Logga in
Formel i C2&: = -1mmB2*20 Formel i C3&: = -1mmB3*12 Formel i C4&: = -1mmB4*15.
Formel i C2&: = -1mmB2*20 Formel i C3&: = -1mmB3*12 Formel i C4&: = -1mmB4*15.
I figuren framgår det att antalet sålda varor kommer stå i B-kolumnen. Givet att kaffe kostar 20 kr/kopp, kanelbullar 12 kr/st och läsk 15 kr/st borde det alltså stå =B2*20 i C2, =B3*12 i C3 och =B4*15 i C4.
Vi är intresserade av att veta vad det totala antalet sålda varor är och vad de totala intäkterna är. I B5 skriver vi därför en formel som beräknar summan av alla celler från och med B2 till och med B4 och i C5 gör vi samma sak men för C-kolumnen. Två sådana formler vore = -1mmB2+B3+B4 och = -1mmC2+C3+C4. Vi skriver in formlerna ovan i kalkylarket och utför beräkningarna. Då erhåller vi det slutgiltiga kalkylbladet.
Ibland har man 1000 rader i ett kalkylblad istället för 4 och då kan det bli bökigt att skriva alla termer för hand när man exempelvis vill summera alla celler från B1 till B1000. Som tur är finns inbyggda funktioner för detta. Då skriver man oftast "SUM(B1:B1000)" eller "SUMMA(B1:B1000)" istället.
Formel i C2&: = -1mmB2*20 Formel i C3&: = -1mmB3*12 Formel i C4&: = -1mmB4*15.
Vi skriver in dessa i kalkylarket och 23 i B2, 15 i B3 och 12 i B4. Då kommer C-kolumnen att fyllas med intäkterna från försäljningen av respektive vara. Efter att beräkningarna i C-kolumnen utförts får vi följande kalkylblad.Vi är intresserade av att veta vad de totala intäkterna är. I C5 skriver vi därför en formel som beräknar summan av alla celler från och med C2 till och med C4. En sådan formel är = -1mmC2+C3+C4. Vi skriver in formeln ovan i kalkylarket och utför beräkningen. Då erhåller vi det slutgiltiga kalkylbladet.