7
Årskurs 7 Visa detaljer
1. Sannolikhet Åk 7
Fortsätt till nästa lektion
Lektion
Uppgifter
Tester
Kapitel 5
1. 

Sannolikhet Åk 7

Denna lektion kommer lära dig teorin för att helt förstå ämnet, och det finns både uppgifter och självtester för att kontrollera din förståelse.
Begrepp Modellering Problemlösning Procedur Resonemang och Kommunikation Metod Resonemang Kommunikation
Inställningar & verktyg för lektion
9 sidor teori
24 Uppgifter - Nivå 1 - 3
Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet.
Sannolikhet Åk 7
Sida av 9
I den här lektionen går vi igenom följande ord och begrepp:
  • Sannolikhetslära
  • Slumpmässigt
  • Utfall
  • Möjliga utfall
  • Likformig sannolikhetsfördelning
  • Olikformig sannolikhetsfördelning
  • Gynnsamma utfall
  • Sannolikhet

Förkunskaper

Teori

Sannolikhetslära

Vad är chansen att något händer? Hur stor är risken att något farligt sker? Att räkna ut hur troligt det är att olika saker händer kallas för sannolikhetslära. När vi väljer något ur en grupp utan att veta vad vi får, sägs det vara slumpmässigt. Ett exempel är att ta en kula ur en påse utan att titta. Slumpen spelar en viktig roll i sannolikhetslära.

Sannolikhet Åk 7 0101.webp

Till exempel: Om du har en påse med 10 röda kulor och 5 blå kulor, och du tar upp en kula utan att titta, hur stor är chansen att du får en blå kula? Sannolikhetslära hjälper oss att räkna ut detta.
Utforska

Undersökning av tärningskast

Rulla tärningen och dokumentera resultatet i tabellen.

Tärningssimulator.
Om tärningen rullas 100 gånger, hur många gånger kan man förvänta sig att varje siffra kommer upp?
Teori

Likformig sannolikhetsfördelning

När vi kastar en vanlig sexsidig tärning, kan resultatet bli en av sex olika siffror. Vi säger att det finns 6 möjliga utfall. Detta betyder att varje sida av tärningen har lika stor chans att hamna uppåt när vi kastar, vilket gör att sannolikheten för varje utfall är lika stor.

Sannolikhet Åk 7 0201.webp

En likformig sannolikhetsfördelning betyder att alla utfall har lika stor chans att hända. Det är just det som menas med en likformig sannolikhetsfördelning. Eftersom tärningen har 6 sidor med värdena 1 till 6, finns det 6 möjliga utfall. Sannolikheten för varje utfall är 1/6, eftersom alla utfall är lika sannolika.

Sannolikhet Åk 7 0301.webp

Ett annat exempel på en likformig sannolikhetsfördelning är att vi drar ett kort ur en vanlig kortlek med 52 kort. Om kortleken är välblandad har varje kort lika stor chans att dras. Det finns 52 möjliga utfall, och sannolikheten för varje utfall är 1/52.
Teori

Olikformig sannolikhetsfördelning

När sannolikheten för olika utfall inte är lika stor, kallar vi det för en olikformig sannolikhetsfördelning. Tänk dig en burk med olika färgade kulor. I burken finns 6 röda kulor, 4 blå kulor, 2 gröna kulor och 3 gula kulor. Om du slumpvis tar en kula ur burken, är chansen olika stor att få en viss färg.

Sannolikhet Åk 7 0401.webp

Till exempel är det mer sannolikt att du får en blå kula än en grön kula. Detta beror på att det finns fler blå kulor än gröna kulor i burken. Det är också tydligt att det finns minst antal gröna kulor jämfört med de andra färgerna. I detta fall är sannolikheten för att få en viss färg olika stor beroende på färgen.
Exempel

Klassificera påståenden

Identifiera vilken typ av sannolikhetsfördelning som beskrivs i varje situation.

Sannolikhet Åk 7 0501.webp

a En mynt kastas och landar antingen på krona eller på klave.

Två möjliga utfall:

  • krona
  • klave

Börja med att skriva ner det du vet.

Alla utfall är lika sannolika, därför är det en likformig sannolikhetsfördelning.

Chansen är 50 % för krona och 50 % för klave.

Svar: Likformig sannolikhetsfördelning

b En elev väljer en bok från en hylla med 6 böcker, varav 2 är deckare, 2 är kärleksböcker och 2 är barnböcker. Eleven väljer helt slumpmässigt.

Sannolikhet Åk 7 0601.webp

Det finns 6 böcker att välja mellan:

  • 2 deckarböcker
  • 2 kärleksböcker
  • 2 barnböcker

Börja med att skriva ner det du vet.

Eftersom varje genre innehåller lika många böcker (2 var), blir sannolikheten för varje genre lika stor.

Varje genre har alltså sannolikheten 1/3 eller cirka ≈ 33 %.

Sannolikheten är densamma för alla genrer, vilket innebär att det är en likformig sannolikhetsfördelning.

Svar: Likformig sannolikhetsfördelning

c I en klass finns det 10 elever som spelar en fritidsaktivitet: 5 spelar fotboll, 3 spelar basket och 2 spelar tennis. Om du slumpmässigt väljer en elev, vad är sannolikheten att eleven spelar fotboll, basket eller tennis?

