8
Årskurs 8 Visa detaljer
1. Sannolikhet Åk 8
Fortsätt till nästa lektion
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 5
1. 

Sannolikhet Åk 8

Denna lektion kommer lära dig teorin för att helt förstå ämnet, och det finns både uppgifter och självtester för att kontrollera din förståelse.
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation Metod Resonemang Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
8 sidor teori
24 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Sannolikhet Åk 8
Sida av 8
I den här lektionen går vi igenom följande ord och begrepp:
  • Möjliga utfal
  • Gynnsamma utfall
  • Slumpmässigt försök
  • Likformig sannolikhetsfördelning
  • Olikformig sannolikhetsfördelning
  • Probability
  • Träddiagram
Teori

Möjliga och gynnsamma utfall

När vi kastar en tärning kan vi inte i förväg veta vilket resultat vi får.

Applet som låter en rulla en tärning

Detta kallas för ett slumpmässigt försök. Alla möjliga utfall är lika troliga, och det finns sex möjliga utfall när vi kastar en vanlig sexsidig tärning.

Om alla utfall är lika troliga säger vi att det är en likformig sannolikhetsfördelning. Om vissa utfall är mer troliga än andra kallar vi det en olikformig sannolikhetsfördelning.

För att ta reda på sannolikheten för en händelse dividerar vi antalet gynnsamma utfall med antalet möjliga utfall.

P(händelse) = antalet gynnsamma utfallantalet möjliga utfall

Sannolikheten betecknas med P (från engelska probability) och kan uttryckas som ett decimaltal, ett bråk eller en procent. Vi noterar också att summan av sannolikheterna för alla möjliga utfall alltid är 1 (eller 100 %).

Vi kan till exempel beräkna sannolikheten att få ett jämnt tal när vi kastar en tärning. Det finns 3 gynnsamma utfall (2, 4, 6) och 6 möjliga utfall totalt.

P(jämnt tal) = 3/6 = 1/2 = 0,5 = 50 %
Teori

Sannolikhet vid flera händelser

När vi kastar en tärning finns det sex möjliga utfall. Om vi kastar tärningen två gånger blir antalet möjliga utfall 6 * 6 = 36.

Ett träddiagram kan användas för att visa alla möjliga utfall vid två kast.

Ett träddiagram som visar utfallen när man kastar en tärning två gånger: sex grenar utgår från rotnoden för det första kastet, och var och en av dessa grenar delar sig i ytterligare sex för det andra kastets utfall.

Anta att vi vill bestämma sannolikheten att få en 1:a först och en 2:a sedan. I träddiagrammet ser vi att det finns ett gynnsamt utfall för denna händelse.

  • Sannolikheten att få en 1:a vid första kastet är 1/6.
  • Sannolikheten att få en 2:a vid andra kastet är också 1/6.

Genom att multiplicera sannolikheterna får vi:

P(1 och 2) = P(1) * P(2) = 16 * 16 = 136

Generellt gäller: om sannolikheten för händelse A är P(A) och sannolikheten för händelse B är P(B), så är sannolikheten för att båda inträffar:

P(A och B) = P(A) * P(B)
Teori

Förekomst av en händelse

När vi kastar en tärning finns det en chans på 1/6 att få en sexa. Detta betyder inte att det sker exakt var sjätte gång. Om vi kastar tärningen många gånger, till exempel 1 000 gånger, kan vi förvänta oss att ungefär 1/6 av kasten blir sexor, vilket motsvarar cirka 167 sexor. Utforska simulatorn nedan för att undersöka hur sannolikheten fungerar vid många kast.

Exempel

Sannolikhet med kortlek

Saga drar ett kort från en kortlek, lägger tillbaka det och drar ett nytt kort.

Fil:Sannolikhet Åk 8 Sannolikhet med kortlek slide 0401.webp
Fil:Sannolikhet Åk 8 Sannolikhet med kortlek slide 0401.webp
a Vad är sannolikheten att båda korten är svarta? Svara i procentform.

En kortlek innehåller 52 kort, varav 26 är svarta.

Börja med att skriva ner det du vet.

P(svart kort) =
=26/52 = 1/2

Dividera antalet svarta kort med det totala antalet kort.

P(2 svar)=
=1/2* 1/2=

Multiplicera sannolikheten med sig själv eftersom kortet läggs tillbaka mellan dragen.

=1/4=0,25=25 %.

Svar: Sannolikheten att båda korten är svarta är 25 %.

b Vad är sannolikheten att det första kortet är en kung och det andra är ett hjärter? Skriv svaret i sin enklaste form.

4 kort är kungar.
13 kort är hjärter.

Börja med att skriva ner det du vet.

P(kung kort)=
=4/52=1/13

Dividera antalet kungar med det totala antalet kort.

P(hjårter kort)=
13/52=1/4

Dividera antalet hjärter med det totala antalet kort.

P(kung och hjärter)=
=1/13*1/4=

Multiplicera sannolikheterna för att få sannolikheten för båda dragen.

=1/52

Svar: Sannolikheten att dra en kung och ett hjärter är 1/52.

c Om processen upprepas 200 gånger, ungefär hur många gånger kommer kortet att vara en ruter?

13 kort är ruter.

Börja med att skriva ner det du vet.

