Logga in
| | 10 sidor teori |
| | 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I matematik hanterar man exakta värden, men det gör man sällan i verkligheten. Resultaten man får kommer då att få en viss osäkerhet, en felmarginal, som anger inom vilket intervall man kan förvänta sig att hitta det exakta värdet. I en statistisk undersökning kan felmarginalen exempelvis bero på hur stor andel urvalet utgör i förhållande till hela populationen.
Beräkna konfidensintervallet genom att addera och subtrahera felmarginalen till procentandelen som partiet fick i undersökningen.
Det politiska partiet fick 12,5 % av rösterna i en undersökning av väljare. Felmarginalen är 2 procentenheter. Addera och subtrahera detta värde till och från procentandelen som partiet fick för att bestämma konfidensintervallet. (12,5 - 2; 12,5 + 2) ⇓ (10,5; 14,5) Detta betyder att konfidensintervallet är mellan 10,5 % och 14,5 %.
En undersökning av pensionärer visar att regelbunden träningsaktivitet har ökat över åren — sett till andel.
| År | Andel |
|---|---|
| 2010 | (27± 3) % |
| 2015 | (36± 3) % |
| 2020 | (41± 3) % |
Använd felmarginalen för att hitta konfidensintervallet för varje år. Jämför intervallen för varje par av år. Överlappar intervallen?
En ökning är statistiskt signifikant om konfidensintervallen för de år som jämförs inte överlappar. Detta betyder att konfidensintervallen först måste bestämmas. För att göra det, addera och subtrahera felmarginalen på 3 procentenheter för varje år.
| År | Andel |
|---|---|
| 2010 | 24 % -- 30 % |
| 2015 | 33 % -- 39 % |
| 2020 | 38 % -- 44 % |
Konfidensintervallen för 2010 och 2020 överlappar inte, så ökningen från 2010 till 2020 är statistiskt signifikant. Detsamma gäller för ökningen mellan 2010 och 2015. Däremot är ökningen mellan 2015 och 2020 inte statistiskt signifikant, eftersom deras konfidensintervall överlappar. ✓& 2010 och 2020 ✓& 2010 och 2015 & 2015 och 2020
Om ett urval görs på ett sådant sätt att det inte är representativt för populationen säger man att det har gjorts ett urvalsfel. Om man vill undersöka hur många som äger en bil i en stad kommer det förmodligen att leda till ett urvalsfel om undersökningen utförs på en parkering, eftersom det är mer sannolikt att de personer som är där äger en bil.
När man har gjort en undersökning är det inte alltid möjligt att använda hela stickprovet. Det kan exempelvis bero på att vissa som intervjuas inte vill svara eller att de har fyllt i enkäten på fel sätt. Den del av resultatet som saknas i sådana fall kallas bortfall.
När man samlar in material till en undersökning kan det finnas fel i mätningarna som skapar en osäkerhet i resultatet. Det kan till exempel vara en dåligt formulerad enkätfråga som ger svårtolkade svar eller mätinstrument som inte är tillförlitliga. Denna sorts felkälla kallas mätfel.
I en urvalsundersökning tillfrågades 480 slumpmässigt utvalda 20-åringar följande fråga:
|
Har du konsumerat Rivella under den senaste månaden? |
Resultatet var 135 Ja,
165 Nej,
och resten svarade inte. En uppföljande studie av gruppen som inte svarade visade att 75 % av dem som inte svarade hade konsumerat Rivella under den senaste månaden.
Jaoch 55 % svarade
Nej.
Jaoch 165 svarade
Nej,medan resten inte svarade. Addera 135 och 165 för att bestämma det totala antalet personer som svarade på undersökningen.
Personer som svarade 135 + 165 = 300 Därefter, subtrahera detta antal från 480 för att beräkna antalet personer som inte svarade på undersökningen. Personer som inte svarade 480 - 300 = 180 Det är 180 personer som inte svarade på undersökningen. Slutligen, dividera detta antal med det totala antalet personer i undersökningsgruppen för att bestämma andelen personer som inte svarade på undersökningen. 180/480=0,375 Detta betyder att 37,5 % av personerna inte svarade på undersökningen.
Jaoch
Neji undersökningen, beakta endast de personer som svarade. Titta på antalet personer som gav respektive svar.
Ja: & 135personer Nej:& 165personer
Tidigare fastställdes att 300 personer svarade på undersökningen. Dividera antalet personer som valde respektive svarsalternativ med 300 för att hitta deras respektive procentandelar.
Ja: & 135/300 = 0,45 [0.6em] Nej:& 165/300 = 0,55
Detta betyder att 45 % av personerna som svarade på undersökningen svarade Ja,
och 55 % av personerna som svarade på undersökningen svarade Nej.
