{{ tocSubheader }}
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Jonas (Diskussion | bidrag) | Tina (Diskussion | bidrag) | ||
Rad 2: | Rad 2: | ||
Likformighet</translate></hbox> | Likformighet</translate></hbox> | ||
<translate><!--T:2--> | <translate><!--T:2--> | ||
− | Två geometriska figurer med samma form men inte nödvändigtvis samma storlek kallas ''likformiga''. Om två figurer är likformiga gäller följande | + | Två geometriska figurer med samma form men inte nödvändigtvis samma storlek kallas ''likformiga''. Om två figurer är likformiga gäller följande. |
*Motsvarande '''vinklar''' i figurerna är lika stora. | *Motsvarande '''vinklar''' i figurerna är lika stora. | ||
*'''Kvoten''', dvs. [[Förhållande *Wordlist*|förhållandet]], mellan två motsvarande sidor i figurerna är lika stor för alla sidor. | *'''Kvoten''', dvs. [[Förhållande *Wordlist*|förhållandet]], mellan två motsvarande sidor i figurerna är lika stor för alla sidor. |
Med "motsvarande" menas vinklar och sidor som har samma relativa placering i figurerna, t.ex. hypotenusan i två likformiga rätvinkliga trianglar.
Fyrhörningarna är likformiga med varandra.
Detta kan anges genom att skriva A∼B, vilket utläses "A är likformig med B" eller "A och B är likformiga med varandra."
Om två geometriska figurer utöver att vara likformiga också har samma storlek säger man att de är kongruenta.