Andragradsekvationer och antal lösningar
Jrhoads (Diskussion | bidrag)
(Den här versionen är märkt för översättning)
Tina (Diskussion | bidrag)
Rad 312: Rad 312:
 
<PGFTikz>
 
<PGFTikz>
 
<translate><!--T:13-->
 
<translate><!--T:13-->
[[File:antal_losningar_diskriminant.svg|center|link=|alt=Antal lösningar till andragradsekvation]]
+
[[File:antal_losningar_diskriminant1.svg|center|link=|alt=Antal lösningar till andragradsekvation]]
</translate>TAGS:
+
</translate>
 
<PGFTikZPreamble>
 
<PGFTikZPreamble>
  

Versionen från 15 augusti 2017 kl. 11.20

Begrepp

Antal lösningar till en andragradsekvation

Lösningarna till en andragradsekvation på formen kan tolkas grafiskt som nollställena till andragradsfunktionen
dvs. där grafen skär -axeln. Två skärningspunkter innebär då att ekvationen har två lösningar och en skärningspunkt innebär att ekvationen bara har en lösning (även kallad dubbelrot). Saknar grafen skärningspunkter med -axeln finns det inga reella lösningar till ekvationen.
Fel uppstod: bilden kunde ej laddas.
Två lösningar

En lösning

Inga reella lösningar

Algebraiskt kan antalet lösningar avgöras genom att bestämma tecknet på diskriminanten, dvs. det som står under rottecknet i -formeln. Är diskriminanten positiv har ekvationen två lösningar. Är den har ekvationen en lösning, då man får :
Om diskriminanten är negativ får man kvadratroten ur ett negativt tal. Då saknas reella rötter.
Antal lösningar till andragradsekvation
Övningar