{{ tocSubheader }}
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Henrik (Diskussion | bidrag) | Henrik (Diskussion | bidrag) (Den här versionen är märkt för översättning) | ||
Rad 49: | Rad 49: | ||
</div> | </div> | ||
− | <translate>Innan pizzan delats första gången kan en tredjedel av pizzan beskrivas med bråket $\dfrac{1}{3}.$ Efter den första indelningen utgör $2$ av $6$ bitar samma tredjedel, dvs. $\dfrac{2}{6}$ och efter den sista indelningen är bråket $\dfrac{4}{12}.$ De tre bråken beskriver alltså alla en tredjedel av pizzan trots att täljare och nämnare är olika.</translate> | + | <translate><!--T:7--> |
+ | Innan pizzan delats första gången kan en tredjedel av pizzan beskrivas med bråket $\dfrac{1}{3}.$ Efter den första indelningen utgör $2$ av $6$ bitar samma tredjedel, dvs. $\dfrac{2}{6}$ och efter den sista indelningen är bråket $\dfrac{4}{12}.$ De tre bråken beskriver alltså alla en tredjedel av pizzan trots att täljare och nämnare är olika.</translate> | ||
\[ | \[ | ||
\dfrac{1}{3}=\dfrac{2}{6}=\dfrac{4}{12}. | \dfrac{1}{3}=\dfrac{2}{6}=\dfrac{4}{12}. | ||
\] | \] | ||
− | <translate>Detta är ett exempel på när man förlängt ett bråk med $2.$ i två omgångar</translate> | + | <translate><!--T:8--> |
+ | Detta är ett exempel på när man förlängt ett bråk med $2.$ i två omgångar</translate> | ||
[[Kategori:Aritmetik]] | [[Kategori:Aritmetik]] |
ba=b⋅ka⋅k
För att illustrera detta kan man använda en pizza som delats i 3 lika stora bitar. Delar man de 3 bitarna på mitten finns det dubbelt så många bitar som tidigare, dvs. 6 stycken. Efter ytterligare en likadan indelning har man 12 bitar.