{{ 'ml-label-loading-course' | message }}
{{ toc.name }}
{{ toc.signature }}
{{ tocHeader }} {{ 'ml-btn-view-details' | message }}
{{ tocSubheader }}
{{ 'ml-toc-proceed-mlc' | message }}
{{ 'ml-toc-proceed-tbs' | message }}
Lektion
Övningar
Rekommenderade
Tester
Ett fel uppstod, försök igen senare!
Kapitel {{ article.chapter.number }}
{{ article.number }}. 

{{ article.displayTitle }}

{{ article.intro.summary }}
Visa mindre Visa mer expand_more
{{ ability.description }} {{ ability.displayTitle }}
Inställningar & verktyg för lektion
{{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount }}
{{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount }}
{{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }}
 Andragradsekvationer och antal lösningar
Jrhoads (Diskussion | bidrag)
Jrhoads (Diskussion | bidrag)
(Den här versionen är märkt för översättning)
Rad 1: Rad 1:
<hbox type="h1" iconcolor="wordlist" iconimg="529"><translate>Antal lösningar till en andragradsekvation</translate></hbox>
+
<hbox type="h1" iconcolor="wordlist" iconimg="529"><translate><!--T:1-->
<translate>Lösningarna till en [[Andragradsekvation *Wordlist*|andragradsekvation]] på formen $ax^2+bx+c=0$ kan tolkas [[Grafisk lösning - ekvation *Method*|grafiskt]] som [[Nollställe *Wordlist*|nollställena]] till andragradsfunktionen</translate>  
+
Antal lösningar till en andragradsekvation</translate></hbox>
 +
<translate><!--T:2-->
 +
Lösningarna till en [[Andragradsekvation *Wordlist*|andragradsekvation]] på formen $ax^2+bx+c=0$ kan tolkas [[Grafisk lösning - ekvation *Method*|grafiskt]] som [[Nollställe *Wordlist*|nollställena]] till andragradsfunktionen</translate>  
 
\[
 
\[
 
y=ax^2+bx+c,
 
y=ax^2+bx+c,
 
\]  
 
\]  
<translate>dvs. där grafen skär $x$-axeln. Två skärningspunkter innebär då att ekvationen $ax^2+bx+c=0$ har två lösningar och en skärningspunkt innebär att ekvationen bara har en lösning (även kallad [[Dubbelrot *Wordlist*|dubbelrot]]). Saknar grafen skärningspunkter med $x$-axeln finns det [[Icke-reell lösning *Wordlist*|inga reella lösningar]] till ekvationen.</translate>
+
<translate><!--T:3-->
 +
dvs. där grafen skär $x$-axeln. Två skärningspunkter innebär då att ekvationen $ax^2+bx+c=0$ har två lösningar och en skärningspunkt innebär att ekvationen bara har en lösning (även kallad [[Dubbelrot *Wordlist*|dubbelrot]]). Saknar grafen skärningspunkter med $x$-axeln finns det [[Icke-reell lösning *Wordlist*|inga reella lösningar]] till ekvationen.</translate>
 
<!--
 
<!--
 
<PGFTikz>
 
<PGFTikz>
<translate>[[File:Antal_losningar_till_en_andragradsekvation.svg|center|link=|alt=tre grafer med 0,1 och 2 lösningar till andragradsekvationer]]
+
<translate><!--T:4-->
 +
[[File:Antal_losningar_till_en_andragradsekvation.svg|center|link=|alt=tre grafer med 0,1 och 2 lösningar till andragradsekvationer]]
 
</translate>TAGS:
 
</translate>TAGS:
 
<PGFTikZPreamble>
 
<PGFTikZPreamble>
Rad 33: Rad 37:
 
\draw [fill=red] (2.5857,0) circle (0.35);
 
\draw [fill=red] (2.5857,0) circle (0.35);
 
\end{axis}
 
\end{axis}
\node [font=\tiny,align=center] at (0.6,-0.3)  {<translate>Två\\lösningar</translate>};
+
\node [font=\tiny,align=center] at (0.6,-0.3)  {<translate><!--T:5-->
 +
Två\\lösningar</translate>};
 
\end{scope}
 
\end{scope}
  
Rad 53: Rad 58:
 
\draw [fill=red] (4,0) circle (0.35);
 
\draw [fill=red] (4,0) circle (0.35);
 
\end{axis}
 
\end{axis}
\node [font=\tiny,align=center] at (0.6,-0.3)  {<translate>En \\lösning</translate>};
+
\node [font=\tiny,align=center] at (0.6,-0.3)  {<translate><!--T:6-->
 +
En \\lösning</translate>};
 
\end{scope}
 
\end{scope}
  
Rad 72: Rad 78:
 
\addplot [semithick,samples=100,blue] {(x-4)^2+2};
 
\addplot [semithick,samples=100,blue] {(x-4)^2+2};
 
\end{axis}  
 
\end{axis}  
\node [align=center,font=\tiny] at (0.6,-0.3)  {<translate>Inga reella \\ lösningar</translate>};
+
\node [align=center,font=\tiny] at (0.6,-0.3)  {<translate><!--T:7-->
 +
Inga reella \\ lösningar</translate>};
 
\end{scope}
 
\end{scope}
  
Rad 344: Rad 351:
  