Personer som svarade och konsumerade Rivella 135 personer Det är också givet att 75 % av de som inte svarade, alltså personer som inte deltog i undersökningen, också drack Rivella förra månaden. Tidigare fastställdes att det finns 180 personer som inte svarade på undersökningen. Multiplicera det med 0,75 för att ta reda på hur många i gruppen som inte svarade faktiskt drack Rivella. Personer som inte svarade och konsumerade Rivella 0.75 * 180 = 135 personer Nästa steg är att addera antalet personer som drack Rivella i båda grupperna för att hitta det totala antalet sådana personer. Personer som konsumerade Rivella 135 + 135 = 270 Subtrahera detta antal från det totala antalet personer i urvalet för att beräkna antalet personer som inte drack Rivella förra månaden. Personer som inte konsumerade Rivella 480 - 270 = 210 Nu, bestäm procentandelen av personer som drack respektive inte drack Rivella förra månaden genom att dividera de motsvarande antalen med 480. Drack: &270/480 ≈ 0,56 [0.6em] Drack inte: &210/480≈ 0,44 Därför drack ungefär 56 % av de 480 personerna Rivella förra månaden, och 44 % gjorde det inte.
Denna lektion gick igenom följande ämnen:
Exakta populationsvärden kan oftast inte fastställas. Istället används uppskattningar, vilket innebär en viss osäkerhet. Felmarginalen och konfidensintervallet visar hur mycket uppskattningen kan skilja sig från det sanna värdet. En mindre felmarginal innebär att uppskattningen är mer precis.| Feltyp | Beskrivning |
|---|---|
| Urvalsfel | Urvalet representerar inte populationen på ett bra sätt. |
| Mätfel | Misstag orsakade av otydliga frågor eller oprecisa verktyg. |
| Bortfall | Deltagare lämnar studien eller svarar inte, vilket kan påverka resultaten. |
| Tolkningsfel | Svar misstolkas eller misstolkas vid avläsning. |
En tidskrift ber sina läsare att fylla i och återlämna en enkät om populära tv-skådespelare. Majoriteten av de som svarade gillade en skådespelare mest, så tidskriften beslutar att skriva fler artiklar om den skådespelaren. Avgör om slutsatsen är giltig. Motivera ditt svar.
En tidning vill avgöra vilken skådespelare som är en favoritskådespelare bland tidningens läsare. Tidningen frågade sina läsare om deras favoritskådespelare. Inte alla läsare svarar på undersökningen. Detta innebär att undersökningen endast inkluderar personer som vill delta i urvalet.
| Partiska urval | |
|---|---|
| Typ | Beskrivning |
| Bekvämlighetsurval | Det består av medlemmar i en population som är lättillgängliga. |
| Frivilligt svarsurval | Det involverar endast de som vill delta i urvalet. |
Vi kan se att det urval som tidningen gjorde är ett frivilligt svarsurval. Detta innebär att urvalet är partiskt och slutsatserna är inte giltiga.
Gwen är chefen för en klädaffär. För att mäta kundnöjdhet ber hon varje kund som gör stora inköp att ge en bedömning av sin övergripande shoppingupplevelse. Förklara varför Gwens urvalsmetod kanske inte genererar ett representativt urval.
Vi vill förklara varför Gwens urvalsmetod, vid mätning av kundnöjdhet, kanske inte ger ett representativt urval. Från övningen vet vi att Gwen ber varje kund som gör stora inköp om ett betyg på shoppingupplevelsen. Låt oss nu komma ihåg definitionen av ett representativt urval.
Representativt urval |- Ett urval som har samma egenskaper som populationen.
Detta innebär att urvalet som Gwen ber om åsikt ska ha samma egenskaper som populationen, alla kunder. Gwen frågar dock bara kunder som gör stora inköp. Detta innebär att Gwens urvalsmetod inte genererar representativa urval.
Identifiera urvalet som partiskt eller opartiskt. Förklara din resonemang.
|
En grupp studenter står vid dörren till skolan och frågar varje tionde student vem de skulle rösta på i de kommande klassvalen och varför. |
Eftersom alla elever så småningom går genom skolans dörr, är urvalet representativt för populationen och slumpmässigt. Frågan gynnar inte heller ett utfall framför ett annat. Därför är urvalet opartiskt.
Identifiera undersökningsfrågan som partisk eller opartisk. Om den är partisk, förklara din motivering.
|
Vad planerar du att göra under sommarlovet? |
Låt oss titta på den givna frågan.
Fråga |- Vad planerar du att göra under sommarlovet?
Frågan föredrar inte någon aktivitet som någon kan göra under sommarlovet. Dessutom är frågan tydlig och okomplicerad. Därför är frågan objektiv.
