannolikheten som en bråk i enkel form.
De gröna fälten i nedanstående lyckohjul ger vinst.
Sannolikheten 1 % kan även skrivas som en hundradel: 1 %=1/100. Anta att sannolikheten är p att man vinner på ett snurr. Eftersom man snurrar hjulet två gånger blir sannolikheten att vinna två gånger i rad p* p = p^2 . Detta ska vara lika med 1100 vilket ger oss en ekvation.
Sannolikheten att vinna vid ett snurr är 110 och då måste vinstfälten tillsammans täcka en tiondel av hjulet: 360^(∘)/10 = 36^(∘). De fyra vinklarna ska alltså tillsammans utgöra 36^(∘). Alla är lika stora vilket betyder att 4v=36^(∘) ⇔ v=9^(∘).
Om laget förlorar 60 % av alla matcher måste de spela oavgjort eller vinna 40 %. Av matcherna som inte förloras spelar de oavgjort 70 % och måste därmed vinna resten, dvs. 30 %. Vi kan beräkna 30 % av 40 % genom att multiplicera 0,4 med 0,3: 0,4* 0,3=0,12=12 %. Av det antal matcher som kommer spelas, som vi kan kalla a, kommer laget alltså vinna ca 12 % av dem. Multiplicerar vi a med 0,12 ska vi alltså få 100 vilket ger oss en ekvation för a.
Laget måste sannolikt spela ca 833 matcher för att komma upp i 100 vinster.
Av den sammanlagda längden är halva rulltårtan fläder och andra halvan är hallon. Sannolikheten att Oleg väljer hallontårtan första gången är därför 12.
Om Oleg petar på hallontårtan äter han upp halva och placerar återstoden intill flädertårtan. Av den nya längden rulltårta är nu en tredjedel hallon och två tredjedelar fläder.
Sannolikheten att Oleg tar hallontårtan igen blir 13. Sannolikheten att han petar på hallontårtan både första och andra gången får vi genom att multiplicera ihop sannolikheterna.
Det är alltså cirka 17 % sannolikhet att Oleg väljer två bitar hallonrulltårta.