{{ 'ml-label-loading-course' | message }}
{{ toc.name }}
{{ toc.signature }}
{{ tocHeader }} {{ 'ml-btn-view-details' | message }}
{{ tocSubheader }}
{{ 'ml-toc-proceed-mlc' | message }}
{{ 'ml-toc-proceed-tbs' | message }}
Lektion
Övningar
Rekommenderade
Tester
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}. 

{{ article.displayTitle }}

{{ article.intro.summary }}
Visa mindre Visa mer expand_more
{{ ability.description }} {{ ability.displayTitle }}
Inställningar & verktyg för lektion
{{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }}
{{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }}
{{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }}
TemplateBot (Diskussion | bidrag)
(Automatically edited by massSearchReplace maintenance script.)
Dejo1955@gmail.com (Diskussion | bidrag)
 
Rad 1: Rad 1:
<hbox type="h1" iconcolor="wordlist"><translate><!--T:1-->
+
<hbox type="h1" subject="concept"><translate><!--T:1-->
 
Konkav</translate></hbox>
 
Konkav</translate></hbox>
 
 
<translate><!--T:2-->
 
<translate><!--T:2-->
En kurva är konkav om dess lutning minskar när man går mot större $x$-värden. Konkava kurvor buktar därför alltid uppåt. För att identifiera en konkav kurva kan man dra en [[Begrepp:Sekant|sekant]] mellan två [[Begrepp:Godtycklig|godtyckliga]] punkter på kurvan. Är kurvan konkav kommer den del av sekanten som ligger '''mellan skärningspunkterna''' alltid befinna sig '''under eller på kurvan'''.</translate>
+
En kurva är <mark>konkav</mark> om dess [[Begrepp:Lutning|lutning]] minskar när man går mot större $x\text{-}$värden. Konkava kurvor buktar därför alltid uppåt. För att identifiera en konkav kurva kan man dra en [[Begrepp:Sekant|sekant]] mellan två [[Begrepp:Godtycklig|godtyckliga]] punkter på kurvan. Är kurvan konkav kommer den del av sekanten som ligger ''mellan skärningspunkterna'' alltid befinna sig ''under eller på kurvan''.</translate>
  
<jsxgpre id="Konkav_funktion1">
+
<jsxgpre id="Concept_Konkav_1" alt="" static=0>
var Xmin=-3.2;
+
var b = mlg.board([-6,2,6,-10],{desktopSize:'medium', style:'se',yScale:2});
var Xmax=3.2;
+
var bb = b.board.getBoundingBox();
 
+
b.xaxis(0,0,'x');
var b = mlg.board([-5.5,11-7.33,5.5,-11-7.33],{keepaspectratio:false});
+
b.yaxis(0,0,'y');
b.board.resizeContainer(b.board.containerObj.clientWidth,b.board.containerObj.clientHeight*0.66,false,true);
 
b.xaxis(20,0,'x');
 
b.yaxis(20,0,'y');
 
 
var func = b.func('-x^2');
 
var func = b.func('-x^2');
var g1 = b.glider(1.5,-2.25,func,{fixed:false});
+
var g1 = b.glider(1.5,-2.25,func,{fixed:false,name:'<!--T:4--> Drag mig!',mathMode:false,label:{position:"se",distance:1.3}});
var g2 = b.glider(-2,-4,func,{fixed:false});
+
var g2 = b.glider(-2,-4,func,{fixed:false,name:'<!--T:4--> Drag mig!',mathMode:false,label:{position:"w"}});
var pullMe1 = b.txt(g1.X()+ 1.2, g1.Y() - 0.3, '<!--T:4--> Drag mig!',{mathMode:false});
 
var pullMe2 = b.txt(g2.X()- 1.0, g2.Y() + 0.6, '<!--T:5--> Drag mig!',{mathMode:false});
 
 
 
var pointLimits = function() {
 
if(this.X()<Xmin){
 
this.moveTo([Xmin,-Xmin*Xmin]);
 
}
 
b.hide(pullMe1);
 
b.hide(pullMe2);
 
if(this.X()>Xmax){
 
this.moveTo([Xmax,-Xmax*Xmax]);
 
}
 
};
 
 
 
g1.on('drag', pointLimits);
 
g2.on('drag', pointLimits);
 
