{{ tocSubheader }}
| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Jonas (Diskussion | bidrag) | Appe (Diskussion | bidrag) (Redigerar graf vorfor_1 via JXMagician.) | ||
Rad 35: | Rad 35: | ||
b.point(i, i+1); | b.point(i, i+1); | ||
} | } | ||
− | b. | + | b.txt(2.2,2,'(1,2)'); |
− | b. | + | b.txt(3.2,3,'(2,3)'); |
− | b. | + | b.txt(4.2,4,'(3,4)'); |
</jsxgpre> | </jsxgpre> | ||
<translate> | <translate> |
xxxx | xyxx |
---|---|
1 | 2 |
2 | 3 |
3 | 4 |
⋮ | ⋮ |
Man kan tänka sig att alla talpar ligger längs den räta linjen y=x+1. Här visas några, men det finns oändligt många.
På motsvarande sätt representeras alla lösningar till ekvationen y=3−x av punkter längs linjen y=3−x. Var hittar man ett talpar som löser båda ekvationerna? Jo, där de skär varandra.
Prövar man att sätta in x=1 och y=2 i de båda ekvationerna kommer likheterna att stämma.