Andragradskurvans utseende och egenskaper
Estellecapor1@gmail.com (Diskussion | bidrag)
(Den här versionen är märkt för översättning)
Estellecapor1@gmail.com (Diskussion | bidrag)
Rad 51: Rad 51:
 
}],{strokeWidth:2,doAdvancedPlot:false,numberPointsLow:50,numberPointsHigh:50});
 
}],{strokeWidth:2,doAdvancedPlot:false,numberPointsLow:50,numberPointsHigh:50});
  
var flyttaMig = b.textA(-1.5,0.75,'Drag mig!',{anchor:p1});
+
var flyttaMig = b.textA(-1.5,0.75,'<translate>Drag mig!</translate>',{anchor:p1});
var flyttaMig2 = b.textA(2,0.75,'Drag mig!',{anchor:p2});
+
var flyttaMig2 = b.textA(2,0.75,'<translate>Drag mig</translate>!',{anchor:p2});
  
 
//Symmetrilinje
 
//Symmetrilinje

Versionen från 28 november 2018 kl. 14.13

Begrepp

Symmetrilinje - andragradskurva

Om en lodrät linje ritas genom extrempunkten till en andragradskurva bildas två lika stora, spegelvända halvor på varsin sida om linjen. Linjen kallas för kurvans symmetrilinje.
Fel uppstod: bilden kunde ej laddas.

Två punkter på varsin halva med samma -koordinat, t.ex. funktionens nollställen, ligger alltid på samma avstånd från symmetrilinjen. Symmetrilinjens ekvation anger vilket -värde, som linjen ligger på.


Det finns olika metoder för att bestämma symmetrilinjen. Ibland kan man läsa av den direkt i koordinatsystemet och har man funktionsuttrycket kan man använda -formeln.

Övningar