Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 12 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
En sammansatt funktion är, som namnet antyder, en sorts sammanslagning av två eller flera funktioner. Vanligtvis skrivs funktioner på formen f(x), där funktionen f beror på variabeln x. Om man ersätter x med ett tal kan man beräkna värdet för olika x, t.ex. betyder det att f(x) = x^2 + 3x - 1 ⇒ f( 2) = 2^2 +3* 2 - 1 = 9. Men vad händer om man istället sätter in en annan funktion, g(x)? Det är då man får en sammansatt funktion. T.ex. är funktionen tan(9x) sammansatt av 9x och tan(x), där den inre funktionen, 9x, har satts in i den yttre funktionen, tan(x). f(x) = tan(x) ⇒ f(9x) = tan(9x) I tabellen visas några fler exempel.
| Yttre funktion | Inre funktion | Sammansatt funktion |
|---|---|---|
| y = cos(u) | u = 7x | y = cos(7x) |
| y = u^4 | u = x - 6 | y = (x - 6)^4 |
| y = ln(u) | u = 3x - 5 | y = ln(3x - 5) |
| y = e^u | u = 2x | y = e^(2x) |
I det här fallet kallas den inre funktionen för u och den yttre för y, men det finns flera olika notationer för sammansatta funktioner. För att markera att en funktion är sammansatt finns det olika alternativ. I några av dem tar man med den oberoende variabeln x, och i andra inte.
| Yttre funktion | Inre funktion | Sammansatt funktion | Utläses |
|---|---|---|---|
| y | u | y(u) | y av u |
| f(x) | g(x) | f(g(x)) | f av g av x |
| f | g | f∘ g | f boll g |
Uttrycket f(g(x)) betyder att vi ska sätta in g(x) i f(x).
Nu kan vi utveckla funktionsuttrycket i högerledet med andra kvadreringsregeln.
Utveckla med andra kvadreringsregeln
Beräkna potens & produkt
(a b)^c=a^c b^c
Den sammansatta funktionen är alltså f(g(x))=16x^2-8x +1.
Om det är svårt att se vilken del av ett uttryck som är den yttre funktionen och vilken som är den inre kan det vara en god idé att börja utifrån och arbeta sig inåt. I det här fallet ser vi att det finns en parentes och att innehållet i den upphöjs till 6. Den yttre funktionen skulle därför kunna vara f(x) = x^6. Det som står innanför parentesen måste då vara den inre funktionen: g(x) = x^2 + 9x - 7.
En sammansatt funktion får egenskaper som beror både på den inre och yttre funktionen. De kan t.ex. påverka grafens utseende samt definitions- och värdemängden.
Om den inre funktionen istället har formen g(x) = ax kommer grafen till den sammansatta funktionen att se ut som den för den yttre funktionen, men "ihopklämd" eller "utdragen" i x-led.
Sammanfattningsvis får man alltså D_y: x>-5 och V_y: Alla reella tal.
I det här exemplet blev funktionernas definitionsmängder olika, men värdemängderna samma. Beroende på vilka funktioner som är inblandade kan dessa samband bli mer eller mindre komplicerade och man får tolka varje fall för sig.
Uttrycket f(g(x)) betecknar en sammansatt funktion, vilket betyder att vi skall sätta in funktionen g(x) i f(x).
Vår funktion är alltså f(g(x)) = e^(3x^2 - 1).
Vi skapar denna funktion med samma metod som vi använde i förra deluppgiften.
Funktionen är då f(g(x)) = sqrt(4x - 5).
Vi gör samma sak igen.
Den sammansatta funktionen är f(g(x)) = (sin(x))^(4,5).
Vi bildar den sammansatta funktionen f(g(x)) genom att byta ut x i f(x) mot funktionen g(x).
Den sökta funktionen är alltså f(g(x)) = 2e^x + 1.
Vi gör på samma sätt igen, fast sätter istället in f(x) i g(x).
Den sammansatta funktionen är alltså g(f(x)) = e^(2x + 1).
Nu ska vi istället sätta in funktionen f(x) i sig själv för att skapa f(f(x)).
Vid sammansättning med sig själv blir då funktionen f(f(x)) = 4x + 3.
Vi gör på samma sätt igen, fast med g(x)
Denna funktion går inte att förenkla ytterligare så vårt svar blir därför g(g(x)) = e^(e^x).
Vi låter h(x) = f(g(x)), vi kallar alltså yttre funktionen för f(x) och inre funktionen för g(x). Om vi arbetar oss utifrån och inåt ser vi att vi har en parentes upphöjd till 4. Den yttre funktionen är därför f(x) = x^4. Om vi nu skulle ersätta x med 6x^4 - 7 i den yttre funktionen får vi åter h(x). Det innebär att den inre funktionen är g(x) = 6x^4 - 7.
Funktionen h(x) = e^(4x + 7) kan vi betrakta som att vi startade med funktionen e^x och sedan ersatt x med 4x + 7. Den yttre funktionen är då
f(x) = e^x
och den inre funktionen är
g(x) = 4x + 7.
I funktionen f(x) = 3^(.1 /x.) kan vi som ett stöd för oss sätta in en parentes i uttrycket så att vi har f(x) = 3^((.1 /x.)). Vi kan nu tänka oss att funktionen är uppbyggd av två funktioner, där 1/x satts in i 3^x. Vår yttre funktion är alltså
f(x) = 3^x
och vår inre funktion är
g(x) = 1/x.
Nedan finns ett koordinatsystem med fem stycken grafer i. En graf är markerad f(x). De övriga är markerade med I, II, III och IV och är graferna till f(x + 5), f(x - 5), f(2x) och f(0,7x).
Para ihop graferna med rätt funktion.
Grafen till en funktion av typen f(ax) är utdragen
i x-led i förhållande till f(x) om 0 < a < 1. Vi ser denna egenskap hos grafen markerad med II, som alltså är f(0,7x). Om däremot a är större än 1 kommer grafen för f(ax) se ihopklämd
ut i jämförelse med f(x). Vi kan se att III är en sådan ihopklämd
graf och måste därmed vara f(2x). Hittills vet vi att
lI II → f(0,7x) III → f(2x) IV
Grafen till en funktion på formen f(x + a) är istället förskjuten åt vänster för positiva a och åt höger för negativa a. Grafen märkt med I är 5 le. vänster om f(x) och är därför f(x + 5), och grafen IV är 5 le. åt höger och är följaktligen f(x - 5). Vårt svar blir då
lI → f(x + 5) II → f(0,7x) III → f(2x) IV → f(x - 5).
För att bilda den sammansatta funktionen f(g(x)) ersätter vi alla x i f(x) med funktionen g(x).
Den sammansatta funktionen blir alltså f(g(x)) = x^2 + 7x + 2.
Vi gör på samma sätt som i föregående deluppgift, dvs. sätter in g(x) i f(x) och förenklar.
Funktionen är alltså f(g(x)) = sin(2x).
Vi gör samma sak igen.
Detta funktionsuttryck går inte att förenkla ytterligare, så vårt svar är f(g(x)) = x^2 - 8x + 12/x - 7.