Identifiera enkätfrågan som partisk eller opartisk. Förklara din resonemang.
|
Var tionde person som går in på en bensinstation blir ombedd att nämna sitt favorit-tv-program. |
Vi får veta att var tionde person som går in på en bensinstation blir tillfrågad.
Alla möjliga sorters människor går till en bensinstation, så deltagarna väljs slumpmässigt. Att undersökningen görs på en bensinstation påverkar inte resultatet. Därför är urvalet opartiskt.
Chefen för en konsertlokal vill veta hur ofta människor i samhället går på konserter. Chefen frågar 45 personer som står i kö till en rockkonsert hur många konserter de går på per år. Identifiera vilken typ av urval chefen använder och förklara varför urvalet är partiskt.
Chefen för en konsertlokal vill veta hur ofta folk i samhället går på konserter, så han frågar 45 personer som redan står i kö till en konsert hur många konserter de går på per år. Här består populationen av alla människor i samhället och urvalet är de 45 personer som tillfrågats. Urval kan klassificeras i olika kategorier.
| Namn | Karakteristik |
|---|---|
| Slumpmässigt urval | Varje medlem av populationen har lika stor chans att bli vald. |
| Självvalt urval | Medlemmar anmäler sig frivilligt för att ingå i urvalet. |
| Systematiskt urval | Medlemmar väljs ut enligt ett specificerat intervall från en slumpmässig startpunkt. |
| Stratifierat urval | Populationen delas först in i mindre grupper som delar en liknande egenskap. Medlemmar väljs sedan slumpmässigt från varje grupp. |
| Klusterurval | Populationen delas först in i grupper som kallas "kluster". Alla medlemmar i ett eller flera av klustren väljs ut. |
| Bekvämlighetsurval | Medlemmar som är lättillgängliga eller lätta att nå väljs ut. |
Chefen frågar personer som redan är tillgängliga, så detta är ett bekvämlighets urval. Urvalet är partiskt eftersom de personer som tillfrågas redan ska gå på konserten. Detta är ett urval som kan överrepresentera en del av samhället. Personerna som undersöks kan vara mer benägna att gå på konserter.
Förklara varför enkätfrågan nedan kan vara partisk eller på annat sätt introducera partiskhet i enkäten. Beskriv sedan ett sätt att åtgärda felet.
|
Håller du med om att vår skolas kafeteria bör byta till en hälsosammare meny? |
Vi vill förklara varför den givna enkätfrågan kan vara partisk.
Enkät |- Håller du med om att vår skolmatsal borde byta till en hälsosammare meny?
För att göra det, låt oss ta en närmare titt på vissa delar av frågan. Låt oss börja med början.
Håller du med [...]
Verbet med antyder att den frågande personen är för
idén, så det blir svårare för en respondent att svara nej.
Det vore bättre att använda ord som inte visar den personliga preferensen hos enkätmakarna, eftersom en sådan fråga kan uppmuntra ett visst svar. För att undvika det kan vi ersätta med med tycker.
Tycker du att [...]
Låt oss gå vidare till slutet av frågan.
[...] hälsosammare meny ?
För det första kan detta få respondenterna att tro att den nuvarande menyn inte är hälsosam. Vi berättar dock inte specifikt vad som skulle förändras i menyn som kommer att göra den hälsosammare. Därför bör vi ge mer information om förändringen för att låta respondenterna ge mer exakta åsikter. Låt oss ersätta hälsosammare med specifik information.
[...] hälsosammare meny ? ⇕ [...] meny med mer grönsaker och frukt i den?
Slutligen kan vi skriva om hela frågan som nu är opartisk.
Enkät |- Tycker du att vår skolmatsal borde byta till en meny med mer grönsaker och frukt i den?
\text{_________} ger en gräns för hur mycket svaren från urvalet skulle skilja sig från svaren från populationen.
Vi blir ombedda att slutföra den givna meningen.
? ger en gräns för hur mycket svaren från urvalet skulle skilja sig från svaren från populationen.
Vi vill att vårt urval ska vara tillräckligt stort för att korrekt representera den analyserade populationen. Vi kommer dock alltid att ha en viss osäkerhet, som vi kan kalla en felmarginal. Felmarginal = ± 1/sqrt(n) I denna formel är n storleken på ett urval. Detta mått visar oss hur mycket svaren från det urval vi betraktar kan skilja sig från svaren från hela populationen. Vi kan se att om vi ökar urvalsstorleken minskar felmarginalen. Med denna information kan vi slutföra vår mening.
Felmarginalen ger en gräns för hur mycket svaren från urvalet skulle skilja sig från svaren från populationen.