Logga in
| 7 sidor teori |
| 16 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Minispelare aktiv
I den här lektionen går vi igenom följande begrepp:
Faktorer som orsakar missvisande resultat i en undersökning eller ett experiment kallas felkällor. För t.ex. en stickprovsundersökning kan det ske urvalsfel då stickprovet väljs. Det finns även risk för bortfall, exempelvis personer som inte svarar på en utskickad enkät. När själva undersökningen görs finns det alltid en risk för mätfel.
Om ett urval görs på ett sådant sätt att det inte är representativt för populationen säger man att det har gjorts ett urvalsfel. Om man vill undersöka hur många som äger en bil i en stad kommer det förmodligen att leda till ett urvalsfel om undersökningen utförs på en parkering, eftersom det är mer sannolikt att de personer som är där äger en bil.
När man har gjort en undersökning är det inte alltid möjligt att använda hela stickprovet. Det kan exempelvis bero på att vissa som intervjuas inte vill svara eller att de har fyllt i enkäten på fel sätt. Den del av resultatet som saknas i sådana fall kallas bortfall.
När man samlar in material till en undersökning kan det finnas fel i mätningarna som skapar en osäkerhet i resultatet. Det kan till exempel vara en dåligt formulerad enkätfråga som ger svårtolkade svar eller mätinstrument som inte är tillförlitliga. Denna sorts felkälla kallas mätfel.
Ett företag som arbetar med telefonundersökningar ringde upp personer på deras hemtelefonnummer dagtid kl 8.00-17.00.
Hur ofta tror du att någon i din familj kommer att använda lekparken?Vilka felkällor kan finnas i undersökningen?
Det kan finnas urvalsfel, bortfall och mätfel.
Ringer man under dagtid riskerar att man att missa många personer som arbetar eller studerar dagtid. I frågan som ställs kan man tolka betydelsen av ordet familj på olika sätt.
Det kan finnas urvalsfel, bortfall och mätfel.
Personer som inte vill eller har tid framför inte sin åsikt, vilket innebär ett bortfall.
På en skola skickade man ut en enkät till samtliga 1200 elever, där man bl.a. frågade om man spelar ett instrument. 276 svarade ja och 574 svarade nej, resten besvarade aldrig enkäten.
Hitta bortfallet genom att subtrahera antalet besvarade enkäter från det totala antalet utskickade enkäter. Tänk på fallet där hela bortfallet inte skulle spela ett instrument, och fallet där hela bortfallet skulle spela ett instrument.
Om B ska vinna folkomröstningen måste detta alternativ få över 50 % av rösterna. Det innebär alltså åtminstone 5 001 röster om alla deltog i valet. Totalt sett deltog 0,84 * 10 000 = 8 400 personer i omröstningen och av dessa röstade 40 % på B. Antalet personer som röstade på B blir alltså 0,4 * 8 400 = 3 360. Eftersom valdeltagandet var 84 % måste bortfallet vara 16 %. Om vi förutsätter att hela bortfallet röstar på B så ska vi lägga till 16 % av de 10 000 röstberättigade som inte deltog i folkomröstningen till 3 360: 3 360 + 0,16 * 10 000 = 4 950 personer. Även om hela bortfallet hade röstat på B skulle alternativet inte nå 5 001 röster.
I en enkätundersökning frågade man ett företags 358 anställda vad de tyckte att företaget skulle köpa in till fikarummet: En kaffemaskin, ett pingisbord eller en fruktkorg som levereras veckovis. Resultatet av undersökningens 197 enkätsvar sammanställs nedan.
Alternativ | Andel |
---|---|
Kaffemaskin | 38,1% |
Pingisbord | 45,2% |
Fruktkorg | 16,8% |
Eftersom så pass få anställda svarade på enkäten gjorde man en uppföljande undersökning i bortfallsgruppen som alla besvarade under hot om uppsägning. Undersökningen i bortfallsgruppen gav följande resultat:
Alternativ | Andel |
---|---|
Kaffemaskin | 57,1% |
Pingisbord | 24,8% |
Fruktkorg | 18,0% |
Hur många procent av de anställda valde de olika alternativen? Para ihop respektive alternativ med andelen.
