I vardagen kan man prata om periodiska fenomen. Det är något som upprepar sig regelbundet, t.ex. jordens rörelse i solsystemet. Det tar cirka $365$ dygn för jorden att fullborda ett varv runt solen — man säger att jordens omloppsbana har en period på $365$ dygn. På motsvarande sätt kan matematiska funktioner vara periodiska.

Funktionens period är den kortaste "tiden" eller det kortaste "avståndet" mellan två motsvarande punkter på kurvan. Det kan t.ex. vara två intilliggande toppar eller dalar.

Enheten är inte nödvändigvis en tid eller ett avstånd, utan perioden får samma enhet som $x$-axeln har. Om den är enhetslös blir perioden också det. Andra exempel på periodiska funktioner är de trigonometriska funktionerna sinus och cosinus.

Båda funktioner har perioden $2\pi ,$ vilket motsvarar $360^{\circ }.$