 
<div class='jsx-btn-container'>
 
<div class='jsx-btn-container'>
<jsxbtn onclick='mlg.cf("antallosningar_1.tvaLosningar")'><translate>Två lösningar</translate></jsxbtn>
+
<jsxbtn onclick='mlg.cf("antallosningar_1.tvaLosningar")'><translate><!--T:8-->
<jsxbtn onclick='mlg.cf("antallosningar_1.enLosning")'><translate>En lösning</translate></jsxbtn>
+
Två lösningar</translate></jsxbtn>
<jsxbtn onclick='mlg.cf("antallosningar_1.ingenLosning")'><translate>Inga reella lösningar</translate></jsxbtn>
+
<jsxbtn onclick='mlg.cf("antallosningar_1.enLosning")'><translate><!--T:9-->
 +
En lösning</translate></jsxbtn>
 +
<jsxbtn onclick='mlg.cf("antallosningar_1.ingenLosning")'><translate><!--T:10-->
 +
Inga reella lösningar</translate></jsxbtn>
 
</div>
 
</div>
  
<translate>Algebraiskt kan antalet lösningar avgöras genom att bestämma tecknet på [[Diskriminant *Wordlist*|diskriminanten]], dvs. det som står under  rottecknet i $pq$-formeln. Är diskriminanten positiv har ekvationen '''två''' lösningar. Är den $0$ har ekvationen '''en''' lösning, då man får $\pm \sqrt{0}$:</translate>  
+
<translate><!--T:11-->
 +
Algebraiskt kan antalet lösningar avgöras genom att bestämma tecknet på [[Diskriminant *Wordlist*|diskriminanten]], dvs. det som står under  rottecknet i $pq$-formeln. Är diskriminanten positiv har ekvationen '''två''' lösningar. Är den $0$ har ekvationen '''en''' lösning, då man får $\pm \sqrt{0}$:</translate>  
 
\[
 
\[
 
x=\N\dfrac{p}{2}\pm \sqrt{0} \quad \Leftrightarrow \quad x=\N\dfrac{p}{2}.
 
x=\N\dfrac{p}{2}\pm \sqrt{0} \quad \Leftrightarrow \quad x=\N\dfrac{p}{2}.
 
\]
 
\]
<translate>Om diskriminanten är negativ får man [[Kvadratroten ur ett negativt tal *Why*|kvadratroten ur ett negativt tal]]. Då '''saknas''' reella rötter.
+
<translate><!--T:12-->
 +
Om diskriminanten är negativ får man [[Kvadratroten ur ett negativt tal *Why*|kvadratroten ur ett negativt tal]]. Då '''saknas''' reella rötter.
 
</translate>
 
</translate>
 
<PGFTikz>
 
<PGFTikz>
<translate>[[File:antal_losningar_diskriminant.svg|center|link=|alt=Antal lösningar till andragradsekvation]]
+
<translate><!--T:13-->
 +
[[File:antal_losningar_diskriminant.svg|center|link=|alt=Antal lösningar till andragradsekvation]]
 
</translate>TAGS:
 
</translate>TAGS:
 
<PGFTikZPreamble>
 
<PGFTikZPreamble>
Rad 382: Rad 395:
 
\draw [fill=red] (2.5857,0) circle (0.35);
 
\draw [fill=red] (2.5857,0) circle (0.35);
 
\end{axis}
 
\end{axis}
\node [font=\tiny,align=center,scale=0.9] at (0.6,-0.3)  {<translate>Positiv\\diskriminant</translate>};
+
\node [font=\tiny,align=center,scale=0.9] at (0.6,-0.3)  {<translate><!--T:14-->
 +
Positiv\\diskriminant</translate>};
 
\end{scope}
 
\end{scope}
  
Rad 402: Rad 416:
 
\draw [fill=red] (4,0) circle (0.35);
 
\draw [fill=red] (4,0) circle (0.35);
 
\end{axis}
 
\end{axis}
\node [font=\tiny,align=center,scale=0.9] at (0.6,-0.3)  {<translate>Diskriminanten\\är noll</translate>};
+
\node [font=\tiny,align=center,scale=0.9] at (0.6,-0.3)  {<translate><!--T:15-->
 +
Diskriminanten\\är noll</translate>};
 
\end{scope}
 
\end{scope}
  
Rad 421: Rad 436:
 
\addplot [semithick,samples=100,blue] {(x-4)^2+2};
 
\addplot [semithick,samples=100,blue] {(x-4)^2+2};
 
\end{axis}  
 
\end{axis}  
\node [align=center,font=\tiny,scale=0.9] at (0.6,-0.3)  {<translate>Negativ\\diskriminant</translate>};
+
\node [align=center,font=\tiny,scale=0.9] at (0.6,-0.3)  {<translate><!--T:16-->
 +
Negativ\\diskriminant</translate>};
 
\end{scope}
 
\end{scope}
  

Versionen från 22 juni 2017 kl. 17.19

Begrepp

Antal lösningar till en andragradsekvation

Lösningarna till en andragradsekvation på formen kan tolkas grafiskt som nollställena till andragradsfunktionen
dvs. där grafen skär -axeln. Två skärningspunkter innebär då att ekvationen har två lösningar och en skärningspunkt innebär att ekvationen bara har en lösning (även kallad dubbelrot). Saknar grafen skärningspunkter med -axeln finns det inga reella lösningar till ekvationen.
Fel uppstod: bilden kunde ej laddas.
Två lösningar

En lösning

Inga reella lösningar

Algebraiskt kan antalet lösningar avgöras genom att bestämma tecknet på diskriminanten, dvs. det som står under rottecknet i -formeln. Är diskriminanten positiv har ekvationen två lösningar. Är den har ekvationen en lösning, då man får :
Om diskriminanten är negativ får man kvadratroten ur ett negativt tal. Då saknas reella rötter.
Antal lösningar till andragradsekvation
TAGS:
Laddar innehåll