Vi beräknar hur många personer totalt som valde de olika svarsalternativen genom att använda andelsformeln. Svaren avrundas till närmaste heltal.
Alternativ | Andel | Antal | ≈ |
---|---|---|---|
Kaffemaskin | 38,1 % | 0,381 * 197 | 75 |
Pingisbord | 45,2 % | 0,452 * 197 | 89 |
Fruktkorg | 16,8 % | 0,168 * 197 | 33 |
Vi gör nu samma beräkning för bortfallet där det totala antalet svaranden var 161. Svaren avrundas återigen till närmaste heltal.
Alternativ | Andel | Antal | ≈ |
---|---|---|---|
Kaffemaskin | 57,1 % | 0,571 * 161 | 92 |
Pingisbord | 24,8 % | 0,248 * 161 | 40 |
Fruktkorg | 18,0 % | 0,180 * 161 | 29 |
Genom att lägga till hur bortfallet svarade till svaren i den ursprungliga enkäten kan vi beräkna vilka andelar som valde de olika alternativen.
Alternativ | Antal | Andel | ≈ |
---|---|---|---|
Kaffemaskin | 75 + 92 | 75 + 92/358 | 47 % |
Pingisbord | 89 + 40 | 89 + 40/358 | 36 % |
Fruktkorg | 33 + 29 | 33 + 29/358 | 17 % |
På en arbetsplats planerar man att göra en utlandsresa med sina 418 anställda. Personalchefen Ulf vill veta var de anställda helst vill åka så han genomför en enkätundersökning. 195 personer svarar att de föredrar solsemester och 142 personer svarar skidsemester.
Vi beräknar bortfallets andel genom att dela bortfallets storlek med antalet anställda. 195 svarade solsemester och 142 svarade skidsemester så bortfallet blev 418-195-142=81 personer. Vi beräknar andelen med andelsformeln.
Bortfallet var ca 19 %.
Andelen anställda som vill åka på solsemester är störst om hela bortfallet hade svarat solsemester vilket innebär att vi adderar 81 till 195 i täljaren på andelsformeln. På samma sätt är andelen minst om hela bortfallet svarar att de föredrar skidsemester:
81+195/418 ≈ 0,66 och 195/418≈ 0,47
Andelen anställda som föredrar solsemester, S, ligger alltså mellan 47 % och ≤ 66 %. Därför är svarsalternativ C korrekt.
I bortfallsgruppen ingick 1 004 - 744 = 260 personer. Från uppgiften vet vi att 45 % av bortfallet svarade ja och att urvalet på 43 personer var representativt för hela bortfallet. Vi kan alltså anta att om hela bortfallet hade svarat så hade 260 * 0,45 = 117 personer från denna grupp troligen svarat ja. Vi lägger till dessa till 436 och delar med det totala antalet i stickprovet för att uppskatta andelen som svarade ja.
Andelen ja borde alltså vara ca 55 %.
Vi sätter in p=0,45 och n=10 000 i formeln och förenklar högerledet så långt det går.
Felmarginalen är alltså ± 1 %.
Vi sätter in f=0,05 och p=0,45 i formeln. Istället för att förenkla högerledet löser vi ut n.
Antalet personer kan endast vara heltal så vi avrundar till 380. Stickprovet var alltså 380 st.
Vi vet att felmarginalen för andelen som fördrar chokladglass är 7 procentenheter, vilket ger att den verkliga andelen kommer att ligga någonstans mellan 34 % ± 7 %, dvs. mellan 27 % och 41 %. På samma sätt vet vi att den verkliga andelen för jordgubbsglass är 25 % ± 6 %, vilket ger intervallet 19 % till 31 %. Den minsta andelen för vaniljglass fås när andelarna för choklad och jordgubb är så stora som möjligt, och då blir det kvar 100 % - 41 % - 31 % = 28 %. Den största andelen får vi när andelarna för de andra två är så små som möjligt: 100 % - 27 % - 19 % = 54 %. Andelen som föredrar vaniljglass ligger alltså någonstans mellan 28 % och 54 %.