P(ruter)=13/52=1/4

Dividera antalet ruter med det totala antalet kort.

Antal ruter: 1/4av 200 =
= 1/4* 200 =

Om processen upprepas 200 gånger förväntas en fjärdedel av dragen vara ruter.

=200/4=50

Svar: 50 gånger

Exempel

Tärningskast

Tabellen visar alla möjliga summor när man kastar två tärningar.

Fil:Sannolikhet Åk 8 Tärningskast slide 0501.svg
Fil:Sannolikhet Åk 8 Tärningskast slide 0501.svg

Använd tabellen för att beräkna sannolikheten att summan blir 6 eller 9. Skriv svaret som en bråkdel i dess enklaste form.

a P(summan 6)

Gynnsamma utfall:
(1 + 5), (2 + 4), (3 + 3), (4 + 2), (5 + 1)

Summan 6 förekommer 5 gånger i tabellen. Varje kombination motsvarar ett möjligt utfall.

P(summan 6) = 5/36

Det finns 36 möjliga utfall. Dividera 5 med 36 för att få sannolikheten.

Svar: P(summan 6) = 5/36

b P(summan 9)

Gynnsamma utfall:
(3 + 6), (4 + 5), (5 + 4), (6 + 3)

Summan 9 förekommer 4 gånger i tabellen.

P(summan 9) =
=4/36=1/9

Dividera 4 med 36 för att få sannolikheten och förkorta bråket till 1/9.

Svar: P(summan 9) = 1/9

Exempel

Smörgåsval och sannolikhet

Saga ska göra en smörgås till Emil. Hon kan välja mellan fullkornsbröd eller rågbröd, tre sorters kött — skinka, kalkon eller salami — och tre sorters ost — amerikansk, schweizisk eller provolone. Emil tycker inte om rågbröd, är allergisk mot salami och äter bara provoloneost, men han gillar alla andra tillgängliga ingredienser.

Fil:Sannolikhet Åk 8 Smörgåsval och sannolikhet slide 0601.webp
Fil:Sannolikhet Åk 8 Smörgåsval och sannolikhet slide 0601.webp

Använd ett träddiagram för att ta reda på hur många olika smörgåsar som kan göras och beräkna sedan sannolikheten att en slumpmässigt vald smörgås passar Emil.

Antal möjliga kombinationer:
Det finns 2 typer av bröd, 3 sorters kött och 3 sorters ost. 2 * 3 * 3=18 möjliga smörgåsar.

För att ta reda på hur många olika smörgåsar som kan göras multiplicerar man antalet valmöjligheter för varje kategori.

Gynnsamma kombinationer:
Emil gillar 2 kombinationer — de med fullkornsbröd, skinka eller kalkon, och provoloneost.

Av 18 möjliga smörgåsar uppfyller 2 Emils villkor. Endast dessa räknas som gynnsamma utfall.

P=2/18=1/9

Dividera 2 med 18 för att beräkna sannolikheten och förkorta bråket till enklaste form.

Svar: Sannolikheten att smörgåsen passar Emil är 1/9.

Exempel

Sannolikhet — Dörren till förmögenhet

Saga deltar i det populära TV-programmet Dörren till förmögenhet. Hon står inför tre dörrar på scenen. Bakom en av dörrarna finns en ny elcykel, medan de andra två döljer leksaksälgar.

Fil:Sannolikhet Åk 8 Sannolikhet Dörren till förmögenhet slide 0701.webp
Fil:Sannolikhet Åk 8 Sannolikhet Dörren till förmögenhet slide 0701.webp
a Vad är chansen att Saga väljer rätt dörr? Avrunda svaret till två decimaler om det behövs.

Det finns tre dörrar — alltså tre möjliga utfall, men bara ett av dem är gynnsamt.

Börja med att skriva ner det du vet.

P(vinnande dörr) =
=1/3 ≈ 0,33

Dividera 1 med 3 för att få sannolikheten som decimal.

Svar: Chansen att Saga väljer rätt dörr är 0,33.

b Vad är chansen att välja en dörr med en leksaksälg? Avrunda svaret till två decimaler om nödvändigt.

Två av dörrarna döljer en leksaksälg — de gynnsamma valen.

Eftersom 2 av 3 dörrar innehåller en leksaksälg delas 2 med 3.

P(leksaksälg) =
=2/3 ≈ 0,67

Förkorta bråket och avrunda till två decimaler vid behov.

Svar: Chansen att välja en dörr med leksaksälg är 0,67.

c Om det fanns 60 dörrar och 15 storslagna priser, vad är chansen att Saga skulle välja en dörr med en leksaksälg bakom? Avrunda svaret till två decimaler om det behövs.

Om det finns 60 dörrar och 15 döljer vinster, betyder det att 45 har en leksaksälg bakom sig.

Antalet dörrar med leksaksälg är 45, och det totala antalet dörrar är 60.

P(X) = 45/60 = 0,75

Dividera 45 med 60 för att få sannolikheten.

Svar: Chansen att Saga skulle välja en dörr med leksaksälg bakom är 0,75.

Sannolikhet Åk 8
Uppgifter
Redigera lektion
>
2
e
7
8
9
×
÷1
=
=
4
5
6
+
<
log
ln
log
1
2
3
()
sin
cos
tan
0
.
π
x
y