8
Årskurs 8 Visa detaljer
4. Tabeller och diagram Åk 8
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 5
4. 

Tabeller och diagram Åk 8

Denna lektion kommer lära dig teorin för att helt förstå ämnet, och det finns både uppgifter och självtester för att kontrollera din förståelse.
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation Metod Resonemang Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
10 sidor teori
21 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Tabeller och diagram Åk 8
Sida av 10
I den här lektionen går vi igenom följande ord och begrepp:
  • Diagram
  • Frekvens
  • Relativ frekvens
  • Lägesmått
  • Spridning
  • Missvisande statistik
Teori

Diagram

Statistiska undersökningar kan presenteras på olika sätt med hjälp av diagram. Fyra vanliga typer av diagram är stolpdiagram, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.


Stolpdiagram

Visar numeriska data som frekvenser med vertikala stolpar där höjden anger värdet.

Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0101.svg
Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0101.svg


Stapeldiagram

Jämför kategorier eller grupper med staplar där storleken anger värdet.

Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0102.svg
Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0102.svg


Linjediagram

Visar trender över tid med en linje som förbinder mätningarna.

Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0103.svg
Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0103.svg


Cirkeldiagram

Visar hur olika delar bildar en helhet med sektorer i en cirkel.

Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0104.svg
Fil:Tabeller och diagram åk 8 Diagram slide 0104.svg

Exempel

Undersökning om mellanmål

En skolklass har undersökt vad eleverna helst äter till mellanmål. Resultatet visas i ett diagram.

Fil:Tabeller och diagram åk 8 Undersökning om mellanmål slide 0201.svg
Fil:Tabeller och diagram åk 8 Undersökning om mellanmål slide 0201.svg
a Vad kallas ett sådant här diagram?

Cirkeln är indelad i tio lika delar, där varje del motsvarar 10 %. Ett sådant diagram, som visar andelar, kallas ett cirkeldiagram.

Börja med att skriva ner det du vet.

Svar: Cirkeldiagram

b Hur många procent av eleverna föredrar yoghurt?

2 * 10 % = 20 %

Du räknar antalet delar för yoghurt. Yoghurt motsvarar 2 delar av cirkeln.

Svar: 20 % av eleverna föredrar yoghurt.

c Hur stor andel av eleverna väljer frukt? Svara med ett bråk i enklaste form.

4/10=2/5

Du räknar antalet delar för frukt. Frukt motsvarar 4 delar av cirkeln.

Svar: 2/5 av eleverna väljer frukt.

Teori

Frekvens och relativ frekvens

En undersökning genomfördes bland elever om vilken färg som var deras favorit. Resultatet visas i en frekvenstabell, som visar både frekvens och relativa frekvens för varje färg.

Färg Frekvens, f Relativ frekvens, f/n
Röd 5 5/25 = 20 %
Blå 8 8/25 = 32 %
Grön 3 3/25 = 12 %
Gul 6 6/25 = 24 %
Violett 3 3/25 = 12 %
n=25 S:a = 100 %
  • Frekvens visar hur många elever som valde en viss färg.
  • Relativ frekvens visar andelen i procent. Den beräknas genom att dividera frekvensen med det totala antalet elever.
Till exempel för färgen röd är frekvensen 5, vilket betyder att 5 elever valde röd. Den relativa frekvensen blir 5/25 = 20 %
Exempel

Tärningskast och relativ frekvens

På en mattelektion fick eleverna kasta en tärning tio gånger var. Läraren sammanställde resultaten i en tabell som visar hur många gånger varje ögontal kom upp totalt.

Ögontal, x Frekvens, f  Relativ frekvens, .f /n.
1 8
2 10
3 7
4 9
5 11
6 5
n = S:a =
a Fyll i tabellen genom att beräkna den relativa frekvensen.

rr & 8 +& 10 +& 7 +& 9 +& 11 +& 5 n =& 50

Börja med att räkna ut den totala frekvensen:

Svar:

Ögontal, x Frekvens, f  Relativ frekvens, .f /n.
1 8 16 %
2 10 20 %
3 7 14 %
4 9 18 %
5 11 22 %
6 5 10 %
n = 50 S:a = 100 %

Den relativa frekvensen beräknas genom att dividera varje frekvens med n.

b Rita ett stolpdiagram där den relativa frekvensen är y-axeln.

Svar:

Du ritar ett stolpdiagram med ögontalet på x-axeln och den relativa frekvensen på y-axeln.

Teori

Lägesmått

När vi arbetar med statistik behöver vi beskriva och analysera data. Ett sätt är att använda lägesmått: medelvärde, median och typvärde. Vi utgår från antalet syskon som 15 elever i en klass har (se tabellen).