  
/* sekantens funktion. */
+
g1.on('drag',function(){
var sec = function(x) {
+
b.limit(g1,bb[0]+1,bb[1]-1,bb[2]-1,bb[3]+1);
    var x1 = g1.X();
+
     b.hide([g1.label,g2.label],0);
    var x2 = g2.X();
 
    var y1 = g1.Y();
 
    var y2 = g2.Y();
 
    var k = (y2 - y1)/(x2 - x1);
 
     var m = y2-(y2 - y1)/(x2 - x1)*x2;
 
    return k*x+m;
 
};
 
 
 
/* Definierar definitionsmängden för vänstra punkten */
 
var leftNode = b.node(function() {
 
if (g1.X() < g2.X()) {
 
return g1.X();
 
}
 
else {
 
return g2.X();
 
}
 
}, function () {
 
if (g1.X() < g2.X()) {
 
return g1.Y();
 
}
 
else {
 
return g2.Y();
 
}
 
 
});
 
});
 
+
g2.on('drag',function(){
/* Definierar definitionsmängden för högra punkten */
+
b.limit(g2,bb[0]+1,bb[1]-1,bb[2]-1,bb[3]+1);
var rightNode = b.node(function() {
+
    b.hide([g1.label,g2.label],0);
if (g1.X() < g2.X()) {
 
return g2.X();
 
}
 
else {
 
return g1.X();
 
}
 
}, function () {
 
if (g1.X() < g2.X()) {
 
return g2.Y();
 
}
 
else {
 
return g1.Y();
 
}
 
 
});
 
});
  
/* segmentets tre delar */
+
b.segment(g1,g2,{strokeColor:'red'});
var f1 = b.board.create('functionGraph', [sec,function() {return leftNode.X();},-6], {strokeWidth:2, strokeColor:'red',opacity:0.2});
+
b.line(g1,g2,{strokeColor:'red',opacity:0.2});
var f2 = b.board.create('functionGraph', [sec,function() {return rightNode.X();},6], {strokeWidth:2, strokeColor:'red',opacity:0.2});
 
var f3 = b.board.create('functionGraph', [sec,function() {return leftNode.X();},function() {return rightNode.X();}], {strokeWidth:2, strokeColor:'red'});
 
 
</jsxgpre>
 
</jsxgpre>
  
Rad 87: Rad 29:
 
Ett annat sätt att avgöra om en kurva är konkav är att undersöka andraderivatan, som alltid är negativ i områden där funktionen är konkav. Motsatsen till en konkav kurva är en [[Begrepp:Konvex|konvex]] kurva, som istället buktar nedåt, och för grafer som övergår från att vara konkava till att vara konvexa eller vice versa kallas punkten där detta sker för [[Begrepp:Inflexionspunkt|inflexionspunkt]].</translate>
 
Ett annat sätt att avgöra om en kurva är konkav är att undersöka andraderivatan, som alltid är negativ i områden där funktionen är konkav. Motsatsen till en konkav kurva är en [[Begrepp:Konvex|konvex]] kurva, som istället buktar nedåt, och för grafer som övergår från att vara konkava till att vara konvexa eller vice versa kallas punkten där detta sker för [[Begrepp:Inflexionspunkt|inflexionspunkt]].</translate>
  
[[Kategori:Konkav]]
+
[[Category:WinterFacelift2024]]<!-- Facelift -->
[[Kategori:Bblock]]
+
[[Category:Andraderivata]]<!-- collectionName -->
[[Kategori:Funktioner]]
+
[[Category:Extremvärden]]<!-- ChapterName -->
[[Kategori:Wordlist]]
 

Nuvarande version från 9 maj 2025 kl. 16.41

Koncept

Konkav

En kurva är konkav om dess lutning minskar när man går mot större värden. Konkava kurvor buktar därför alltid uppåt. För att identifiera en konkav kurva kan man dra en sekant mellan två godtyckliga punkter på kurvan. Är kurvan konkav kommer den del av sekanten som ligger mellan skärningspunkterna alltid befinna sig under eller på kurvan.

Ett annat sätt att avgöra om en kurva är konkav är att undersöka andraderivatan, som alltid är negativ i områden där funktionen är konkav. Motsatsen till en konkav kurva är en konvex kurva, som istället buktar nedåt, och för grafer som övergår från att vara konkava till att vara konvexa eller vice versa kallas punkten där detta sker för inflexionspunkt.

Laddar innehåll