| {{ 'ml-lesson-number-slides' | message : article.intro.bblockCount}} |
| {{ 'ml-lesson-number-exercises' | message : article.intro.exerciseCount}} |
| {{ 'ml-lesson-time-estimation' | message }} |
Börja med att identifiera för vilket eller vilka x-värden som grafen har stationära punkter
Ställ sedan upp teckentabellen och fyll i x-värdena för de stationära punkterna. I dessa punkter är derivatan f′(x) lika med 0. Man anger också vilken karaktär de stationära punkterna har, där Ter. står för terrasspunkt.
x | -2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | 0 | 0 | 0 | ||||
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
På intervallen till vänster och höger om de stationära punkterna är grafen antingen växande eller avtagande.
Tabellens kolumner bredvid x-värdena representerar dessa intervall. I raden för funktionen f(x) ritar man pilar som beskriver grafens utseende där, antingen ↗ för växande eller ↘ för avtagande.
x | -2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | 0 | 0 | 0 | ||||
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |
Där funktionen f är växande är derivatan positiv. På motsvarande sätt är derivatan negativ då grafen är avtagande. Detta markeras med + respektive − på raden för derivatan f′(x), och därmed är teckentabellen komplett.
x s | -2 | 5 | 9 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
f′(x) | + | 0 | − | 0 | − | 0 | + |
f(x) | ↗ | Max | ↘ | Ter. | ↘ | Min | ↗ |