{{ tocSubheader }}
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Appe (Diskussion | bidrag) (Redigerar graf symmetrilinje345 via JXMagician.) | Appe (Diskussion | bidrag) (Redigerar graf symmetrilinje345 via JXMagician.) | ||
Rad 97: | Rad 97: | ||
var xMin = xLeft + 1.75; | var xMin = xLeft + 1.75; | ||
var ymax = yTop - 2.8; | var ymax = yTop - 2.8; | ||
− | var | + | var yMin = yBottom + 2.75; |
/* Hur nära punkterna får vara varandra i x- och y-led */ | /* Hur nära punkterna får vara varandra i x- och y-led */ | ||
Rad 129: | Rad 129: | ||
p2.moveTo([xMax, p2.Y()]); | p2.moveTo([xMax, p2.Y()]); | ||
} | } | ||
− | if (p2.Y() < | + | if (p2.Y() < yMin) { |
− | p2.moveTo([p2.X(), | + | p2.moveTo([p2.X(), yMin]); |
} | } | ||
else if (p2.Y() > ymax) { | else if (p2.Y() > ymax) { | ||
Rad 160: | Rad 160: | ||
dSign = -1; | dSign = -1; | ||
} | } | ||
− | else if (Math.abs(p1.Y() - | + | else if (Math.abs(p1.Y() - yMin) < 1*clipDistY) { |
dSign = 1; | dSign = 1; | ||
} | } | ||
Rad 182: | Rad 182: | ||
p1.moveTo([xMax, p1.Y()]); | p1.moveTo([xMax, p1.Y()]); | ||
} | } | ||
− | if (p1.Y() < | + | if (p1.Y() < yMin) { |
− | p1.moveTo([p1.X(), | + | p1.moveTo([p1.X(), yMin]); |
} | } | ||
else if (p1.Y() > ymax) { | else if (p1.Y() > ymax) { | ||
Rad 213: | Rad 213: | ||
dSign = -1; | dSign = -1; | ||
} | } | ||
− | else if (Math.abs(p2.Y() - | + | else if (Math.abs(p2.Y() - yMin) < 1*clipDistY) { |
dSign = 1; | dSign = 1; | ||
} | } |
Två punkter på varsin halva med samma y-koordinat, t.ex. funktionens nollställen, ligger alltid på samma avstånd från symmetrilinjen. Symmetrilinjens ekvation anger vilket x-värde, a, som linjen ligger på.
xs=a
Det finns olika metoder för att bestämma symmetrilinjen. Ibland kan man läsa av den direkt i koordinatsystemet och har man funktionsuttrycket kan man använda pq-formeln.