Antal syskon Frekvens
0 1
1 2
2 3
3 4
4 2
5 2
6 1

Medelvärde visar det genomsnittliga antalet.

Medelvärde 0 * 1 + 1 * 2 + 2 * 3 + 3 * 4 + 4 * 2 + 5 * 2 + 6 * 1/15 = [0.8em] = 0 + 2 + 6 + 12 + 8 + 10 + 6/15 = 44/15 ≈ 2,93

Alltså har eleverna i genomsnitt ungefär 3 syskon.

Medianen är mittenvärdet när alla observationer sorteras. Vid jämnt antal tar vi medelvärdet av de två mittersta. Sorterade data:

0, 1, 1, 2, 2, 2, 3, 3, 3, 3, 4, 4, 5, 5, 6.

Eftersom n = 15 är medianen det 8:e värdet: 3.

Typvärde (läge) är det vanligaste värdet. Här är typvärdet 3 (förekommer 4 gånger).

0, 1, 1, 2, 2, 2, 3, 3, 3, 3, 4, 4, 5, 5, 6.
Teori

Spridning

När vi arbetar med statistik är det inte bara medelvärde och median som är viktiga. Två undersökningar kan ha samma medelvärde och median men ändå ge olika bilder i ett stolpdiagram. Skillnaden beror på att spridningen kan vara olika stor.

Spridning handlar om hur mycket värdena varierar. Ett enkelt mått är variationsbredden, som beräknas som största värdet minus minsta värdet.

Båda undersökningarna nedan har medelvärde 6 timmar och median 6 timmar, men variationsbredderna skiljer sig:

A:9-1=8 B:7-3=4

I diagram A ligger staplarna mer utspridda längs x-axeln, medan de i B ligger tätare. Det visar att A har större spridning trots att medelvärde och median är desamma.
Exempel

Lägesmått och spridning — träningstid under en vecka

Under en vecka antecknade Amir hur många minuter han tränade på gymmet varje dag.

a Bestäm typvärdet.

0 minuter förekommer två gånger, övriga bara en gång.

Du letar efter det vanligaste värdet.

Svar: 0min

b Beräkna variationsbredden.

rrl & 45 & min -& 0 & min & 45 & min

Du tar största värdet minus minsta värdet.

Svar: 45min

c Beräkna medelvärdet. Avrunda till hela minuter.

rrl & 20 & min +& 0 & min +& 45 & min +& 30 & min +& 0 & min +& 25 & min +& 40 & min & 160 & min

Du adderar alla värden och dividerar med antalet dagar.

160/7min≈ 23 min

Svar: 23min

d Bestäm medianen.

0, 0, 20, 25, 30, 40, 45

Du ordnar värdena i storleksordning.

25min

Medianen är det mittersta värdet.

Svar: 25min

Teori

Missvisande statistik

Diagram används för att visa information tydligt, men kan också ge en skev bild om de ritas på ett missvisande sätt. Därför behöver vi granska hur diagram ritas.

Tänk dig en idrottsförening som vill visa publiksiffrorna för sina matcher de senaste tre åren. Publiksiffran ökade från 2 400 år 2020 till 2 600 år 2022. För att förstora ökningen kan man rita y-axeln från 2 300 i stället för från noll.

Med en sådan skala ser ökningen ut att vara dramatisk, trots att den bara är cirka 8 %. Med y-axeln från noll blir skillnaden liten och mer rättvisande.

Exempel

Granska och tolka diagram

Ett skolbibliotek har ritat ett diagram över hur många böcker som lånats under de senaste åren.

a Bedöm om diagrammet är korrekt ritat. Motivera ditt svar.

Svar: Diagrammet är inte korrekt eftersom y-axeln inte börjar vid 0 och därför förstorar ökningen.

När du granskar diagrammet märker du att y-axeln inte börjar vid 0. Detta gör att ökningen ser större ut än den egentligen är. Därför är diagrammet inte korrekt ritat.

b Beskriv hur ett korrekt ritat diagram skulle se ut.

Ett korrekt ritat diagram skulle visa samma punkter men med y-axeln från 0 och jämna steg.

Svar: I ett korrekt diagram stiger linjen uppåt men ser måttlig ut istället för överdriven.

Tabeller och diagram Åk 8
Uppgifter
Redigera lektion
>
2
e
7
8
9
×
÷1
=
=
4
5
6
+
<
log
ln
log
1
2
3
()
sin
cos
tan
0
.
π
x
y