Logga in
| 9 sidor teori |
| 16 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Medelvärdet, eller genomsnittet, är ett av de vanligaste lägesmåtten för en numerisk datamängd. Det beräknas genom att man lägger ihop alla värden och sedan dividerar med hur många värden det finns.
Medelva¨rde=Antal va¨rdenSumman av va¨rden
Följande program beräknar medelvärdet för en datamängd som visas på en tallinje. Du kan flytta punkterna för att ändra värdena i datamängden.
Medelvärdet av en uppsättning tal x1, x2, …, xn betecknas vanligtvis som x.
Medianen är ett lägesmått som visar det mittersta värdet i en numerisk datamängd, när värdena är sorterade i storleksordning. Om datamängden har ett udda antal värden, är medianen det värde som står i mitten.
Men om datamängden har ett jämnt antal värden, är medianen medelvärdet av de två mittersta värdena.
Typvärdet är ett lägesmått som visar vilket eller vilka värden som är vanligast i en datamängd. Typvärde kan användas för både numerisk och kategorisk data.
En lärare ska ställa några frågor till sin lågstadieklass. Vilket eller vilka lägesmått är lämpligast för att presentera resultatet?
Lägesmått som medelvärde och median fungerar bra för att hitta ett värde som är representativt för en hel samling mätvärden. De säger dock inget om hur mätvärden är spridda kring detta värde. Alla ligger kanske nära medelvärdet eller så kan de vara väldigt utspridda. För att beskriva spridningen använder man spridningsmått, t.ex. variationsbredd.
Variationsbredd=Sto¨rsta va¨rde−Minsta va¨rde
Tänk på skillnaden mellan det största och det minsta värdet i en datamängd.
Variationsbredden är skillnaden mellan största och minsta värdet. Vi börjar med att identifiera dessa i datamängden.
Katthemmet Glada Tassen har ett antal rum med 7 katter i varje. I ett rum gäller att:
Variationsbredden för båda rummen är skillnaden mellan den äldsta och den yngsta kattens åldrar för alla fjorton katter. För att maximera skillnaden vill vi att katterna i det ena rummet ska vara så gamla som möjligt och katterna i det andra rummet så unga som möjligt.
Medianen måste vara 5, och om vi vill att katternas ska vara så gamla som möjligt får ingen vara yngre än så. Därför låter vi fyra av katterna, alltså de som hamnar under medianen, vara 5 år gamla. Eftersom variationsbredden i rummet ska vara 6 år måste då den äldsta katten bli 5+6=11 år.
Det spelar ingen roll vad de två sista åldrarna är, så länge de ligger mellan 5 och 11.
Mediankatten
är fortfarande 5 år i det här rummet. För att minimera åldrarna skulle vi vilja att de fyra äldsta katterna är 5 år gamla. Men då kan variationsbredden inte bli 6 år eftersom minst en katt då skulle behöva vara -1 år. Därför låter vi den yngsta katten vara 0 år och den äldsta 6.
Det spelar ingen roll hur gamla de övriga katterna är.
Den äldsta möjliga katten kan alltså vara 11 år och yngsta möjliga 0 år. För katterna i båda rummen blir då den totala variationsbredden 11-0=11 år.
Kalla de två yngsta sköldpaddornas ålder för x. Det är då 3 sköldpaddor kvar. Den näst yngsta blir då x+5, nästa blir x+5+5=x+10 år och den äldsta är x+5+5+5=x+15 år. Medelåldern är 14, vilket gör att vi kan sätta in det vi vet i formeln för medelvärde ur vilken vi kan lösa ut x.
Sköldpaddornas åldrar är alltså 8, 8, 13, 18 och 23 år. Ställer vi dessa på en rad och avläser mittenvärdet ser vi att medianåldern är 13 år.
Du har under en veckas tid antecknat vilken temperatur din kökstermometer visade kl. 7 på morgonen. Tyvärr spillde du kaffe över måndagen och tisdagen.
Vi kallar de okända temperaturerna för x och y och ställer upp ett uttryck för medelvärdet, som du antecknat var 3.
Summan av temperaturerna är alltså 9^(∘)C. Vi vet också att typvärdet är 7^(∘)C så minst en av temperaturerna är 7^(∘)C. Men det kan inte vara båda eftersom summan då hade blivit 14^(∘)C. Vi låter y vara 7 och beräknar x: x+7=9 ⇔ x=2. De okända temperaturerna var alltså 2^(∘)C och 7^(∘)C.
Vi börjar med att beräkna den totala åldern, som vi kan kalla s, på de 16 deltagarna. Det gör vi genom att använda formeln för medelvärde.
Den totala åldern på deltagarna är alltså 752 år. Om Julio är sjuk blir den nya totalåldern 752-21=731. Medelåldern för de som är kvar i gruppen får vi genom att dividera detta med antal deltagare, som nu alltså har sjunkit till 15: 731/15≈49. Den nya medelåldern blir ungefär 49 år.
Eftersom talen redan står i storleksordning kan vi direkt läsa av medianen som är mittenvärdet, 47. 45, 46, 47, 48, 49
Medelvärdet blir summan av värdena delat med 5.
Medelvärdet är alltså 47.
Eftersom fem på varandra följande heltal kan vara fem negativa kan vi konstatera att både medianen och medelvärdet kan vara negativa tal. Det betyder att de första två utsagorna är felaktiga.
A:& Medianen är alltid större än0.
B:& Medelvärdet är alltid större än0.
C:& Medianen är större än medelvärdet.
D:& Medelvärdet är större än medianen.
E:& Medelvärde och median är lika.
Från föregående deluppgifter har vi sett att för fem på varandra följande heltal kan medelvärde och median vara lika. Därmed har vi visat att även de följande två utsagorna inte stämmer.
A:& Medianen är alltid större än0.
B:& Medelvärdet är alltid större än0.
C:& Medianen är större än medelvärdet.
D:& Medelvärdet är större än medianen.
E:& Medelvärde och median är lika.
Det som återstår nu är att undersöka om medelvärdet av fem på varandra följande heltal alltid är lika med medianen oavsett vilka talen är. Om vi kallar det minsta talet x blir nästa heltal x+1 och efter det kommer x+2 osv. Talen kan alltså skrivas
x, x+1, x+2, x+3, x+4.
Det mittersta av dem är x+2 så detta är medianen. Om vi kan visa att medelvärdet också blir x+2 är vi klara. Vi beräknar det genom att summera talen och dividera med 5.
Både median och medelvärde är x+2, dvs. samma. Därför är alternativ E korrekt.
Medelåldern på fem anställda i en sportaffär var 24 år. En kvinna på 36 år anställs som butiksföreståndare. Vad blir därefter genomsnittsåldern i sportaffären?
Medelåldern, dvs. medelvärdet av de anställdas åldrar, beräknas genom att beräkna summan av de 5 anställdas ålder och dela med antalet anställda. Från uppgiften vet vi att medelåldern är 24 så vi kan ställa upp 24=Summa av åldrar/5. Nu kan vi bestämma summan av åldrarna genom att multiplicera med 5 i båda led. Summa av åldrar=120 När den nya butiksföreståndaren anställs ökar antalet anställda med 1 och summan av åldrarna ökar med 36 till 156. Nu kan vi beräkna den nya genomsnittsåldern.
Den nya medelåldern är 26 år.