Logga in
| | 8 sidor teori |
| | 24 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
När vi kastar en tärning kan vi inte i förväg veta vilket resultat vi får.
Detta kallas för ett slumpmässigt försök. Alla möjliga utfall är lika troliga, och det finns sex möjliga utfall när vi kastar en vanlig sexsidig tärning.
Om alla utfall är lika troliga säger vi att det är en likformig sannolikhetsfördelning. Om vissa utfall är mer troliga än andra kallar vi det en olikformig sannolikhetsfördelning.
För att ta reda på sannolikheten för en händelse dividerar vi antalet gynnsamma utfall med antalet möjliga utfall.
P(händelse) = antalet gynnsamma utfallantalet möjliga utfall
Sannolikheten betecknas med P (från engelska probability) och kan uttryckas som ett decimaltal, ett bråk eller en procent. Vi noterar också att summan av sannolikheterna för alla möjliga utfall alltid är 1 (eller 100 %).
Vi kan till exempel beräkna sannolikheten att få ett jämnt tal när vi kastar en tärning. Det finns 3 gynnsamma utfall (2, 4, 6) och 6 möjliga utfall totalt.
När vi kastar en tärning finns det sex möjliga utfall. Om vi kastar tärningen två gånger blir antalet möjliga utfall 6 * 6 = 36.
Ett träddiagram kan användas för att visa alla möjliga utfall vid två kast.
Anta att vi vill bestämma sannolikheten att få en 1:a först och en 2:a sedan. I träddiagrammet ser vi att det finns ett gynnsamt utfall för denna händelse.
Genom att multiplicera sannolikheterna får vi:
P(1 och 2) = P(1) * P(2) = 16 * 16 = 136
Generellt gäller: om sannolikheten för händelse A är P(A) och sannolikheten för händelse B är P(B), så är sannolikheten för att båda inträffar:
P(A och B) = P(A) * P(B)När vi kastar en tärning finns det en chans på 1/6 att få en sexa. Detta betyder inte att det sker exakt var sjätte gång. Om vi kastar tärningen många gånger, till exempel 1 000 gånger, kan vi förvänta oss att ungefär 1/6 av kasten blir sexor, vilket motsvarar cirka 167 sexor. Utforska simulatorn nedan för att undersöka hur sannolikheten fungerar vid många kast.
Saga drar ett kort från en kortlek, lägger tillbaka det och drar ett nytt kort.
En kortlek innehåller 52 kort, varav 26 är svarta.
Börja med att skriva ner det du vet.
P(svart kort) =
=26/52 = 1/2
Dividera antalet svarta kort med det totala antalet kort.
P(2 svar)=
=1/2* 1/2=
Multiplicera sannolikheten med sig själv eftersom kortet läggs tillbaka mellan dragen.
=1/4=0,25=25 %.
Svar: Sannolikheten att båda korten är svarta är 25 %.
4 kort är kungar.
13 kort är hjärter.
Börja med att skriva ner det du vet.
P(kung kort)=
=4/52=1/13
Dividera antalet kungar med det totala antalet kort.
P(hjårter kort)=
13/52=1/4
Dividera antalet hjärter med det totala antalet kort.
P(kung och hjärter)=
=1/13*1/4=
Multiplicera sannolikheterna för att få sannolikheten för båda dragen.
=1/52
Svar: Sannolikheten att dra en kung och ett hjärter är 1/52.
13 kort är ruter.
Börja med att skriva ner det du vet.
P(ruter)=13/52=1/4
Dividera antalet ruter med det totala antalet kort.
Antal ruter: 1/4av 200 =
= 1/4* 200 =
Om processen upprepas 200 gånger förväntas en fjärdedel av dragen vara ruter.
=200/4=50
Svar: 50 gånger
Tabellen visar alla möjliga summor när man kastar två tärningar.
Använd tabellen för att beräkna sannolikheten att summan blir 6 eller 9. Skriv svaret som en bråkdel i dess enklaste form.
Gynnsamma utfall:
(1 + 5), (2 + 4), (3 + 3), (4 + 2), (5 + 1)
Summan 6 förekommer 5 gånger i tabellen. Varje kombination motsvarar ett möjligt utfall.
P(summan 6) = 5/36
Det finns 36 möjliga utfall. Dividera 5 med 36 för att få sannolikheten.
Svar: P(summan 6) = 5/36
Gynnsamma utfall:
(3 + 6), (4 + 5), (5 + 4), (6 + 3)
Summan 9 förekommer 4 gånger i tabellen.
P(summan 9) =
=4/36=1/9
Dividera 4 med 36 för att få sannolikheten och förkorta bråket till 1/9.
