{{ toc.name }}
{{ toc.signature }}
{{ toc.name }} {{ 'ml-btn-view-details' | message }}
{{ stepNode.name }}
Proceed to next lesson
Lektion
Övningar
Rekommenderade
Tester
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}. 

{{ article.displayTitle }}

{{ article.introSlideInfo.summary }}
{{ 'ml-btn-show-less' | message }} {{ 'ml-btn-show-more' | message }} expand_more
{{ 'ml-heading-abilities-covered' | message }}
{{ ability.description }}

{{ 'ml-heading-lesson-settings' | message }}

{{ 'ml-lesson-show-solutions' | message }}
{{ 'ml-lesson-show-hints' | message }}
{{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.introSlideInfo.bblockCount}}
{{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.introSlideInfo.exerciseCount}}
{{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }}

Begrepp

Logaritmisk skala

Om en funktion ökar exponentiellt kan det ske stora förändringar i funktionsvärdet utan att -värdet förändras nämnvärt. Det kan göra att funktionen och grafen blir svåröverskådlig.

Grafen försvinner snabbt iväg uppåt. Om man på -axeln istället skriver tiopotenser: osv., blir grafen mer lättöverskådlig. Det gör också att förändringen för en exponentialfunktion ser linjär ut.

För ett steg i -led ökar med en faktor eftersom stegen är etc. Basen används på på hela -axeln, så ibland skriver man bara ut exponenten på tian, dvs. tiologaritmen.

Eftersom det är logaritmen som visas på -axeln kallas skalan logaritmisk. Det måste inte nödvändigtvis röra sig om tiologaritmer, utan kan lika gärna vara logaritmen för någon annan bas. Exempel på logaritmiska skalor är decibel-skalan och Richterskalan.