Logga in
| | 7 sidor teori |
| | 19 Uppgifter - Nivå 1 - 3 |
| | Varje lektion är menad motsvara 1-2 lektioner i klassrummet. |
Ett spridningsdiagram är ett sätt att visualisera mätdata med två parametrar i ett koordinatsystem. Om man t.ex. mäter höjden på tomatplantor vid olika tidpunkter får man ett antal datapunkter som kan markeras i ett koordinatsystem med tiden som x-koordinat och höjden som y-koordinat. Då har man gjort ett spridningsdiagram.
Om det finns ett samband mellan två eller fler faktorer säger man att de korrelerar. Det finns t.ex. en korrelation mellan längd och ålder (fram till att man slutar växa): ju äldre man är, desto längre är man. Detta kallas för positiv korrelation och innebär att om en variabel ökar så ökar även den andra. Om den ena variabeln däremot minskar när den andra ökar kallas det negativ korrelation.
Ju mer datapunkterna ser ut att följa en viss trend, desto mer korrelerade säger man att de är. Om de ligger nästan exakt på en linje säger man att variablerna är starkt korrelerade medan om de är mer utspridda är de svagt korrelerade.
Korrelationskoefficienten, r, är ett mått på hur stark en korrelation är. Den varierar mellan -1 och 1. Värden nära -1 innebär att korrelationen är stark och negativ, medan en korrelation nära 1 är stark och positiv. Har den värdet 0 finns det ingen korrelation.
I koordinatsystemen visas spridningsdiagram mellan två parametrar.
Värden nära -1 innebär att korrelationen är stark och negativ, medan en korrelation nära 1 är stark och positiv. Har den värdet 0 finns det ingen korrelation.
Vi tittar på diagrammen ett i taget.
Diagram A visar en positiv korrelation, eftersom lutningen är positiv. Det är även en stark korrelation, eftersom punkterna ligger nära en tänkt rät linje. Därför är det korrelationskoefficienten r ≈ 1 som passar bäst.
Spridningsdiagram B verkar inte ha någon positiv eller negativ trend. Därför är korrelationskoefficienten ungefär 0.
Både C och D visar på en negativ korrelation, eftersom det är en negativ lutning. Diagram D har en starkare korrelation än C, eftersom det visar på en tydligare trend. Därför hör C ihop med r ≈ -0,85 och D med r ≈ -1.
| Diagram | r |
|---|---|
| A | ≈ 1 |
| B | ≈ 0 |
| C | ≈ -0,85 |
| D | ≈ -1 |
Kausalitet är ett orsakssamband mellan två korrelerade faktorer där den ena direkt påverkar den andra. Kausala samband leder alltid till en stark korrelation. Ett exempel på en korrelation där det också finns ett orsakssamband är längd och ålder. Ju äldre man är, desto längre är man, i alla fall tills man slutar växa.
På vintern går både antalet villabränder och bilolyckor upp — de är korrelerade. Däremot kan man inte säga att villabränder får bilar att krocka. Anledningen är att vintern är en gemensam faktor som orsakar både halare väglag och att fler ljus tänds, vilket leder till fler eldsvådor. Det finns en korrelation mellan villabränder och bilolyckor, men ingen kausalitet.
Bestäm om en parameter orsakar den andra.
Analysera fallen ett i taget.
Den första situationen föreslår att det finns en korrelation mellan de arbetade timmarna och den mängd pengar som tjänas. Vanligtvis beror mängden pengar någon tjänar på antalet arbetade timmar. Detta innebär att det finns ett kausalt samband.
Den andra situationen föreslår att det finns en korrelation mellan en students höjd och deras favoritmat. När det gäller favoritmat beror det på personlig preferens. Å andra sidan beror höjden på genetik, inte på maten. Detta innebär att det inte finns ett kausalt samband.
Målen kan referera till många sporter. Låt oss överväga fotboll. Traditionellt bär anfallare och offensiva spelare lägre nummer som 7, 9, 10, och 11. Dock har numret på tröjan ingen effekt på de mål som görs. Då finns det inte något kausalt samband.
När man gör träning som att springa, förbränner vi kalorier. Dessutom, ju mer tid som spenderas på träning, desto fler kalorier förväntas förbrännas. Detta indikerar ett kausalt samband.
I den givna situationen, ange om en korrelation är sannolik. Om den är det, ange om korrelationen återspeglar ett orsakssamband. Förklara din resonemang.
|
En persons längd och antalet bokstäver i personens namn. |
Vi får två dataparametrar.
Vi vill veta om det är sannolikt att det finns en korrelation mellan dessa parametrar. Om ja, vill vi veta om den korrelationen återspeglar ett orsakssamband. Observera att orsakssamband alltid återspeglar en korrelation, men korrelation innebär inte orsakssamband. Låt oss komma ihåg definitionerna av korrelation och orsakssamband.