Tio möjliga utfall:

  • 5 elever spelar fotboll
  • 3 elever spelar basket
  • 2 elever spelar tennis

Börja med att skriva ner det du vet.

Eftersom olika många elever spelar de olika sporterna blir sannolikheten olika stor.

Sannolikheten för att en slumpmässigt vald elev spelar fotboll är 5/10 = 50 %, för basket är 3/10 = 30 % och för tennis är 2/10 = 20 %.

Alla utfall är alltså inte lika sannolika, därför är det en olikformig sannolikhetsfördelning.

Svar: Olikformig sannolikhetsfördelning

Teori

Sannolikhet

Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att något händer, och vi betecknar den med P, från det engelska ordet probability. Sannolikheten uttrycks ofta som en andel i bråk-, procent- eller decimalform. Sannolikheten för en händelse kan beräknas med hjälp av formeln:


Sannolikhetformeln

P(händelse) = Antalet gynnsamma utfall/antalet möjliga utfall


När vi kastar en sexsidig tärning, hur stor är sannolikheten att få ett tal som är större än 2? Det finns 4 gynnsamma utfall: 3, 4, 5 och 6. Sannolikheten för att få ett tal större än 2 är:


Exempel Händelse — Tal större än två

P(tal större än2) = 4/6≈ 0,67 eller 67 %


I praktiken betyder detta att om vi kastar tärningen många gånger, kommer ungefär två tredjedelar av resultaten att vara större än 2. Detta är dock ingen garanti, och resultaten kan variera från gång till gång.


Sannolikheten att få en 3:a är 1/6 och sannolikheten att inte få en 3:a är 5/6. När vi adderar dessa två sannolikheter får vi alltid 1, eftersom det är säkert att antingen få en 3:a eller inte få en 3:a.


Allmänt kan vi skriva om en händelse A:

P(A) + P(inte A) = 1


Att få en 7:a är omöjligt vid kast med en sexsidig tärning. Därför är P(7) = 0.
Exempel

Matcha spel med vinstsannolikhet

Matcha varje spel med deras motsvarande vinstsannolikhet.

Fel uppstod: bilden kunde ej laddas.

Händelse A: att välja ett multipel av 4 mellan 1och 20
Antal gynnsamma utfall: 5
Antal möjliga utfall: 20

Börja med den första händelsen. Bland de givna talen finns fem multiplar av 4: 4, 8, 12, 16 och 20.

P(A) = 5/20 = 1/4

Använd sannolikhetsformeln. Förkorta sedan bråket med 5.

Händelse B: att dra ett rött kort från en vanlig kortlek
Antal gynnsamma utfall: 26
Antal möjliga utfall: 52

En standardkortlek har 52 kort i fyra färger: spader, klöver (svarta) samt hjärter och diamanter (röda). Eftersom varje färg har 13 kort finns det 26 röda kort.

P(B) = 26/52 = 1/2

Sannolikheten att dra ett rött kort är 26 dividerat med 52. Detta kan förkortas med 26, vilket ger 1/2.

Händelse C: pilen som landar på den blå delen av en cirkel
Antal gynnsamma utfall: 1
Antal möjliga utfall: 3

Snurrhjulet har tre lika stora delar, varav endast en är blå och gynnsam.

P(C) = 1/3

Händelse D: att välja bokstaven M bland svenska alfabetets bokstäver
Antal gynnsamma utfall: 1
Antal möjliga utfall: 29

Alfabetet har 29 bokstäver och endast en av dem är M.

P(D) = 1/29

Svar: P(A) = 1/4, P(B) = 1/2, P(C) = 1/3 och P(D) = 1/29

Exempel

Bollhavet

Ett bollhav innehåller 240 bollar, jämnt fördelade i blå, röda, gula, gröna, rosa och orange.

Sannolikhet Åk 7 0801.webp

En boll dras på måfå. Vad är sannolikheten att den inte är röd? Svara i bråkform.

Det finns 240 bollar i bollhavet.
Bollarna är jämnt fördelade mellan 6 olika färger.

Börja med att skriva ner det du vet.

240/6 = 40

Dela 240 med 6 för att få antalet bollar av varje färg.

P(Röd boll) = 40/240 = 1/6

Det finns 40 röda bollar i bollpoolen. Sannolikheten att dra en röd boll är 40/240.

P(Röd boll) + P(Inte en röd boll) = 1

Sannolikheten för röd och inte röd tillsammans blir 1.

1/6 + P(Inte en röd boll) = 1

Ersätt sannolikheten att få en röd boll i ekvationen.

P(Inte en röd boll) = 1 - 1/6

Subtrahera 1/6 från båda sidor av ekvationen.

P(Inte en röd boll) = 5/6

Svar: Sannolikheten att inte få en röd boll är 5/6.

Sannolikhet Åk 7
Uppgifter
Redigera lektion
>
2
e
7
8
9
×
÷1
=
=
4
5
6
+
<
log
ln
log
1
2
3
()
sin
cos
tan
0
.
π
x
y