Svar: P(summan 9) = 1/9
Saga ska göra en smörgås till Emil. Hon kan välja mellan fullkornsbröd eller rågbröd, tre sorters kött — skinka, kalkon eller salami — och tre sorters ost — amerikansk, schweizisk eller provolone. Emil tycker inte om rågbröd, är allergisk mot salami och äter bara provoloneost, men han gillar alla andra tillgängliga ingredienser.
Använd ett träddiagram för att ta reda på hur många olika smörgåsar som kan göras och beräkna sedan sannolikheten att en slumpmässigt vald smörgås passar Emil.
Antal möjliga kombinationer:
Det finns 2 typer av bröd, 3 sorters kött och 3 sorters ost. 2 * 3 * 3=18 möjliga smörgåsar.
För att ta reda på hur många olika smörgåsar som kan göras multiplicerar man antalet valmöjligheter för varje kategori.
Gynnsamma kombinationer:
Emil gillar 2 kombinationer — de med fullkornsbröd, skinka eller kalkon, och provoloneost.
Av 18 möjliga smörgåsar uppfyller 2 Emils villkor. Endast dessa räknas som gynnsamma utfall.
P=2/18=1/9
Dividera 2 med 18 för att beräkna sannolikheten och förkorta bråket till enklaste form.
Svar: Sannolikheten att smörgåsen passar Emil är 1/9.
Saga deltar i det populära TV-programmet Dörren till förmögenhet
. Hon står inför tre dörrar på scenen. Bakom en av dörrarna finns en ny elcykel, medan de andra två döljer leksaksälgar.
Det finns tre dörrar — alltså tre möjliga utfall, men bara ett av dem är gynnsamt.
Börja med att skriva ner det du vet.
P(vinnande dörr) =
=1/3 ≈ 0,33
Dividera 1 med 3 för att få sannolikheten som decimal.
Svar: Chansen att Saga väljer rätt dörr är 0,33.
Två av dörrarna döljer en leksaksälg — de gynnsamma valen.
Eftersom 2 av 3 dörrar innehåller en leksaksälg delas 2 med 3.
P(leksaksälg) =
=2/3 ≈ 0,67
Förkorta bråket och avrunda till två decimaler vid behov.
Svar: Chansen att välja en dörr med leksaksälg är 0,67.
Om det finns 60 dörrar och 15 döljer vinster, betyder det att 45 har en leksaksälg bakom sig.
Antalet dörrar med leksaksälg är 45, och det totala antalet dörrar är 60.
P(X) = 45/60 = 0,75
Dividera 45 med 60 för att få sannolikheten.
Svar: Chansen att Saga skulle välja en dörr med leksaksälg bakom är 0,75.
<row> <cell left="true" role="sol"> Hjulet har 10 lika stora sektorer numrerade 1--10. </cell> <cell right="true" role="exp"> Börja med att skriva ner det du vet. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Möjliga utfall: 1--10
Antal möjliga utfall: 10
Gynnsamma utfall: 8, 9, 10
Antal gynnsamma utfall: 3
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Alla möjliga utfall talen från 1 till 10. De gynnsamma utfallen är talen som är större än 7, alltså 8, 9 och 10.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> P = 3/10 = 0,3 </cell> <cell right="true" role="exp"> Dividera antalet gynnsamma utfall med antalet möjliga utfall. </cell> </row>
<row> <cell> Svar: Sannolikheten att pilen stannar på ett tal större än 7 är 3/10 eller 0,3. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Antalet röda kulor: 4
Antalet blå kulor: 6
Totalt antal kulor: 4 + 6 = 10
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Börja med att skriva ner det du vet.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> P(blå kula) = 6/10= </cell> <cell right="true" role="exp"> Dividera antalet gynnsamma utfall med antalet möjliga utfall. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> = 0,6=60 % </cell> </row>
<row> <cell> Svar: Sannolikheten att ta upp en blå kula är 60 %. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 40 % av eleverna är med i skolkören. </cell> <cell right="true" role="exp"> Börja med att skriva ner det du vet. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Andelen elever som inte är med i kören:
100 % - 40 % = 60 %
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Beräkna hur stor andel som inte är med i kören.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> P(inte i kör) = 60/100 = 0,6 </cell> <cell right="true" role="exp"> Skriv sannolikheten som ett decimaltal. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Sannolikheten att en slumpvis vald elev inte är med i skolkören är 0,6. </cell> </row>
Oskar kastar en sexsidig tärning. Bestäm om det är möjligt, säkert eller omöjligt att få:
<row>
<cell left="true" role="sol">
En sexsidig tärning har utfallen: 1, 2, 3, 4, 5, 6
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Börja med att skriva ner det du vet.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Tal mindre än 7: 1, 2, 3, 4, 5, 6 </cell> <cell right="true" role="exp"> Vilka utfall är mindre än 7? </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Alla möjliga utfall är mindre än 7. </cell> <cell right="true" role="exp"> Jämför de gynnsamma utfallen med alla möjliga utfall. </cell> </row>
<row> <cell> Svar: Det är säkert, eftersom alla utfall (1--6) är mindre än 7. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
En nia: Finns inte på tärningen
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Kan du få en nia med en sexsidig tärning?
