{{ tocSubheader }}
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Jonas (Diskussion | bidrag) | Jonas (Diskussion | bidrag) | ||
Rad 154: | Rad 154: | ||
</translate> | </translate> | ||
<jsxgpre id="why_andragradsfunktionens_symmetrilinje_1" > | <jsxgpre id="why_andragradsfunktionens_symmetrilinje_1" > | ||
− | b=mlg.board([-1.5,8,11.5,-1.5],{desktopSize:'medium'}) | + | b=mlg.board([-1.5,8,11.5,-1.5],{desktopSize:'medium'}); |
b.xaxis(50,0,'x'); | b.xaxis(50,0,'x'); | ||
b.yaxis(50,0,'y'); | b.yaxis(50,0,'y'); |
För att motivera det kan man använda egenskapen att andragradskurvor är spegelsymmetriska kring sin symmetrilinje. Om man tänker sig att man speglar en punkt i symmetrilinjen kommer den avbildas på andra sidan på lika långt från linjen i x-led, och på samma höjd i y-led. Därför gäller även det omvända: punkter på samma y-värde ligger lika långt ifrån symmetrilinjen.
Man är alltså ute efter kurvans nollställen, och dem hittar man genom att addera respektive subtrahera kvadratroten ur diskriminanten från symmetrilinjen.