| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Henrik (Diskussion | bidrag) | Jrhoads (Diskussion | bidrag) | ||
Rad 1: | Rad 1: | ||
− | <hbox type="h1" iconcolor="rules" iconimg="263">Notation inom geometri</hbox> | + | <hbox type="h1" iconcolor="rules" iconimg="263"><translate>Notation inom geometri</translate></hbox> |
− | Geometri innehåller en hel del speciella tecken och symboler som är bra att känna till. | + | <translate>Geometri innehåller en hel del speciella tecken och symboler som är bra att känna till.</translate> |
− | <ebox title="Trianglar: $\triangle$" labletitle="Notation"> | + | <ebox title="<translate>Trianglar: $\triangle$</translate>" labletitle="Notation"> |
− | En '''triangel''' kan betecknas med symbolen $\triangle$ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså $\triangle ABC$. En viss '''sida''' i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn $A$ och $B$ kallas $AB.$ | + | <translate>En '''triangel''' kan betecknas med symbolen $\triangle$ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså $\triangle ABC$. En viss '''sida''' i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn $A$ och $B$ kallas $AB.$</translate> |
<PGFTikz> | <PGFTikz> | ||
Rad 26: | Rad 26: | ||
</PGFTikz> | </PGFTikz> | ||
</ebox> | </ebox> | ||
− | <ebox title="Vinklar: $\wedge$ eller $\angle$" labletitle="Notation"> | + | <ebox title="<translate>Vinklar: $\wedge$ eller $\angle$</translate>" labletitle="Notation"> |
− | För att namnge en vinkel används tecknet $\wedge$ eller ibland $\angle$, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas $\wedge B.$ | + | <translate>För att namnge en vinkel används tecknet $\wedge$ eller ibland $\angle$, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas $\wedge B.$</translate> |
<PGFTikz> | <PGFTikz> | ||
Rad 50: | Rad 50: | ||
</PGFTikz> | </PGFTikz> | ||
− | Om en linje dras från $\wedge B$ mot sidan $AC$ delas vinkel $B$ i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är $\wedge B$. Menar vi den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den $\wedge ABD$: man utgår ifrån hörn $A$, följer vinkelbenet mot $B$ och sedan till hörn $D.$ På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för $\wedge ABC$ och den gröna $\wedge DBC$ . | + | <translate>Om en linje dras från $\wedge B$ mot sidan $AC$ delas vinkel $B$ i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är $\wedge B$. Menar vi den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den $\wedge ABD$: man utgår ifrån hörn $A$, följer vinkelbenet mot $B$ och sedan till hörn $D.$ På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för $\wedge ABC$ och den gröna $\wedge DBC$ .</translate> |
<PGFTikz> | <PGFTikz> | ||
Rad 100: | Rad 100: | ||
</PGFTikz> | </PGFTikz> | ||
</ebox> | </ebox> | ||
− | <ebox title="Lika stora sidor eller vinklar: |, || eller |||" labletitle="Notation"> | + | <ebox title="<translate>Lika stora sidor eller vinklar: |, || eller |||</translate>" labletitle="Notation"> |
− | Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter: |. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck: ||, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln [[Likbent triangel *Wordlist*|likbenta]] vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika. | + | <translate>Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter: |. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck: ||, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln [[Likbent triangel *Wordlist*|likbenta]] vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika. |
+ | </translate> | ||
<PGFTikz> | <PGFTikz> |
En triangel kan betecknas med symbolen △ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså △ABC. En viss sida i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn A och B kallas AB.
För att namnge en vinkel används tecknet ∧ eller ibland ∠, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas ∧B.
Om en linje dras från ∧B mot sidan AC delas vinkel B i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är ∧B. Menar vi den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den ∧ABD: man utgår ifrån hörn A, följer vinkelbenet mot B och sedan till hörn D. På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för ∧ABC och den gröna ∧DBC .
Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter: |. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck: ||, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln likbenta vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika.