| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
För att enklare kunna rita olikheterna löser man ut y ur de olikheter där det är möjligt. Den tredje olikheten innehåller inget y så den låter man vara.
(I), (II): VL−x<HL−x
(II): VL/2<HL/2
För att rita en olikhet börjar man med randen. Om det är en strikt olikhet ritas en streckad linje och annars är den heldragen. Beroende på vilken sorts olikhet det är markerar man sedan området på ena eller andra sidan om linjen. I det här fallet kan man exempelvis börja med den tredje olikheten, som anger att x ska vara större än eller lika med 2, vilket motsvaras av området till höger om x=2.
Enligt den fjärde olikheten ska y vara större än eller lika med 1, vilket man markerar i samma koordinatsystem. Det mörkaste området anger då där båda villkoren är uppfyllda.
Olikheten y<-x+7 tolkas som området där y är mindre än värdet på y=-x+7 för ett visst x. Man börjar alltså med att rita ut linjen y=-x+7 och markerar sedan området under denna. Eftersom olikheten är strikt ritas linjen streckad.
På motsvarande sätt tolkas olikheten y<-0.5x+5 som området under den räta linjen y=-0.5x+5. Även detta område markeras i koordinatsystemet.
Det går även att genomföra det här steget genom att rita in olikheterna på en räknare.
När alla olikheter är markerade har man hittat det område som uppfyller alla samtidigt. Det är det mörkaste området, dvs. området i figuren nedan.