| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Moa (Diskussion | bidrag) | Viktor (Diskussion | bidrag) m (Text replacement - "labletitle" to "type") | ||
Rad 5: | Rad 5: | ||
<ebox title="<translate><!--T:3--> | <ebox title="<translate><!--T:3--> | ||
− | Trianglar: $\triangle$</translate>" | + | Trianglar: $\triangle$</translate>" type="Notation"> |
<translate><!--T:4--> | <translate><!--T:4--> | ||
En '''triangel''' kan betecknas med symbolen $\triangle$ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså $\triangle ABC$. En viss '''sida''' i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn $A$ och $B$ kallas $AB.$</translate> | En '''triangel''' kan betecknas med symbolen $\triangle$ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså $\triangle ABC$. En viss '''sida''' i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn $A$ och $B$ kallas $AB.$</translate> | ||
Rad 31: | Rad 31: | ||
</ebox> | </ebox> | ||
<ebox title="<translate><!--T:5--> | <ebox title="<translate><!--T:5--> | ||
− | Vinklar: $\wedge$ eller $\angle$</translate>" | + | Vinklar: $\wedge$ eller $\angle$</translate>" type="Notation"> |
<translate><!--T:6--> | <translate><!--T:6--> | ||
För att namnge en vinkel används tecknet $\wedge$ eller ibland $\angle$, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas $\wedge B.$</translate> | För att namnge en vinkel används tecknet $\wedge$ eller ibland $\angle$, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas $\wedge B.$</translate> | ||
Rad 108: | Rad 108: | ||
</ebox> | </ebox> | ||
<ebox title="<translate><!--T:8--> | <ebox title="<translate><!--T:8--> | ||
− | Lika stora sidor eller vinklar: |, || eller |||</translate>" | + | Lika stora sidor eller vinklar: |, || eller |||</translate>" type="Notation"> |
<translate><!--T:9--> | <translate><!--T:9--> | ||
Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln [[Likbent triangel *Wordlist*|likbenta]] vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika. | Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln [[Likbent triangel *Wordlist*|likbenta]] vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika. |
En triangel kan betecknas med symbolen △ följt av bokstäverna vid dess hörn. Triangeln nedan benämns alltså △ABC. En viss sida i en triangel kan anges med sidans start- och slutpunkt, t.ex. sidan mellan hörn A och B kallas AB.
För att namnge en vinkel används tecknet ∧ eller ibland ∠, följt av en bokstav. Exempelvis kan den röda vinkeln i triangeln betecknas ∧B.
Om en linje dras från ∧B mot sidan AC delas vinkel B i två mindre vinklar. Nu är det inte längre entydigt vad som är ∧B. Menar man den blå vinkeln som bildades i figuren nedan kallar man den ∧ABD: man utgår ifrån hörn A, följer vinkelbenet mot B och sedan till hörn D. På motsvarande sätt kan man kalla hela den röda vinkeln för ∧ABC och den gröna ∧DBC .
Är två eller fler sidor lika stora kan man markera att de är det med ett streck genom sidornas mittpunkter. Finns det fler sidor som är lika stora markeras dessa med två streck, nästa med tre osv. Samma notation används för att markera vinklar som är lika stora. I figuren är den blå och gröna triangeln likbenta vilket innebär att två sidor och basvinklarna i respektive triangel är lika.