Logga in
| | 6 sidor teori |
| | 18 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Consider △ ABC, where D and E are the midpoint of AB and AC, respectively. Let ∠ PCA be one exterior angle of △ ABC.
För vinklarna i figuren ger alltså yttervinkelsatsen följande samband.
Detta kan bevisas med vinkelsumman i triangeln.
Yttervinkelsatsen säger att en yttervinkel till en triangel är lika stor som summan av de inre dvs. x=u+v.
Bestäm vinkel u med yttervinkelsatsen.
Använd yttervinkelsatsen.
Använd figuren för att bevisa yttervinkelsatsen, dvs. att y=u+v.
Vi börjar med att sätta ut en hjälpvinkel på triangelns sista hörn, som vi kan kalla w.
Eftersom vinklarna w och y är sidovinklar blir summan av dem 180^(∘), dvs. w + y = 180^(∘). Skriver vi om det får vi ett uttryck för w som beror på y: w=180^(∘)-y. Vi vet också att vinkelsumman för en triangel är lika med 180^(∘), dvs. u+v+w=180^(∘). Nu använder vi dessa två samband för att lösa ut vinkeln y.
Ställ upp en funktion y(x) på enklaste form utifrån vinklarna i figuren.
En funktion y(x) innebär att vi ska hitta ett samband mellan y och x på formen y(x)= något uttryck med x
. För att kunna använda yttervinkelsatsen måste vi känna till båda de motstående inre vinklarna till y. Den okända inre vinkeln är en sidovinkel till yttervinkeln 2x, så summan av dem är 180^(∘). Den andra inre vinkeln är alltså 180^(∘) - 2x.
Yttervinkelsatsen ger nu att y(x)=x+180^(∘)-2x. Förenklar vi detta får vi funktionen y(x)=180^(∘)-x.
Bestäm vinkeln y.
Två av triangelns ben är radier i cirkeln. Det betyder att de är lika långa, så triangeln är likbent. I likbenta trianglar är basvinklarna lika stora så det finns en 40^(∘)-vinkel till.
Vinkeln y är yttervinkel till triangeln så den är summan av de inre motstående vinklarna. Därför är
y=40^(∘)+40^(∘)=80^(∘).
I figuren är hela den markerade yttervinkeln till fyrhörningen 284^(∘). Bestäm vinkeln x.
Fyrhörningen är uppdelad i två trianglar. Vi kan se den stora vinkeln till vänster som två yttervinklar, den ena till den övre och den andra till den undre triangeln. Vi kallar den övre vinkeln för u och den undre för v.
Enligt yttervinkelsatsen är u summan av de motstående inre vinklarna, dvs. x+22^(∘). På samma sätt är v lika med x + x-86^(∘). Eftersom u+v tillsammans ska bli 285^(∘) kan vi ställa upp en ekvation som vi kan lösa ut x ur.
Vinkeln är alltså 116^(∘).
Sträckan BD är en bisektris. Hur stor är vinkeln y?
En bisektris delar en vinkel i två lika stora delar. Det betyder att vinklarna ∧ DBA och ∧ DBC är lika stora. Vi markerar dessa vinklar och kallar dem x.
Triangeln BDC är likbent eftersom BD och CD är lika långa. Därför blir ∧ C också lika med x.
Men även den stora triangeln △ ABC är likbent eftersom AB och BC är lika långa. Därför är även ∧ A lika med x.
Nu har vi uttryck för alla vinklar i triangeln ABC. Vinkelsumman i en triangel är alltid 180^(∘) så vi använder det för att bestämma x.
Vinkeln x är alltså 45^(∘). Men y är ju yttervinkel till triangeln △ BCD. Enligt yttervinkelsatsen blir den därför x + x = 2x.
Vinkeln y är 90^(∘), dvs. det är en rät vinkel.
Vi ritar en triangel. I varje hörn möts två sidor, och förlänger man dem går det att markera två yttervinklar som vi kallar u och v.
Om vi tittar lite mer noggrant på hörnet ser vi att u och v är vertikalvinklar.
Vertikalvinklar är alltid lika stora, så u=v.