Logga in
| 7 sidor teori |
| 13 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Två händelser A och B är oberoende om den ena händelsens förekomst inte påverkar den andra. De är också oberoende om och endast om sannolikheten att båda inträffar är lika med produkten av deras individuella sannolikheter.
Till exempel — tänk dig att en skål innehåller tre kulor: en grön, en orange och en blå. Låt G, B och O vara händelserna att dra den gröna, blå och orange kulan, respektive.
Anta att man drar en kula i taget, och att den första kulan läggs tillbaka innan den andra dragningen. Vad är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula?
I det här fallet finns det 9 möjliga utfall när man drar två kulor, en i taget, och lägger tillbaka den första innan nästa dragning. Bara 1 av dessa utfall motsvarar händelsen att först dra en grön kula och sedan en orange kula.
Därför är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula 91.
Nästa steg är att beräkna sannolikheten för varje händelse var för sig. Sannolikheten att först dra en grön kula får man genom att dela antalet gynnsamma utfall med det totala antalet kulor. Skålen innehåller 3 kulor, varav 1 är grön. Eftersom kulan läggs tillbaka, finns det vid nästa dragning återigen 3 kulor i skålen, varav 1 är orange.
Eftersom sannolikheten att båda händelserna inträffar är lika med produkten av deras individuella sannolikheter, är händelserna oberoende.
Två händelser A och B kallas beroende om det att den ena inträffar påverkar sannolikheten för att den andra inträffar. Om händelserna är beroende, är sannolikheten att båda inträffar lika med produkten av sannolikheten att den första händelsen inträffar och sannolikheten att den andra händelsen inträffar efter att den första redan har hänt.
Till exempel — anta att en skål innehåller tre kulor: en grön, en orange och en blå. Låt G, B och O vara händelserna att dra den gröna, blå respektive orange kulan.
Anta att man drar kulorna en i taget och att de inte läggs tillbaka efter dragning. Vad är sannolikheten att först dra en grön kula och sedan en orange kula?
Som du ser påverkas utfallet vid den andra dragningen av vad som hände vid den första. Till exempel — om den orange kulan dras först, finns det inga orange kulor kvar. Därför är sannolikheten att dra en orange kula vid den andra dragningen 0 i det fallet. När kulorna dras en i taget utan att läggas tillbaka, finns det totalt 6 möjliga utfall för att dra två kulor.
Av de 6 möjliga utfallen är det bara 1 utfall som motsvarar att först dra den gröna kulan och sedan den orange. Därför är sannolikheten för att detta inträffar 61.
Nästa steg är att beräkna sannolikheten för varje händelse var för sig. Sannolikheten att först dra en grön kula får man genom att dela antalet gynnsamma utfall med det totala antalet kulor. Skålen innehåller totalt 3 kulor, varav 1 är grön.
Om det är givet att den första dragningen är grön, finns det fortfarande 1 orange kula kvar i skålen. Men nu finns det bara 2 kulor kvar totalt. Därför är sannolikheten att dra den orange kulan, givet att den första var grön, 21.
Sammanfattningsvis är händelserna beroende, eftersom den första händelsen påverkar sannolikheten för att den andra inträffar. Detta bekräftas också av regeln för beroende händelser.
Vilka av följande situationer beskriver beroende händelser?
Händelse I | Händelse II | |
---|---|---|
Dragning ur kortlek utan återläggning |
Dra ess | Dra ess |
Tärningskast | Slå etta | Slå etta |
Trisslott | Vinst | Vinst |
Hur många kort finns kvar i leken efter att ha dragit ett kort? Ändras tärningen efter att ha kastat den en gång? Efter att ha skrapat en vinstlott finns det 1 vinstlott mindre tillgänglig i lotteriet.
Vi går igenom situationerna, en i taget.
En kortlek består av 52 kort varav 4 är ess, så sannolikheten att dra ett ess är 524. Drar man ett nytt kort finns det dock bara 51 kort kvar i kortleken, och bara 3 av dessa är ess. Sannolikheten att få ett ess när man drar det andra kortet är då 513. Sannolikheten för att få ess i andra dragningen påverkas alltså av resultatet från den första, vilket innebär att händelserna måste vara beroende.