</cell>
</row>
<row> <cell> Svar: Det är omöjligt, eftersom en sexsidig tärning bara kan visa 1--6 och aldrig en nia. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Jämnt tal: 2, 4, 6 </cell> <cell right="true" role="exp"> Vilka av utfallen är jämna tal? </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 3 av 6 möjliga utfall är jämna tal. </cell> <cell right="true" role="exp"> Det kan hända men behöver inte hända. </cell> </row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Det är möjligt, eftersom tärningen kan visa 2, 4 eller 6. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Antal kulor totalt: 100
Antal blå kulor: 40 %av 100 = 40
Antal dragningar: 400
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Börja med att skriva ner det du vet.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> P(blå kula) = 40/100 = 0,4 </cell> <cell right="true" role="exp"> Beräkna sannolikheten för att dra en blå kula vid varje slumpmässigt försök. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Förväntat antal:
400 * 0,4 =160
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Multiplicera antalet dragningar med sannolikheten för att få det förväntade antalet.
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Man kan förvänta sig att dra en blå kula 160 gånger. </cell> </row>
Markera den rimliga sannolikheten för varje händelse. Välj mellan: omöjlig, osannolik, lika trolig, sannolik, säker.
<row>
<cell left="true" role="sol">
Att solen går upp imorgon
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Tänk på hur ofta denna händelse inträffar i verkligheten.
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Det är säker, eftersom detta händer varje dag utan undantag. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Att bussen aldrig kommer igen
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Tänk på hur realistisk denna händelse är.
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Det är omöjlig, eftersom bussar fortsätter att köra enligt tidtabell. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Att ett barn är en pojke
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Tänk på chansen jämfört med att det är en flicka.
</cell>
</row>
<row> <cell role="sol"> Svar: Det är lika troligt, eftersom det är ungefär lika troligt som att det är en flicka. </cell> </row>
En tärning kastas. Ge ett exempel på en händelse Z där sannolikheten P(Z)=1/2.
<row> <cell left="true" role="sol"> En tärning har 6 möjliga utfall: 1, 2, 3, 4, 5, 6. </cell> <cell right="true" role="exp"> Börja med att skriva ner det du vet. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> P(Z) = antalet gynnsamma utfall/6 </cell> <cell right="true" role="exp"> Använd formeln för sannolikhet vid likformig sannolikhetsfördelning. </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
1/2= antalet gynnsamma utfall/6
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Sätt in P(Z) = 1/2 i formeln.
</cell>
</row>
<row> <cell left="true" role="sol"> 3/6= antalet gynnsamma utfall/6 </cell> <cell right="true" role="exp"> Förläng bråket 1/2 genom att multiplicera både täljaren och nämnaren med 3. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> antalet gynnsamma utfall=3 </cell> </row>
<row>
<cell left="true" role="sol">
Händelse Z_1: jämnt tal = {2, 4, 6}
Händelse Z_2: udda tal = {1, 3, 5}
Händelse Z_3: tal ≤ 3 = {1, 2, 3}
</cell>
<cell right="true" role="exp">
Exempel på händelser med 3 gynnsamma utfall.
</cell>
</row>
<row>
<cell role="sol">
Svar: Till exempel händelsen att få ett jämnt tal
där P(Z) = 3/6 = 1/2.
</cell>
</row>
Elias tror att antingen vinner man på triss, eller så förlorar man — alltså 50 % chans
. Förklara varför hans tanke är fel.
<row> <cell left="true" role="sol"> Det finns två möjliga utfall: vinna eller förlora. </cell> <cell right="true" role="exp"> Börja med att skriva ner det du vet. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Elias tänker: 2 utfall betyder 50 % chans för varje utfall </cell> <cell right="true" role="exp"> Vad tror Elias om sannolikheten? </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Men alla möjliga utfall behöver inte vara lika sannolika. </cell> <cell right="true" role="exp"> Att det finns två utfall betyder inte att de har samma sannolikhet. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Triss har en olikformig sannolikhetsfördelning. </cell> <cell right="true" role="exp"> Mycket fler personer förlorar än vinner på triss. </cell> </row>
<row> <cell left="true" role="sol"> Antalet gynnsamma utfall är mycket mindre än antalet möjliga utfall </cell> <cell right="true" role="exp"> Endast ett fåtal av alla triss-lotter är vinnande. </cell> </row>
<row> <cell> Svar: Elias tänker fel eftersom bara för att det finns två utfall betyder det inte att de är lika sannolika. Triss har mycket färre vinnande lotter än förlorande. </cell> </row>