En persons längd bestäms mestadels av genetiska faktorer och även miljöeffekter, främst näring. Gener påverkas inte av antalet bokstäver i en persons namn.
Därför är det sannolikt ingen korrelation.
I den givna situationen, ange om en korrelation är sannolik. Om den är det, ange om korrelationen återspeglar ett orsakssamband. Förklara din resonemang.
|
Skostorleken och lönen för en lärare. |
Vi får två dataparametrar.
Vi vill veta om det sannolikt finns en korrelation mellan dessa parametrar. Om ja, vill vi veta om den korrelationen återspeglar ett orsakssamband. Observera att orsakssamband alltid återspeglar en korrelation, men korrelation innebär inte kausalitet. Låt oss komma ihåg definitionerna av korrelation och kausalitet.
En lärares lön är mest relaterad till deras erfarenhet och kvalifikationer. Lönen bestäms inte alls av skostorlek under några omständigheter. Därför är det sannolikt ingen korrelation.
I den här situationen, ange om en korrelation är sannolik. Om den är det, ange om korrelationen återspeglar ett orsakssamband.
|
Priset på hamburgare i en livsmedelsbutik och mängden hamburgare som säljs. |
Tänk på en rea på hamburgare och mängden hamburgare som säljs. Hur är det med en prisökning och mängden hamburgare som säljs? I det här fallet är det troligt att det finns ett samband. Tänk på följande möjliga scenarier. Lägre kostnad &→ Ökning av försäljningen Högre kostnad &→ Minskning av försäljningen Folk kommer att köpa mer av något om det är billigare. Omvänt kommer de att köpa mindre av det om de tycker att det är för dyrt. Dessa scenarier är vanliga i verkligheten. Detta beskriver definitivt ett orsakssamband.
Berätta om en korrelation sannolikt finns i situationen. Om så är fallet, berätta om det finns ett orsakssamband.
|
Mängden tid som spenderas på att prata i en mobiltelefon och den återstående batteritiden. |
Vi vill ta reda på om den tid man pratar i en mobiltelefon korrelerar med återstående batteritid. Låt oss vara uppmärksamma på den här situationen.
När du använder telefonen mycket tar batteriet slut snabbare än om du lämnar den orörd under samma tid. Därför, om du pratar i telefonen, kommer batteriet att förlora mer av sin laddning ju längre du pratar. En anpassningslinje som matchar den här situationen skulle sannolikt likna grafen nedan.
Observera att domänen endast kan vara värden inom den första kvadranten. Du kan inte prata under ett negativt antal minuter och du kan inte fortsätta prata efter att telefonens batteri har laddats ur helt. När du pratar dräneras batteritiden. Detta är en negativ korrelation.
Telefonanvändningen är anledningen till att batteritiden minskar, så förhållandet är kausalt.
Berätta om en korrelation troligtvis finns i situationen. Om så är fallet, berätta om det finns ett kausalt förhållande. Förklara din resonemang.
|
Höjden på ett litet barn och storleken på barnets ordförråd. |
Vi vill ta reda på om ett barns längd korrelerar med storleken på deras ordförråd. Låt oss vara uppmärksamma på denna situation.
Korrelerar ett barns längd med storleken på deras ordförråd? Ofta har längre barn ett större ordförråd. Anpassningslinjen skulle förmodligen se ut ungefär som grafen nedan.
Observera att domänen endast kan vara värden inom den första kvadranten. Ett barns längd och deras ordförrådsstorlek kan inte vara negativ. Dessutom kan barn inte ha en höjd på 0. Faktum är att en genomsnittlig längd för ett nyfött barn är mellan 45 och 55cm. Därför vet vi att grafen börjar vid någon positiv höjd. Om vi tittar på grafen kan vi säga att detta är en positiv korrelation.
Observera att en positiv korrelation här inte betyder att en ökning av längden med en centimeter kommer att orsaka en förändring i ett barns ordförråd. Detta är inte ett kausalt samband. Kom ihåg att korrelation inte innebär kausalitet! Den mest troliga förklaringen här är att längre barn oftare är äldre och människor lär sig fler ord med åldern.
Berätta om en korrelation sannolikt finns i situationen. Om så är fallet, berätta om det finns ett orsakssamband.
|
Antalet hattar du äger och storleken på ditt huvud. |
En korrelation är ett förhållande mellan datamängder. Vi vill veta om det är sannolikt att det finns en korrelation mellan hur många hattar en person äger och storleken på den personens huvud. Låt oss undersöka vad en positiv korrelation mellan dessa två skulle leda till.
En positiv korrelation låter osannolik. En negativ korrelation skulle å andra sidan innebära att en person med ett stort huvud vanligtvis äger få hattar. Detta låter också osannolikt. Detta betyder att korrelationen mellan antalet hattar en person äger och storleken på deras huvud är osannolik.