När man slår en tärning är sannolikheten 61 att tärningen visar en 1:a. När tärningen slås andra gången har antalet sidor inte förändrats och det är fortfarande bara en av dem som har en 1:a. Det första kastet påverkar alltså inte sannolikheten för att få en 1:a i andra kastet och då är de två händelserna oberoende.
Ett typiskt lotteri består av ett stort antal lotter där en mindre andel av dessa är vinstlotter. Skrapar man en lott som ger vinst finns det en vinstlott färre i lotteriet. Att skrapa en vinstlott påverkar alltså både antalet lotter i lotteriet och även antalet lotter som är vinstlotter. Att få vinst på två trisslotter är därför beroende händelser.
När man gör flera olika slumpförsök, eller när ett upprepas, får man en kombination av händelser. Sannolikheten för att både händelse A och B, från olika slumpförsök, inträffar får man genom att multiplicera deras individuella sannolikheter.
P(A och B)=P(A)⋅P(B)
Att singla slant två gånger kan ses som ett enda kombinerat slumpförsök där det finns fyra möjliga utfall:
Givet detta kan man beräkna sannolikheten att få t.ex. krona i båda kasten.
Hur många kort finns kvar i leken efter att ha dragit ett kort?
Multiplicera bråk
Förkorta med 13
Förkorta med 4
Sannolikheten för att slumpmässigt dra två spader ur en kortlek är alltså 513.
Läs frågan noggrant för att avgöra om den handlar om att dra med återlämnande eller utan återlämnande. Tänk på vilket fall som representerar beroende händelser och vilket som representerar oberoende händelser. Beräkna sedan den angivna sannolikheten som en bråk i enkel form.
Avgör om händelserna A och B är beroende eller oberoende.
När man singlar slant två gånger påverkas inte sannolikheten av vad man får andra gången av vad man fick den första gången. Det är lika sannolikt att få en klave båda gånger man singlar slant. Händelserna är alltså oberoende.
Om man drar en svart strumpa första gången minskar antalet svarta strumpor i byrålådan med en och det totala antalet strumpor i byrålådan minskar med en. Detta påverkar sannolikheten för att man drar ytterligare en svart strumpa. Händelserna är beroende.
Aktiepriset vid en specifik tidpunkt beror på den information som finns tillgänglig om ett företag. Även om duktiga aktiehandlare kan förutspå hur en aktie går långsiktigt finns det ingen som kan säga att aktiepriset kommer stiga under en dag bara för att det steg under gårdagen eller vice versa. Detta är alltså oberoende händelser.
Sannolikheten för att fotbollsspelaren sätter en straff är 810=0,8. Antingen gör han mål eller så gör han inte mål. Detta är de enda utfallen så sannolikheten för att han missar blir därför 1-0,8=0,2. Vi beräknar sannolikheten för att han missar två straffar i rad genom att multiplicera sannolikheten för miss två gånger.
Det är 4 % sannolikhet att han missar båda straffar.
I en fruktskål finns det fyra apelsiner och sju äpplen. Mustafa tar först slumpmässigt en frukt ur skålen och sedan tar Leila en frukt slumpmässigt.
Det finns totalt 4+7=11 frukter i fruktskålen. Om Mustafa tar en apelsin är det en mindre frukt i korgen, dvs. 10 stycken. Av dessa 10 frukter är 7 äpplen, så sannolikheten att Leila tar ett äpple blir därför P(äpple)=7/10=0,7. Detta kan vi skriva om som procent: 0,7=70 %. Sannolikheten är alltså 70 %.
Om Mustafa istället tar ett äpple är det 6 äpplen kvar. Det totala antalet frukter är samma som i a-uppgiften, 10, så sannolikheten att Leila tar ett äpple blir därför
P(äpple)=6/10=0,6.
0,6 kan skrivas som 60 % så sannolikheten är 60 %.
Vi ska beräkna sannolikheten för att få grönt vid alla tre trafikljus. Det gör vi genom att multiplicera de individuella sannolikheterna.
Sannolikheten är alltså ca 9 % att Bosse får grönt ljus hela vägen hem.